Politik - Artiklar RSS

Argumentationsteori och Debattering

Tue, 16 Feb 2010 19:30:07 GMT

H�r i Politik iFokus uppkommer flertal debatter men alla vet inte hur man ska argumentera f�r sin sak samt vad man b�r undvika under en debatt. Genom denna artikel kommer jag f�rklara i korthet hur man blir en bra debatt�r.

F�rst vill jag g� igenom skillnaden mellan diskussion och debatt.

Diskussion �r en eller flera personer som samtalar och tillf�r n�got nytt till ett �mne, alla �r n�gorlunda ense om subjektet och temperaturen i diskussionen �r l�g. Det kan �ven hetta till i en diskussion d�r man l�gger fram �sikter som fr�mjar �mnet, det vill s�ga att alla h�ller med under diskussionens g�ng.

Debatt skiljer sig genom att man forts�tter p� en diskussion d�r en eller flera parter st�ller sig mot varandra och skapar motparter som anser att den andras synvinkel p� saken inte helt �r r�tt eller att den andre personen i avseende inte framf�r r�tt fakta f�r �mnet. Temperaturen h�r �r allt fr�n medel till kokhet och oftast n�r den n�rmar sig kokpunkten finns det risk att debatten g�r �ver styr p� grund av d�lig kunskap av argumentation eller brist p� argument.

Att argumentera kan alla g�ra, men att argumentera r�tt �r mer som en konst d� det �r ett retoriskt �mne. Genom att argumentera f�r man fram sin �sikt och dessutom kan man l�gga fram fakta som bevisar sin st�ndpunkt mot motparten och ett motst�nd kommer att bem�tas med motargument.

Man kan dela upp argument i tv� grupper: de vaga och de starka.

Exempel p� ett vagt argument �r:

Jag anser att Reinfeldt inte kan hantera Sveriges l�karv�rd.

Tesen h�r �r alldeles f�r vag och �r endast en �sikt som inte bestyrkts av n�gra fakta alls.

Sverigedemokraterna vill f�r�ndra invandrar politiken och det beh�vs!

�ven h�r �r tesen vag d�, �ven om det �r allm�nt k�nt att SD vill �ndra invandrarpolitiken, s� bestyrks inte faktumet om vad det �r som beh�vs f�r�ndras.

Till skillnad fr�n de vaga argumenten s� styrks de starka argumenten utav h�nvisningar.

Exempel p� ett starkt argument �r:

Jag anser att Alliansen inte tar h�nsyn till patienter inom v�rden d� V�rdval Stockholm fr�mst l�gger fokus p� l�karna och inte patientv�rden, de R�dGr�na vill skrota detta f�rslag och jag h�ller fullt med dem. (DN 2010-02-10)

H�r �r tesen mycket starkare, �ven om det �r ett personligt yttrande, d�r argumentet st�rks med en l�nk till k�llan om Alliansens V�rdval Stockholm.

Som vi kan se �r det en stor skillnad mellan ett vagt och ett starkt argument. Men alla starka argument beh�ver inte inneh�lla k�llor utan man kan utan problem argumentera mot ett vagt argument, se f�ljande exempel (numren� st�r f�r person ett eller tv� i debatten):

(1)Argument:

Sverigedemokraterna vill f�r�ndra invandrar politiken och det beh�vs anser jag!

(2)Motargument:

Du menar att du delar invandrarsyn med ett parti som tidigare har varit st�mplat som fr�mlighetsfientligt parti?

I det h�r fallet kan det vara sv�rt att besvara fr�gan, om du svarar nej s� st�r du inte f�r vad du s�ger och d� har du f�rlorat debatten. Men om du svarar ja s� kan man se dig som fr�mlighetsfientlig och �ven det �r ingen positiv syn i v�rt samh�lle. Ett annat s�tt �r att inte besvara alls och d� anses man som feg. I det h�r fallet kan man besvara fr�gan utan att beh�va svara antingen ja eller nej:

(1)Motargument:

Jag ans�g att invandrarpolitiken beh�ver f�r�ndras i Sverige och aldrig att jag delade SD:s invandrarsyn d� de har varit v�ldigt mycket fr�mlighetsfientligt inriktat under tidigare �r.

Det viktiga h�r �r att inte skapa halshuggning, som ni ser s� �r det inte alltid l�tt att slingra sig ur s�dana argument och ibland g�r det helt inte. �Ifall man inte kan eller t�nker svara p� motargumentet s� ska inte person nummer 2 utkr�va ett svar utan kan se sig sj�lv som vinnare utav duellen utan att bli till en martyr.

Under debatt �r det f�ljande regler som g�ller:

Personangrepp �r f�rbjudet (detta sker oftast n�r man inte har n�gra argument kvar utan ger sig p� personen i sig och detta �r ett d�ligt uppf�rande hos en debatt�r - stress kan �ven skapa s�dana situationer d� man k�nner sig inst�ngd och vill sl� sig fri).
Fair Game (alla ska f� delta i debatten p� samma villkor och alla ska ges en chans, det vill s�ga att man vill att vissa personer utvecklar sina argument ist�llet f�r att direkt k�ra �ver dem)
Bli aldrig en martyr!(det �r viktigt att man inte debatterar f�r att konstant vinna, f�r d� har man f�rlorat synen p� vad debatten g�r ut p� och troligtvis anv�nder sig utav fula metoder och angrepp f�r att sl� ned sina motst�ndare, det vill s�ga halshuggning)

Jag hoppas att denna artikel kommer till stor hj�lp f�r m�nga h�r p� Politik iFokus.

Bildk�lla:SvD

F�rsvarspolitik

Fri, 22 Jan 2010 20:49:53 GMT

Tidigare f�rs�k att diskutera f�rsvarspolitik h�r har misslyckats, men jag g�r ett nytt f�rs�k...

S�kerhetspolitiska l�get

P� den nyligen arrangerade Folk och F�rsvars rikskonferens i S�len gav �B sin syn. Bl.a:

"- Ryssland visade i Georgien att man s�nkt tr�skeln f�r milit�rt v�ld utanf�r landets egna gr�nser. Ryssland har ocks� h�jt sitt utrikespolitiska tonl�ge och det �r tydligt att landets ledning vill, och agerar, f�r att Ryssland ska framst� som starkt igen, f�rklarade f�rsvarsministern."

Utifr�n detta anser �B att det kr�vs att f�rsvaret �kar sitt fokus p� Sverige och n�romr�det.

L�nk till artikel i DN

Alliansfrihet?

I en ledare nyligen framf�rde DN synen att det �r daga att tala klarspr�k:

"Alliansfriheten �r illusorisk och b�r �verges."

"Sveriges riksdag har f�r det andra klubbat en s�rskild solidaritetsf�rklaring. Beslutet fattades i juni 2009 och inneb�r en ny inriktning av det svenska f�rsvaret. Det heter numera att Sverige inte "kommer att f�rh�lla sig passivt om en katatrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland eller nordiskt land?... Sverige b�r d�rf�r kunna s�v�l ge som ta emot milit�rt st�d." "

L�nk till ledaren

Samma tema hade�Mike Winnerstig, (fil dr i statsvetenskap, forskningsledare vid FOI F�rsvarsanalys samt ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien) i en debattartikel i DN tv� dagar tidigare:

"Den d�varande �verbef�lhavaren H�kan Syr�n konstaterade redan f�r flera �r sedan, att i ett f�rs�mrat s�kerhetspolitiskt l�ge i v�rt n�romr�de kommer vi inte att kunna f�rsvara oss enbart p� egen hand."

"Alliansfrihetens isolationiska grundsyn har bytts mot en solidaritetsf�rklaring, d�r Sverige �ppet deklarerar att vi inte kommer att vara passiva vid angrepp p� EU-l�nder och nordiska l�nder, samt att vi f�rv�ntar oss att de ska f�rh�lla sig p� samma s�tt i h�ndelse av ett angrepp p� Sverige. Detta �r en naturlig utveckling givet v�rt medlemskap i EU, v�rt n�ra f�rsvarspolitiska samarbete inom Norden samt med USA och Kanada."

"F�r Sveriges del vore det v�lg�rande om det politiska etablissemanget, som i bred enighet genomf�rt en revolution�r f�r�ndring av v�r f�rsvarspolitik, kunde vara lika handlingskraftigt inom den samlade s�kerhetspolitiken. Klarspr�k om alliansfrihetens irrelevans skulle vara ett f�rsta tecken p� ett s�dant politiskt ledarskap."

L�nk till debattinl�gget

P� rikskonferensen presenterade samtidigt oppositionen sin f�rsvarspolitik.

Man har inte kunnat enas om en av de viktigaste uppgifterna idag f�r Sveriges f�rsvar - n�rvaron i Afghanistan - men har annars tagit fram en plattform. Denna best�r av�fyra fundament:

�

Den milit�ra alliansfriheten
�kat samarbete i Norden och kring �stersj�n
St�rkt EU-samarbete
Ett starkare FN

L�nk till artikel om oppositionens f�rsvarspolitik.

---

Sj�lv f�rv�nas jag mest �ver den stora okunnigheten och ointresset f�r f�rsvarspolitik. Jag m�ter t.ex. ofta m�nniskor som tror att Sverige varit neutralt!

Det har h�nt otroligt mycket p� det h�r omr�det. Alliansfriheten �r i praktiken avskaffad, v�rnplikten �r p� v�g att avskaffas och Sverige har ett stort fokus p� internationella insatser och ett relativt litet p� n�romr�det. Experterna p� omr�det g�r en helt annan analys �n vad opinionen g�r. Och allt detta sker n�stan helt och h�llet i det tysta. Ingen tror att f�rsvarsfr�gor kommer att ha n�gon som helst p�verkan p� valutg�ngen.

Hur �r det? Finns det n�gon h�r p� Politik iFokus som har intresse av f�rsvarsfr�gor?

�

Den politiska sandl�dan

Sun, 03 Jan 2010 18:59:54 GMT

En annorlunda syn p� politiken �r vad vi f�r i Linus T�rnebergs kr�nika "Den politiska sandl�dan"...

Politikerbarnen sitter i sin sandl�da och br�kar. De br�kar om vem som ska ha hinken och spaden. Den starkaste vinner. Om ingen �r tillr�ckligt stark s� hj�lps man �t. Oftast lovar det st�rsta barnet att de mindre barnen f�r l�na hinken och spaden om de hj�lps �t att f� tag p� dem. Till slut har man en liten koalition av barn som besitter hinken och spaden.

Sen b�rjar man bygga. Man bygger fem st�rre sandslott som man d�per till Alunda, Gimo, �sterbybruk, �regrund och �sthammar. Sen bygger man lite fler, men mindre, sandslott. Dessa d�per man bland annat till Hargshamn, Forsmark och Val�. Runt om sandl�dan st�r andra barn och s�ger var man ska bygga mer.

Vissa av barnen har egna sm� hinkar med sig s� att de kan bygga sj�lva om de f�r f�r politikerbarnen. Om n�got politikerbarn ser ett barn bygga n�got utan att fr�ga s� kanske barnet f�r b�ta med sin veckopeng. Sen river man det barnet har byggt ocks�. Efter en tids byggande s� �r �sthammar ett stort och vackert sandpalats. �regrund �r finast p� sommaren. De andra slotten f�r se ut som de g�r.

S� kommer n�gra barn som tycker att �regrund ska f� ett hus med vatten i. N�gra andra barn vill ha ett hus f�r kultur. Politikerbarnen ser att sanden b�rjar ta slut. D� f�r man prioritera. Politikerbarnen s�tter sig och pratar, l�nge, om vad man ska l�gga sanden p�. Politikerbarnen s�ljer eller l�gger ner vissa saker som kr�ver sand. D� f�r man mer sand �ver till annat. S� kommer mamma och pappa Media och f�rmedlar �sikter. De g�r raka v�gen till lekparken och ber�ttar f�r alla andra barn vad som h�nder i sandl�dan.

Barnen i lekparken blir arga och s�ger vad de tycker till mamma och pappa Media. En del barn pratar direkt med politikerbarnen. Mamma och pappa Media kommer tillbaka till sandl�dan och ber�ttar vad de h�rt i parken. D� s�tter sig politikerbarnen och pratar igen. Under tiden politikerbarnen pratar s� b�rjar sandslotten f�rfalla. Barnen som tyckt och velat saker ledsnar. De flesta barnen flyttar till en ny sandl�da...

Change

Wed, 05 Nov 2008 13:07:42 GMT

F�r�ndring. F�r�ndring blev ett av nyckelorden i den massiva och framg�ngsrika valkampanj som ledde till seger f�r USA:s blivande president, Barack Obama.

Valsegern inneb�r�f�r�ndring p� m�nga s�tt. Obama blir USA:s f�rsta svarta president. En viktig signal b�de�i USA�och internationellt. Obama �r dessutom relativt ung och har inte motsvarande�l�nga politiska erfarenhet som sin kandidatrival John McCain eller tidigare amerikanska presidenter.

En intressant f�ljetong de n�rmsta �ren �r hur denna f�r�ndring kommer till uttryck. Obama kommer inte till ett dukat bord i vita huset. Utmaningar som finanskrisen, milj�hotet och krigen i Afghanistan och Irak �r n�gra av de�n�tter USA:s n�sta president m�ste kn�cka. F�r�ndring �r dock kanske en l�mplig strategi. �

Vilken utg�ng valet �n skulle f� skulle detta val blivit historiskt. Antingen med den f�rsta kvinnliga eller svarta presidenten, alternativt den �ldsta n�gonsin. Historiskt och unikt �r ocks�Obamas f�rm�ga att engagera och inspirera m�nniskor, skapa en r�relse kring kampen om vita huset och anv�nda nya kanaler f�r att sprida sina budskap. F�r�ndring blev Obamas r�da tr�d i valr�relsen�och f�rhoppningsvis blir f�r�ndring �ven hans resultat�i vita huset. ��

Kommunismen som ideologi

Mon, 03 Nov 2008 00:17:03 GMT

Vad �r det som lockar m�nniskor till kommunismen? En ideologi som lett till n�gra av v�rldens mest brutala stater forts�tter �nd� locka m�nniskor. Varf�r?

Kommunism i praktisk ut�vning har i princip utan undantag k�nnetecknats av en liten styrande elit som lever ett lyxliv, samt ett f�rtryckt folk som f�tt utst� f�rf�ljelse, ofrihet, sv�lt och m�rdande. P� en lista �ver v�rldens fem v�rsta m�rdare bryter bara Hitler listan som i �vrigt best�r av kommunistiska ledare.

Vad �r det som g�r att kommunismen �nd� fortfarande existerar och lockar anh�ngare? H�r nedan f�rs�ker jag hitta det som �r grundl�ggande i den kommunistiska ideologin. Jag hoppas sedan f� hj�lp med att korrigera och komplettera min artikel.

Klasskampen

N�r jag f�rs�ker ta mig igenom n�gra av Marx och Engels skrifter s� tycker jag "klasskampen" �r det tydligaste �terkommande inslaget. Det �r ocks� mycket seglivat och �n idag kan man h�ra ledande v�nsterpartister anv�nda uttrycket. Kommunismen betraktar allts� samh�llet som uppdelat i olika samh�llsklasser, och mellan dessa r�der en st�ndig kamp. Citat:

Historien om alla hittillsvarande samh�llen �r historien om klasskamp. (Marx)
Slaveriet �r den f�rsta formen av utsugning, utm�rkande f�r den antika v�rlden. Det f�ljes av livegenskapen under medeltiden, l�nearbetet under nyare tiden. (Engels)
Det finns tre stora samh�llsgrupper, vars komponenter, de individer som bildar dem, lever av respektive arbetsl�n, profit och jordr�nta; lever av att utnyttja antingen sin arbetskraft, sitt kapital eller sin jordegendom. (Marx)
Hela samh�llet delar sig alltmer i tv� stora fientliga l�ger, i tv� stora, varandra direkt motsatta klasser, bourgeoisi och proletariat. (Marx)
De vapen, varmed bourgeoisin slagit feodalismen till marken, riktar sig nu mot bourgeoisin sj�lv. Men bourgeoisin har ej blott smitt de vapen, som skall bringa den d�den, den har ocks� frambragt de m�n, vilka skall f�ra detta vapen - de moderna arbetarna, prolet�rerna. (Marx)
I denna motsats �r allts� privategendomsinnehavaren den konservativa och prolet�ren den destruktiva parten. Fr�n den f�rra stammar aktionen att bevara, fr�n den senare att f�rinta denna motsats. (Engels)

Uppenbarligen �r det h�rifr�n hatet och r�dslan kommer. Tror man p� detta s�tt att se p� samh�llet och m�nniskorna s� blir det tydligen logiskt att man som "prolet�r" har r�tten att misshandla och f�rst�ra dem och det som representerar andra klasser.

Revolutionen

Kommunismen beskylls ofta f�r att vara odemokratisk. En grund f�r detta �r ju att v�gen till det kommunistiska samh�llet g�r via v�ld. Det finns ingen antydan om att m�let kan n�s via demokratiska metoder. Denna del har ocks� varit seglivad. Den v�pnade, v�ldsamma revolutionen fanns ocks� med i (vpk) in p� 1970-talet. Citat:

Prolet�r revolution, mots�gelserna uppl�ses: proletariatet griper den offentliga makten och f�rvandlar med tillhj�lp av denna makt de samh�lleliga produktionsmedlen, som h�ller p� att glida bourgeoisin ur h�nderna, till allm�n egendom. (Engels)
Kommunisternas n�rmaste m�l �r detsamma som alla �vriga prolet�ra partiers: proletariatets utbildande till klass, st�rtandet av bourgeoisins herrav�lde, proletariatets er�vring av den politiska makten. (Marx)
Prolet�rerna har ingenting eget att v�rna, de har att f�rst�ra all hittills existerande privats�kerhet och privatf�rs�kring. (Marx)
Kommunisterna f�rsm�r att hemligh�lla sina �sikter och avsikter. De f�rklarar �ppet, att deras m�l blott kan n�s genom en v�ldsam omst�rtning av all hittillsvarande samh�llsordning. M� de h�rskande klasserna darra f�r en kommunistisk revolution. Prolet�rerna har i den ingenting annat att f�rlora �n sina bojor. Men de har en v�rld att vinna. (Marx)

Detta, att kommunismen haft det v�ldsamma makt�vertagandet som m�l, �r nog ocks� den viktigaste orsak till den kommunistskr�ck som funnits. Det f�rklarar ocks� varf�r (vpk) under m�nga �r inte till�ts delta i s�kerhetspolitiskt arbete i riksdagen. Ganska rimligt eftersom man str�vade efter att med v�ld, och Sovjetunionens hj�lp, st�rta Sverige som nation.

Egendomsgemenskap

Helt grundl�ggande i kommunismen �r avskaffandet av privat egendom, �tminstone s�dant som �gs av de f�rhatliga - i princip alla utom "prolet�rerna". Allt ska �gas gemensamt. Ja, Marx skriver faktiskt s� h�r: "I denna betydelse kan kommunisterna sammanfatta sin teori i uttrycket: privategendomens upph�vande." Fler citat:

Vad som utm�rker kommunismen �r icke avskaffande av egendomen �verhuvudtaget, utan avskaffandet av den borgerliga egendomen. (Marx)
Proletariatet kommer att begagna sin politiska makt till att s� sm�ningom fr�ntaga bourgeoisin allt kapital och centralisera alla produktionsinstrument i statens d.v.s. i det som h�rskande klass organiserade proletariatets h�nder samt fortast m�jligt �ka m�ngden av produktionskrafter. (Marx)
F�ljaktligen �r privategendomens avskaffande den kortaste och mest betecknande sammanfattningen av den n�dv�ndiga f�r�ndringen av hela samh�llet. (Engels)

Statens upph�vande

Det h�r �r en av de m�rkligare teserna, eftersom inga nationer haft s� dominerande och totalit�ra statsmakter som de kommunistiska staterna. Hur man egentligen t�nker sig att det ska fungera att upph�va staten har jag inte begripit. Tydligen inte kommunisterna sj�lva heller, eftersom de inte har lyckats. Citat:

Men d� nu "staten" endast �r en tillf�llig inr�ttning, av vilken man anv�nder sig under kampen, under revolutionen f�r att kuva sina motst�ndare, s� �r det rena vansinnet att tala om den "fria folkstaten". S� l�nge proletariatet �nnu beh�ver staten, beh�ver det den inte i frihetens intresse utan f�r att kuva sin motst�ndare, och s� snart det kan bli tal om frihet, upph�r staten som s�dan att finnas till. (Engels)

Barns uppfostran

En av de mer ok�nda delarna, men samtidigt en som f�tt fotf�ste �ven utanf�r kommunismen, �r synen p� familjen och barnens fostran. Citat:

De borgerliga tales�tten om familj och uppfostran, om det �mma f�rh�llandet mellan f�r�ldrar och barn, blir alltmera motbjudande, ju mer alla proletariatets familjeband s�nderslites till f�ljd av storindustrin och barnen f�rvandlas till vanliga handelsartiklar och arbetsredskap. (Marx)
Borgaren ser i sin hustru blott ett produktionsinstrument. (Marx)
Den borgerliga familjen bortfaller naturligtvis samtidigt med denna dess komplettering, och b�da f�rsvinner i och med kapitalets f�rsvinnande. F�rebr�r ni oss, att vi vill upph�va f�r�ldrarnas utsugning av barnen? Vi tillst�r denna f�rbrytelse. Men, s�ger ni, vi upph�ver de �mt�ligaste f�rh�llanden, n�r vi i st�llet f�r uppfostran i hemmet s�tter samh�llelig uppfostran. (Marx)
Kommunismen kan g�ra detta genom att den undanr�jer privategendomen och uppfostrar barnen samh�lleligt och p� s� s�tt f�rintar det hittillsvarande �ktenskapets b�da grundregler n�mligen kvinnans beroende av mannen och barnens beroende av f�r�ldrarna. (Engels)
Uppfostran av alla barn p� statliga institutioner och med statliga medel s� fort de kan undvara de f�rsta moderliga omsorgerna. Inr�ttande av daghem i anslutning till fabrikerna. (Engels)

Tydliga sp�r av detta t�nkande fanns �nnu i b�rjan av 70-talet i Sverige. I en utredning (SIA - skolans inre arbete) f�reslogs bl.a. att barnen skulle finnas p� skolan �ven utanf�r sj�lva skoltiden. Samh�llet skulle fostra barnen - inte f�r�ldrarna. Idag �r det knappast ens ifr�gasatt att barnen tillbringar mer tid i samh�llets v�rd �n i familjens.

F�rvisso finns det krafter som motverkar den kommunistiska synen. Det har inf�rts m�jligheter f�r f�r�ldrar att reducera sin arbetstid, och genom att man till�ter privata entrepren�rer och friskolor har f�r�ldrar st�rre p�verkansm�jligheter �n vad kommunismen skulle vilja.

---

Citaten �r h�mtade fr�n "Marxists Internet Archive"; Svenska arkivet

http://www.marxists.org/svenska/index.htm

---

Efter min genomg�ng �r kommunismens framg�ngar fortfarande obegripliga f�r mig, men s�kert finns det delar i den kommunistiska ideologin som jag missuppfattat eller missat att ta med, s� jag ser fram emot intressanta kommentarer...

�

Kommunism - dr�m eller mardr�m?

Sun, 19 Oct 2008 12:24:34 GMT

L�s�en beskrivning av kommunismen�med underlag fr�n partipolitiskt obundna "UOK -Upplysning om kommunismen".

Vad �r kommunism?

Ordet kommunism har olika betydelse. Det �r t.ex. beteckningen p� ett utopiskt framtida lyckorike p� jorden d�r fred r�der och alla m�nniskor njuter av v�lst�nd. Spr�kligt sett betyder ordet gemenskap och i det framtida lyckoriket skall finnas solidaritet, r�ttvisa och j�mlikhet.

Kommunism som politisk r�relse startade som en revolution�r gren av socialismen. Denna gren, f�retr�dd av Karl Marx och Friedrich Engels, menade att v�gen till socialism g�r genom en revolution d�r de f�rtryckta klasserna tar makten. Detta ska bl.a. leda till att "produktionsmedlen" ska �gas gemensamt och "produktionsresultatet" ska f�rdelas �t alla efter behov. Ett kommunistiskt samh�lle ska vara statsl�st och klassl�st.

Kommunism som teori

Karl Marx hade en historieteori som han kallade "historisk materialism". Enligt denna avl�ser olika samh�llsstadier varandra. Kapitalismen �r socialismens f�reg�ngare och socialismen eftertr�ds av kommunismen. Enligt Marx �r vinsterna (profiten) i ett kapitalistiskt samh�lle m�jlig endast genom utsugning av arbetarklassen. Arbetarklassen �r den �dla och goda klassen. F�retagare och andra som kallas "borgare" �r den usla och onda klassen.

Inv�ndningar mot teorin

En enkel inv�ndning mot kommunismens teori �r att den "historiska materialismen" inte st�mmer. Kapitalismen �r inte socialismens f�reg�ngare och vinsterna i det kapitalistiska systemet kommer alla till del. V�lst�ndet �r h�gre i det kapitalistiska systemet �n det kommunistiska.

Den kanske viktigaste inv�ndningen �r kanske �nd� att kommunismen saknar tankar om m�nskliga fri- och r�ttigheter.

Kommunismen i praktiken

Vi har sett kommunistiska stater i Europa mellan 1917 och 1991. Den f�rsta var Sovjetunionen som bildades efter en revolution som innebar det ryska tsarrikets underg�ng.

Efter andra v�rldskriget ockuperade Sovjetunionen flera l�nder Centraleuropa och en rad kommunistiska stater tillkom.

Den mest k�nda beskrivningen av skillnaden mellan kommunism som ideal och kommunism som verklighet �r George Orwells roman "1984". Den skrevs 1948 som en bild av hur ett framtida kommunistiskt Storbritannien skulle se ut. Orwell anv�nde den k�nda kommunistiska metoden att anv�nda spr�ket. N�r kommunisterna i "1984" talar om "fred" menar de "krig", n�r de s�ger "frihet" menar de "slaveri" och n�r de anv�nder ordet "k�rlek" menar de "hat". Det finns m�nga verkliga exempel p� detta spr�kbruk;

N�r Sovjetunionen "ockuperade" l�nder skrev man att man "befriade" dem, n�r man inf�rde "diktatur" ben�mnde man det "folkdemokrati", och n�r man med milit�r trupp "slog ned" en folklig demokratir�relse i Tjeckoslovakien 1968, kallade man det f�r "broderlig hj�lp".

I Asien blev Kina 1949 den f�rsta kommunistiska staten. Ungef�r samtidigt bildades kommuniststaten Nordkorea. Sedan USA besegrats 1975 blev hela Vietnam kommunistiskt. Under �ren 1975-1979 var Kambodja kommunistiskt.

I Latinamerika blev Cuba en kommunistisk stat n�gra �r efter Castros makt�vertagande 1959.

Hur fungerar kommunismen i praktiken

I alla de l�nder kommunism provats har det funnits en liten �verklass som levt mycket gott, medan befolkningen som regel f�tt n�ja sig med livets n�dtorft. Det kommunistiska f�rtrycket �har lett till att tiotals miljoner m�nniskor i v�rlden m�rdats och svultit ihj�l. De som �verlevt har varit bestulna p� sin frihet. De grundl�ggande egenskaperna hos det kommunistiska samh�llet �r ofrihet och f�rtryck.

M�nga av dessa m�nniskor har bott i v�ra grannl�nder. De sista kommunistiska ockupationstrupperna l�mnade v�ra grannl�nder Estland, Lettland, Litauen, Polen och �stra Tyskland s� sent som 1994.

�nnu idag lever fler �n en miljard m�nniskor under det kommunistiska f�rtrycket i Kuba, Kina, Vietnam, Nordkorea och Tibet. De saknar grundl�ggande m�nskliga fri- och r�ttigheter.

Kommunism i Sverige

S� sent som 2005 h�vdade v�nsterpartiledaren Lars Ohly att han var kommunist. Han h�vdade att han med uttrycket syftar p� dr�mmen om det framtida paradiset p� jorden. Att ordet kommunism anv�nds p� olika s�tt skapar en f�rvirring. Denna �kar av att s� m�nga svenskar �r okunniga om verkligheten i kommunistiska l�nder. Det har funnits en utbredd kulturdebatt i TV, radio och tidningar som f�rts av m�nniskor med h�g utbildning men utan politisk och ekonomisk makt. Dessa m�nniskor har trott p� dr�mmen om kommunismen, men inte tagit intryck av den faktiska kommunistiska historien. Detta �r en orsak till att kommunismen �nda in i v�r tid prisats i kulturdebatten.

Att m�nga �nd� �r skeptiska till att Ohly verkligen tror p� denna sn�va definition av ordet �r kanske inte s� konstigt. V�nsterpartiet firade sitt 80-�rsjubileum 1997. D.v.s. man ser sig som direkt arvtagare till "Det svenska v�nstersocialistiska partiet" som bildades 1917. Det partiet bytte snart namn till "Sveriges kommunistiska parti".

Sj�lvklart vill v�nsterpartiet inte framst� som att man f�rordar diktatur, ofrihet och terror. Man vill ist�llet associeras till "ett kommunistiskt paradis p� jorden". Man menar att man �nnu tror p� kommunismen som dr�m". Man v�grar tro att kommunismen inf�rd i Sverige skulle ge samma resultat som Sovjetunionen under Stalin, Kina under Mao eller Kambodja under Pol Pot.

�nd� har kommunistpartiet/v�nsterpartiet f�rst talat om Sovjetunionen som idealet, sedan Jugoslavien, sedan Kina, d�refter Cuba, sedan Albanien och slutligen Kambodja. Det dr�jde s� l�nge som till 2005 innan Lars Ohly tvingades ta avst�nd fr�n sin tro p� Cuba som modell-land f�r Sverige. Det innebar ocks� att han kommit till "v�gs �nde". Det finns inget kommunistiskt idealland kvar. Det enda som �terst�r �r dr�mmen om det kommunistiska lyckoriket.

Nykommunism i Sverige

D� Nazityskland besegrades 1945 i det n�rmaste eliminerades ocks� de nazistiska partierna runt om i Europa. Krigsslutet innebar ju att sanningen om nazismens brott blev allm�nt k�nda.

M�nga trodde ocks� att kommunismen skulle tyna bort d� de kommuniststyrda delarna av Europa �ter blev fria och sanningen om kommunismens brott mot m�nskligheten blev allm�nt k�nda.

S� har det inte blivit och en f�rklaring kan man finna genom att studera en Demoskopunders�kning fr�n v�ren 2007. Enligt denna k�nner 95 % av svenska skolungdomar till F�rintelsen (nazisternas judeutrotning) medan 90% av samma svenska skolungdomar inte k�nner till kommunistiska slavarbets- och koncentrationsl�ger.

Mot denna okunskap ska man kanske f�rst� att kommunismen �nnu lever och st�r relativt stark. Kommunismen har ju ocks� en l�ng tradition av att n� framg�ng genom sitt ordval (minns Orwells 1984). Man maskerar kommunismens f�rtryck och ofrihet genom att ist�llet lyfta fram ord som fred, frihet, solidaritet, j�mlikhet och or�ttvisa.

De snabba och enkla l�sningarna p� problem har ocks� en stor kraft att locka m�nniskor, liksom budskap grundade p� hat och aggressivitet. F�r de nykommunistiska grupperna �r v�ld, hot och skadeg�relse sj�lvklara verktyg.

Det �r l�tt att se likheten med h�gerextrema och nynazistiska grupper. Man f�rnekar sin historia och f�rringar de beg�ngna brotten mot m�nskligheten. Idag f�rs�ker s�v�l nynazistiska grupper som nykommunistiska framst� som demokratiska r�relser. B�da grupperna f�rs�ker ocks� undvika de gamla partibeteckningarna. Nazisterna kallar sig nydemokrater eller sverigedemokrater och kommunisterna kallar sig v�nsterpartister eller syndikalister. �sikterna �r dock desamma, liksom m�let. Nykommunismen vill avskaffa det demokratiska samh�llet och ers�tta det med ett kommunistiskt system.

S�v�l nazism och kommunism h�mtar sin kraft ur hatet. Hos nazismen riktas detta mot judar eller araber eller mot n�gon annan "utl�ndsk" grupp. Hos kommunismen riktas hatet mot USA, eller mot "borgarsvinen" eller mot n�gon konspiration som st�r bakom det demokratiska samh�llet. F�r nykommunismen riktas hatet genom t.ex. gatudemonstrationer d�r man vandaliserar aff�rer och restauranger. Detta motiveras genom tron att alla som �ger n�got med automatik har stulit det fr�n andra, liksom att alla som har m�nniskor anst�llda automatiskt �r "utsugare".

M�len �r ocks� snarlika f�r b�gge grupperna. Man vill se ett helt nytt samh�lle, byggt p� planekonomi och med en elitstyrd diktatur. M�nniskors val best�ms av staten och staten avg�r vilka �sikter som f�r f�ras fram.

En skillnad �r hur samh�llet bem�ter grupperna. Nynazistiska grupper har �nnu ingen samh�llelig acceptans, medan nykommunismen p� att annat s�tt m�ts av "f�rst�else". Media och politiker kallar dem "v�nsteraktivister" eller "engagerade ungdomar", vilket vore ot�nkbart om v�ldet utf�rts av nynazister. Ett exempel �r "Osynliga partiet" som beskrivits som en spontan ungdomsr�relse medan det i verkligheten �r en v�lplanerad kampanj bedriven av det marxistiska "Syndikalistiska Ungdomsf�rbundet". Andra exempel �r "Gatans Parlament" och "Reclaim The City". De �r alla kommunistiska organisationer med f�rakt f�r andras �sikter och f�r det demokratiska samh�llet.

K�llor:

www.wikipedia.se

www.omkommunismen.se (drivs av UOK -Upplysning om kommunismen, en partipolitiskt oberoende f�rening som verkar f�r att sprida grundl�ggande kunskaper om kommunismens brott mot m�nskligheten)

�

Snickarna

Sun, 24 Aug 2008 21:32:51 GMT

I den lilla svenska staden hade det i l�nga tider funnits tv� sm� m�belsnickerier - Alms och Bj�rks. S�ger deras historia n�got om Sverige idag?

Snickarna Alm och Bj�rk

Snickaren Alm

Snickaren Alm var arvtagare till familjesnickeriet. Det hade han alltid vetat om och i skolan gick han mest f�r att han var tvungen. Han slutade skolan s� snart han kunde och b�rjade arbeta hos fadern. N�r denne gick i pension tog Alm �ver. Han fortsatte att g�ra de matbord och stolar som fadern alltid gjort.

Det fanns en stabil efterfr�gan men Alm tyckte om att ta n�gon dag ledigt i veckan f�r att fiska, och kafferasterna blev g�rna m�nga och l�nga. Kunderna fick ofta v�nta p� sina best�llningar, men Alm var ganska n�jd �nd�.

N�r m�naden var slut och Alm gick igenom sina r�kenskaper fann han att n�r omkostnaderna var avdragna fr�n int�kterna brukade inkomsten hamna p� endast cirka 12 000 kronor. I staden betalades en inkomstskatt p� 30 %, dvs Alm betalade 3 600 i skatt och hade 8 400 att leva p�. N�gon hade r�knat ut att varje arbetande borde betala 6 000 i skatt f�r att det skulle komma in tillr�ckligt med pengar till det gemensamma, men ingen hade n�got att s�ga om att Alm betalade "f�r lite". Tv�rtom, Alm med sin lilla l�n kunde ocks� ta emot ett litet bostadsbidrag fr�n staden varje m�nad.

Snickaren Bj�rk

Snickaren Bj�rk var arvtagare till familjesnickeriet.

Det hade han alltid vetat om och i skolan arbetade han flitigt och m�lmedvetet. Han l�ste ekonomiskt program p� gymnasiet och gick sedan p� en h�gskola f�r industridesign. Efter att Bj�rk arbetat n�gra �r p� IKEA gick fadern i pension och Bj�rk tog �ver. Han fortsatte att g�ra de matbord och stolar som fadern alltid gjort, men b�rjade ocks� ta fram nya modeller.

Han reste ofta p� m�ssor och l�ste alla de stora designmagasinen f�r att inspireras av moden och trender. Efter n�gra �r uppm�rksammades han av ett s�dant designmagasin och best�llningar b�rjade komma fr�n hela landet. Efter att ha deltagit p� en stor m�ssa i Malm� d�r han fick medalj f�r ett vackert boksk�p b�rjade best�llningar �ven komma fr�n utlandet. Efterfr�gan var nu s� h�g att Bj�rk trots arbete sena kv�llar och helger inte hann med utan fick starta en v�ntlista f�r kunderna.

N�r m�naden var slut och Bj�rk gick igenom sina r�kenskaper fann han att n�r omkostnaderna var avdragna fr�n int�kterna brukade inkomsten hamna p� cirka 40 000 kronor. I staden betalades en inkomstskatt p� 30 %, dvs. Alm betalade 12 000 i skatt och borde haft 28 400 att leva p�. N�gon hade r�knat ut att varje arbetande borde betala 6 000 i skatt f�r att det skulle komma in pengar till det gemensamma och Bj�rk betalade allts� det dubbla, vilket bl.a. gjorde att han betalade resterande av Alms del. Ingen hade n�got att s�ga om detta. Tv�rtom, det fanns m�nga i staden som tyckte att Bj�rk var en kapitalist och borde betala �n mer i skatt. Man ville n�mligen �ka bostadsbidraget f�r stadens l�ginkomsttagare.

Och Bj�rk fick betala mer. Eftersom han hade en inkomst p� �ver 26 000 skulle han betala ytterligare 20 % p� �verstigande del. Det innebar att han ist�llet f�r 12 000 fick betala 14 800 i skatt och hade 25 200 att leva f�r. Inte heller detta r�ckte utan eftersom Bj�rk �ven passerat niv�n 39 000 s� skulle han betala s� kallad v�rnskatt om 5 % p� �verstigande del. Det gjorde dock bara att skatten �kade med en femtiolapp.

Framg�ng och utveckling

Med sina nu ber�mda snickerier hade Bj�rk f�tt k�ndisstatus l�ngt utanf�r landets gr�nser. N�r stadens stadshus skulle renoveras ville man d�rf�r inreda det med Bj�rkm�bler. En radikal grupp i kommunen startade dock en namninsamling f�r att kommunen ist�llet skulle st�dja de svaga i samh�llet, dvs. l�gga en best�llning hos snickare Alm. Detta slogs upp stort i lokaltidningen och �ven TV:s Rapport tog upp protesterna. Kommunledningen vek sig f�r opinionen och stadshuset skulle inredas med Almm�bler. Efter att h�lften av rummen st�tt oinredda i ett halv�r pga. Alms of�rm�ga att leverera i tid k�ptes IKEA-m�bler till resterande rum.

Intresset f�r Bj�rks m�bler var dock fortsatt stort utanf�r stadens gr�nser. Han var nu representerad p� Museum of Modern Art p� New York och Bj�rk ins�g att han stod inf�r ett v�gval. Han diskuterade med v�nner som hade st�rre f�retag och fr�gade vad det skulle inneb�ra att b�rja anst�lla och expandera. Av det han fick h�ra f�rstod han att redan ett par, kanske tre anst�llda skulle inneb�ra en administrativ b�rda som skulle g�ra att han sj�lv bara skulle kunna snickra halva sin arbetstid. De h�ga ing�ngsl�ner som facket kr�vde, tillsammans med olika avgifter och f�rs�kringskostnader gjorde att han inte s�g n�gon l�nsamhet framf�r sig.

Ist�llet b�rjade Bj�rk fundera i nya banor. Om han f�rl�ngde tiden p� sina v�ntlistor ytterligare skulle han kunna ta en dag ledigt i veckan. Det skulle minska hans inkomst fr�n 40 000 till endast 32 000, vilket efter skatt skulle ge 21 200 att leva f�r. Bj�rk s�g att de fyra f�rsta dagarna i veckan han arbetade fick han ca 1300 per dag medan den femte dagen bara gav ca 950. S� genom att avst� fr�n 8 000 i inkomst f�rlorade han bara 3 950. Att kommunen samtidigt f�rlorade 4 050 tyckte Bj�rk att han kunde ha �verseende med.

Han kunde �nd� inte sl�ppa tanken p� att expandera och satte sig ner med bankens r�dgivare f�r att r�kna p� det hela. Efter att ha bed�mt marknaden, och r�knat p� alla kostnader kom de fram till att om Bj�rk anst�llde tre snickare och kunde sk�ta administrationen p� sin knappa fritid skulle han inom �tta �r kunna n� upp till en inkomst p� hela 50 000. F�rst tyckte Bj�rk detta var oerh�rt gl�djande men ins�g sedan att det han skulle f� ut efter skatt var 29 650.

Nu stod valet mellan att �ka sin arbetsinsats med ca 20 % och f� 29 650 i m�naden, forts�tta som f�rut och f� ut 25 200 eller att minska sin arbetsinsats med 20 % och f� 21 200. Bj�rk gick ner i arbetstid, tog en dag ledigt i veckan och b�rjade handla med aktier, en hobby sedan gymnasietiden. De vinster han fick p� sina aktier fick han aldrig betala mer �n 30 % skatt p�. I staden f�rst�rktes dock bilden av Bj�rk som ett kapitalistiskt svin och hans barn fick utst� en hel del mobbing. De tre snickare som Bj�rk redan talat med fick s�ka upp arbetsf�rmedlingen ist�llet f�r att tillverka Bj�rkm�bler och v�rlden fick finna sig i att det nu var fem �rs v�ntetid f�r att f� en �kta Bj�rkm�bel.

Samtidigt i USA

I den lilla amerikanska staden i USA fanns sedan l�nge tv� sm� snickerier. Snickaren Elm var det inte m�nga som brydde sig om. D�remot var Birch ett stort namn. Han hade b�rjat med tv� tomma h�nder och en collegeutbildning i industridesign. Han hade sedan p� bara tjugo �r byggt upp en v�rldsindustri. Det b�rjade med exklusiva designm�bler i yttersta kvalitet. Staden satsade p� en gymnasial m�belsnickar-utbildning d�r de flesta elever gick direkt vidare f�r att jobba hos Birch. En av dessa elever var mycket IT-intresserad och arbetade fram ett datorprogram som revolutionerade f�rst CAD f�r m�bler och sedan ledde det till framtagandet av en h�gteknologisk robot som kunde framst�lla intarsia-m�bler p� l�pande band. I den lilla amerikanska staden arbetade 560 personer hos Birch och det startades snart nya Birchfabriker �ver hela USA. Birch sj�lv var m�ngmiljon�r och lyftes fram som en amerikansk hj�lte och f�rebild f�r unga amerikaner. Han sk�nkte varje �r stora pengar till hj�lporganisationer och gav �ven stipendier till lovande snickarl�rlingar.

En av de stora aktie�garna i Birch var en svensk f.d. snickare vid namn Bj�rk som nu helt och h�llet lagt hyveln p� hyllan och ist�llet handlade med aktier p� heltid. Han f�rundrade sig lite �ver att han som aktieklippare aldrig betalade mer �n 30 % skatt p� vinsten, medan skatten p� arbetet som snickare varit upp till 55 %.

�

Politik iFokus s�ker debattartiklar!

Mon, 17 Mar 2008 20:02:45 GMT

Politik iFokus kommer fr�n och med nu att publicera debattartiklar fr�n s�v�l medlemmar och sajtv�rd som g�stskribenter och g�rna politiker p� olika niv�. Tidigare har sajten fr�mst pr�glats av diskussionstr�dar men nu vidgas allts� �siktsutrymmet till att �ven omfatta debatter i artikelformat.

Politik iFokus är ett community i iFokus-nätverket där allt från Reinfeldts slips till Irak-kriget och den svenska a-kassan diskuteras. Sajten är politiskt obunden och alla åsikter är välkomna så länge de håller sig innanför skrivreglernas och svensk lagstiftnings ramar. Sajten lanserades våren 2006 och har sedan dess lyckats generera ca 250 egna medlemmar och många tusen besök från andra besökare både innanför och utanför iFokus-nätverket.

Som riktmärke bör artiklarna omfatta runt 2 500 tecken inklusive blanksteg, men variationer är givetvis bara roligt. Bilder till artiklarna emottages gärna men får enbart publiceras i enighet med svenska upphovsrättsliga lagar. Bilder kan även tas fram i samarbete med sajtvärden.

Artiklar sänds lämpligen i textfil till ida@ifokus.se så lägger jag upp texten i forumet.

Vid frågor, sänd gärna mail eller personligt meddelande.

Ta nu chansen att publicera din debatt här på iFokus!

Varmt välkomna!

Mvh

Ida, sajtvärd Politik iFokus

Av: Ida

Datum för publicering

2008-03-17

Alternativen

Mon, 27 Mar 2006 13:43:10 GMT

Media ger oss bara information om valda delar av partiernas politik. De andra bitarna m�ste vi ta reda p� sj�lva. Ett bra s�tt att hitta of�rvr�ngd information �r att bes�ka partiernas egna hemsidor.

Det är svårt att hitta en bra sammanställning av var våra olika partier står i olika frågor. Istället bygger vår uppfattning ofta på den vinklade bild media har gett oss av de olika partierna.

När du behöver svar på specifika frågor om var ett parti står hittar du det rätta svaret enklast på respektive partis egen sida här på internet. Nedan hittar du adresserna.

Riksdagspartierna:

- Centerpartiet (C)
- Folkpartiet (Fp)
- Kristdemokraterna (Kd)
- Miljöpartiet (Mp)
- Nya Moderaterna (M)
- Socialdemokraterna (S)
- Vänsterpartiet (Vp)

Andra partier:

- Junilistan
- Feministiskt Initiativ!

Relaterade länkar

Datum för publicering

2006-03-27

Skrivregler

Mon, 27 Mar 2006 00:10:56 GMT

P� v�l fungerande forum finns regler som medlemmarna f�ljer, antingen oskrivna eller nedskrivna. Vi har tagit fram skrivregler f�r Politik iFokus. Syftet med dem �r att alla ska vara �verens om vad som g�ller. Ju mindre man beh�ver styra med regler, desto b�ttre. Vi har d�rf�r f�rs�kt h�lla ner dem till ett minimum.

Som medlem p�Politik iFokus�godk�nner du samtliga skrivregler nedan:

Det �r inte till�tet att:

Bryta mot svenska lagar och f�rordningar.
Kopiera upphovsr�ttsskyddat material.
Skriva inl�gg i reklamsyfte eller marknadsf�ra produkter/tj�nster utan sajtv�rdens medgivande.
Skriva inl�gg som r�jer eller antyder annan anv�ndares verkliga identitet.
�gna sig �t personangrepp.
Anv�nda svordomar eller annat ov�rdat spr�k.
Skriva inl�gg med inneh�ll av diskriminerande karakt�r.
Svara p� inl�gg som bryter mot sajtens skrivregler genom att sj�lv bryta mot skrivreglerna. (Skriv ist�llet till sajtv�rden eller en medarbetare, bifoga g�rna en l�nk samt tala om vilket inl�gg det g�ller)

�vriga regler:

Vid referat och citat ska det tydligt framg� att det �r referat eller citat samt f�ljas av k�llh�nvisning.
F�rs�k att argumentera f�r din �sikt.
T�nk p� att vi alla h�r inne har olika politiska �sikter och f�r allas trivsel respekterar vi det.

Inneh�ll:

Du godk�nner att sajten publicerar det material du bidrar med. Sajten f�rbeh�ller sig �ven r�tten att redigera inneh�llet.

T�nk p� att:

Alltid l�sa igenom dina inl�gg en g�ng innan du trycker p� "Publicera inl�gg". D� uppt�cker du antagligen om du har skrivit fel och kan korrigera det.
Utg� ifr�n att allt du l�ser har skrivits med gott upps�t.
Visa h�nsyn och vara artig mot andra medlemmar p� iFokus.
Respektera �ven uppfattningar som avviker fr�n dina egna.
H�lla dig till �mnet s� l�ngt det g�r. Starta en ny diskussion ist�llet f�r att�helt�byta inriktning i en diskussion.

Fr�ga g�rna om det �r n�got du undrar om skrivreglerna!

Riksdagsvalet 2006

Mon, 27 Mar 2006 00:07:30 GMT

N�stan alla har vi en uppfattning om hur olika delar av v�rt samh�lle borde sk�tas. Skolan, v�rden, omsorgen. F�retagandet, jobben, skatterna. M�nga av oss tycker att det �r intressant att diskutera politik och viktigt att g�ra sin r�st h�rd. Det �r vi som samlas h�r p� Politik iFokus.

Den 3:e söndagen i september är det val i Sverige för 19 gången sedan vi fick rösträtt. Den söndagen är det viktigt att veta vad de olika partierna står för. För att kunna göra ett medvetet val krävs dock mer. Det krävs också att vi själva vet var vi står i de stora frågorna.

Det förstnämnda, partiernas politik, får du enklast information om genom att följa med i media. Det andra, dina egna åsikter, utforskar du genom att med ett öppet sinne diskutera politik med andra, till exempel här på Internet.

Politik iFokus är en neutral mötesplats för oss som vill lära oss mer om de valmöjligheter som står till buds och är beredda att pröva vår egen politiska övertygelse. Det viktiga är inte att jag har rätt, det viktiga är att jag väljer rätt.

Hur gör vi skolan bättre? Hur får vi bort köerna inom vården? Är det genom fler jobb och hur skapar vi i sådana fall dessa? Hur har vår syn på politiken och politikerna förändrats och hur påverkar det vår demokrati? Listan kan göras hur lång som helst, och ovanpå Sveriges inre angelägenheter finns de globala frågorna. Miljön. Tredje världen. Världshandeln. Asiens fantastiska tillväxt. EUs expansion. Världspolisen USA. Oljan. Terrorismen. På vilket sätt kan Sverige som nation bidra till att vår värld blir en bättre värld?

Den 17 september är det du som bestämmer. Det är då du som bryr dig har möjlighet att påverka den riktning i vilken Sverige är på väg. Det är då det avgörs vilka som ska styra landet de kommande åren. Den som inte vill engagera sig politiskt har självklart rätt att låta bli. Även det är ett val. Här på Politik iFokus samlas vi andra.

Avslutningsvis:
Politik är ett engagerande område och meningskiljaktigheter finns redan från start. Försök behandla varandra respektfullt och undvik att höja rösten alltför mycket. På valdagen i höst har vi alla bara en röst. Tiden fram tills dess använder vi bäst när vi hjälper varandra till insikt, inte när vi tjafsar.

Väl mött i debatten här på Politik iFokus!

Relaterade länkar

Datum för publicering

2006-03-27