Politik - Forum RSS

Sjuksk�terska? Gratulerar!

Tue, 16 Mar 2010 21:28:45 GMT

Sedan i s�ndags �r du n�mligen en av Sveriges h�ginkomsttagare!

Debatten kring de hush�llsn�ra tj�nsterna n�r st�ndigt nya h�jder. Alla r�d-gr�na sympatis�rer f�rs�ker tydligen med alla medel f� svenska folket �ver p� sin sida.

Tror inte det lyckas...

�r detta verkligen r�tt?

Tue, 16 Mar 2010 10:54:38 GMT

Kungafamiljen drar p� sig parkerings b�ter vi skatte betalare betalar det.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6785583.ab

Nato�vningar i Sverige !!!

Mon, 15 Mar 2010 01:32:05 GMT

Inte har vi v�l haft en folkomr�stning om vi ska g� med i NATO

Nu verkar det som vi �r p� v�g in i ett medlemskap i alla fall.

L�s Runes artikel om de planerade NATO-�vningarna med utl�ndska plan som ska tr�na bombf�llningar i Norrbotten i sommar

�

http://runelanestrand.wordpress.com/

Religi�sa friskolor

Sun, 14 Mar 2010 13:13:09 GMT

H�r kommer en l�nk om politikernas st�llningstagande ang�ende religi�sa friskolor.

Sj�lv tycker jag inte att vi borde ha friskolor med religi�s underton.

Jag l�mnar som medarbetare

Fri, 12 Mar 2010 13:09:09 GMT

H�rmed, efter ett visst missn�je med mig som medarbetare, kommer jag att l�mna Politik iFokus.

IdaT �r informerad men v�ntar p� ett svar samt borttagning utav mig som medarbetare.

�

Hundkort (tillst�nd f�r hund) & kostnader...

Thu, 11 Mar 2010 11:47:40 GMT

Hej! F�r n�gra dagar sedan l�ste jag att det nu �r tal om att f�rbjuda vissa "farliga"�hundraser i danmark, n�got ja inte tror kommer hj�lpa ett skit, i st�llet kommer fel personer k�pa dom "n�st farligaste" och h�ftigaste hundarna och alla hundar g�r ju att g�ra agressiva...

S� min tanke �r att l�gga fram ett nytt f�rslag g�llande hundkort, att f�r att ha hund m�ste man ha g�tt en utbildning och f�tt ett kort. Allts� som med k�rkort.

T�nkte ocks� b�rja med en namnundersamling men f�rst vill jag ha klart planen, hur ska detta se ut, vad ska finnas med i utbildningen mm.

Men nu har jag fastnat! Villka �r det som ska ha ansvar f�r detta efter att personer f�tt hundkort, villka ser till att dem f�ljer lagen mm. polisen? jordbruksverket?

Personligen tycker jag det vore bra om polisen f�r fr�ga folk ute att visa upp sitt "kort", men vem ska ha ansvaret? Detta blir ju ocks� en kostnadsfr�ga, och om personen i fr�ga inte har hundkort, vem har hand om omh�ndertagande av hund mm....

Jag �r inte alls bra p� politik egentligen, hur man g�r till v�ga och s�dant men jag vill inte ge mig!

Hundar har en stor plats i v�rt samh�lle och i m�ngas hj�rtan s� dom beh�ver ocks� v�r hj�lp till ett bra liv!

S� �r det n�gon h�r som har tips och ideer p� hur detta skulle kunna finansieras och se ut i verkligheten sn�lla hj�lp! Eller ska det bli skatt p� djur och/eller djurpoliser? Jag skulle vilja ha djurpoliser men d� blir ju hela allt detta s� mycket st�rre, jag som bara ville f� igenom hundkort :S

Respekt o tolerans - �t ena h�llet bara?

Thu, 11 Mar 2010 07:13:14 GMT

I samband med den senaste debatten kring Vilks och rondellhunden uttalade sig en ung svensktalande manlig muslim ig�r i radions P1.

Han hade stor f�rst�else f�r de k�nslor som andra muslimer upplevde och som han menade ligger bakom mordhoten och planerna mot Vilks. Han menade att Vilks borde be om urs�kt och trodde inte att han f�rstod hur kr�nkta muslimer blev. En hund �r ju enligt muslim det smutsigaste djur som finns.

Ungef�r s� uppfattade jag radioinslaget. Och sen b�rjade jag fundera.

I Sverige betraktas hunden allm�nt som "m�nniskans b�sta v�n". M�nga svenskar har en mycket n�ra, innerlig relation till sin hund. �En rondellhund upplevs av den vanlige svensken som ett roligt och trevligt inslag som m�jligen bryter mot n�gon trafikf�rordning.

Varf�r �r det s� att vi svenskar ska s�tta oss in i hur en muslim ser p� Mohammed och p� hundar och sedan g�ra avsteg fr�n v�r tillk�mpade yttrandefrihet?

Medan en muslim om�jligt kan ta h�nsyn till svenskens syn p� hundar och yttrandefrihet? Varf�r ska vi tycka det �r helt OK att muslimer beskriver v�r b�sta v�n som det smutsigaste djuret?

Ska svenska folket nu g� ut och hota alla muslimer till livet f�r att de skymfat v�r b�sta v�n?

(Jag �r medveten om att jag p� ett olyckligt och felaktigt s�tt s�tter "svenskar" mot "muslimer", men hoppas att ni kan �verse med det och diskutera fr�gan om varf�r respekt och h�nsyn tydligen bara ska fungera �t ena h�llet...)

V�l anv�nda skattepengar?

Wed, 10 Mar 2010 21:25:07 GMT

"Insider�klagaren Stig �str�m avf�rdar advokaten Leif Gustafsons (bilden) och hans kollegers�krav p� totalt 12 Mkr i ers�ttning f�r bland annat f�rsvaret av Cevianmannen. Arbetstiden som advokaterna s�ger sig ha lagt ned �r felaktig och orimlig, anser han.�F�rsvararna i insiderm�let�har varit engagerade sedan de misst�nkta greps v�ren 2007. Tillsammans h�vdar de att de �gnat tusentals timmar p� f�rsvarsarbetet, n�got som de totalt vill ha knappt 12 Mkr i ers�ttning fr�n staten f�r."

>L�nk till artikeln p� DI.se

Vad tycker/tror du? �r det rimligt att de av staten anlitade f�rsvarsadvokaterna ska f� kosta s� h�r mycket?

// Staffan

Bra Borg!

Wed, 10 Mar 2010 14:10:36 GMT

Sk�nt att f� klarhet i var vi st�r i den h�r fr�gan:

"Finansminister Anders Borg (M) st�ller sig bakom det tyska initiativet till en europeisk valutafond, som ska fungera som st�d �t eurol�nder med budgetproblem i framtiden. Men det �r inte aktuellt att Sverige deltar i fonden eller till dess finansiering, f�rklarade finansministern vid en presstr�ff i Rosenbad p� tisdagen."

- Svenska skattebetalare har ingen anledning att vara med och betala till en europeisk monet�r fond som vi inte �r en del av. Det m�ste eurol�nderna sj�lva hantera.

>L�nk till artikeln p� DN.se

// Staffan

Rekordnota f�r regeringen

Mon, 08 Mar 2010 12:12:54 GMT

"Regeringens kostnader f�r konsulter och andra externa tj�nster har n�tt rekordniv�er.

Bara svenskarnas r�tt att g� f�re andra l�nder f�r att f� influensavaccin har kostat 163 miljoner kronor.

F�r tre �r sedan betalade regeringskansliet omkring 305 miljoner kronor f�r "konsultuppdrag och utredningsuppdrag". Sedan dess har kostnaderna p� det kontot exploderat. �r 2008 l�g de p� 514 miljoner kronor och 2009 p� 558 miljoner kronor, visar en sammanst�llning som tagits fram p� TT:s beg�ran.

En av de dyraste enskilda posterna g�ller Sveriges pandemigarantiavtal med l�kemedelsj�tten GlaxoSmithKline som sl�ts i slutet av 2007. F�r att svenskarna ska f� f�rtur till vaccin n�r en influensaepidemi bryter ut s� m�ste Sverige betala en summa, ut�ver kostnaden f�r sj�lva vaccinet.

�r 2008 kostade garantin 85 miljoner kronor och 2009 var priset 78 miljoner kronor. Sverige skulle �ven ha betalat f�r garantin i �r, om den inte utnyttjades i h�stas i samband med svininfluensan.

M�nga av regeringens ink�pta tj�nster g�ller IT-konsulter eller PR- och kommunikationsf�retag. Utrikesdepartementet betalade till exempel f�rra �ret flera miljoner till Springtime och Futurniture f�r utformningen av Sveriges deltagande i V�rldsutst�llningen i Shanghai 2010."

Arikel tagen ur Realtid.se

Tycker du att regeringen sl�sar eller att det �r v�l investerade pengar?

Ont om sossar i stan...

Mon, 08 Mar 2010 10:48:11 GMT

Sahlin verkar f� mer och mer problem...

"Socialdemokraterna brukar h�vda att det inte g�r att vinna val utan st�d i storst�derna - men just s� ser situationen ur f�r partiet nu. De f�rsta �ren efter valet 2006 s�g det lovande ut f�r S �ven i de stora st�derna.
�nnu f�r drygt ett �r sedan r�dde d�tt lopp i Stockholmsomr�det. Sedan har det skett en gradvis f�rskjutning. I dag leder Moderaterna med 40 procent mot 23 procent f�r Socialdemokraterna. Regeringssidan leder i Stockholmsomr�det med 56 procent mot 40 procent f�r de r�dgr�na."

"I Malm� som �r ett traditionellt S-f�ste dominerade partiet l�nge, sommaren 2008 var S 17 procentenheter st�rre �n M. I dag leder M med 9 procentenheter �ver S."

L�nk till artikel i HD

---

Vad tror ni detta betyder? (s) sj�lva s�ger att storstadsv�ljarna �r "r�rliga" och �ndrar sig innan valet. Sj�lv tror jag att storstadsgrupperna �r "tidiga" och att detta �r en trend som kommer att synas �ven hos �vriga v�ljargrupper.

�

Varf�r beh�vs RUT?

Sun, 07 Mar 2010 15:14:26 GMT

Jag tror att det finns en stor potential i tj�nstesektorn, men att v�ra h�ga skatter p� arbete hindrar sektorn fr�n att blomma ut. D�rf�r beh�vs RUT.

---

R�kneexempel:

Person A tj�nar 24 000 i m�naden. Det motsvarar ungef�r 150:- i timmen. Han har t�nkt sig att st�da 2 timmar p� fredag eftermiddag. Arbetsgivaren vill ist�llet att han jobbar tv� timmar �vertid. Han f�r d� extra ers�ttning, dvs 450:- f�r de tv� timmarna. Efter skatt p� 30% f�r A ut 315:-.

F�r att �nd� l�sa sitt st�dbehov k�per han tv� timmars st�dning. De vill ha samma ers�ttning som han sj�lv f�r, dvs 450:- f�r de tv� timmarna. Sen tillkommer s� klart arbetsgivaravgifter s� de tv� timmarna kommer att kosta 589:-

A skulle allts� beh�va jobba n�stan fyra timmar f�r att ha r�d att betala f�r tv� timmar.

---

Alternativet �r ju h�r att A s�ger nej till extrajobbet och stannar hemma och st�dar sj�lv. F�r honom blir det ju en ren vinst ekonomiskt. Staten d�remot g�r miste om den skatt han skulle ha betalt f�r �vertiden.

F�r f�retaget leder det till att man inte kan leverera, man f�r s�nkt l�nsamhet och betalar mindre skatt.

St�dfirman g�r miste om ett arbete, f�r minskad oms�ttning, minskad vinst och betalar mindre skatt. Den anst�llde som skulle f�tt jobbet f�r minskad l�n och staten g�r miste om skatten �ven d�r.

---

S� fr�gan �terkommer om vad som �r viktigast. De r�d-gr�na prioriterar "j�mlikhet" genom att bek�mpa rikedom.�De allierade vill bek�mpa fattigdom genom att producera mer v�lf�rd.

T�nk om de allierade ist�llet fick forts�tta p� den inslagna linjen. Det finns fler yrkesomr�den som skulle kunna omfattas av liknade avdrag. Genom att p� det s�ttet forts�tta s�nka skatten p� arbete tror jag fler f�r arbete, fler kan f�rs�rja sig sj�lva och statens skatteinkomster l�r faktiskt �ka samtidigt som utgifterna f�r st�d och bidrag minskar.

�

Svensken allt friskare

Sat, 06 Mar 2010 23:24:22 GMT

"Sverige har l�nge haft en h�g sjukfr�nvaro j�mf�rt med andra europeiska l�nder."

"I slutet av 80- och b�rjan av 90-talet l�g vi tv�, tre g�nger h�gre �n exempelvis Tyskland."

"Toppen inf�ll 2003 d� 275 324 personer var anm�la sjukskrivna �ver 30 dagar i Sverige, men sedan dess har den siffran minskat rej�lt."

---

Ja, det �r faktiskt sant. Vi �r snart lika friska som genomsnittet i Europa!

---

"Sverige n�rmar sig nu samma niv�er som andra l�nder i Europa, det vill s�ga Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederl�nderna och Storbritannien.
- Sverige �r inte s�mst i klassen l�ngre, s�ger Mathias Johansson."

Kul med lite goda nyheter i allt el�nde!

L�s hela!

Obligatorisk A-kassa?

Sat, 06 Mar 2010 17:00:55 GMT

Jag vet inte om fr�gan har varit uppe tidigare men det kanske kan vara v�rt att diskutera igen?

Borde A-kassan vara obligatorisk?

Vad tycker ni?

En dold kvinnofientlig ideologi

Sat, 06 Mar 2010 07:28:19 GMT

Jag fick via facebook (!) nys p� denna kr�nika, som fanns inf�rd i Nordv�stra Sk�nes�Tidningar f�r drygt tio �r sedan -�16 augusti 1999.

L�sv�rt och kanske mer aktuell �n n�gonsin:

En dold ideologi

Svenskar i allm�nhet och socialdemokrater i synnerhet sl�r sig f�r br�stet n�r fr�gan om j�mst�lldhet mellan k�nen diskuteras. Inte minst i europeiska sammanhang ska evangeliet om v�r f�rtr�fflighet spridas. I socialdemokratins partiprogram uttrycks j�mst�lldhet: "Kvinnor och m�n ska ha lika r�ttigheter, skyldigheter och m�jligheter. Det inneb�r att ha ett arbete, som ger en s�dan l�n att var och en kan svara f�r sin f�rs�rjning livet igenom."

Det officiella budskapet �r alla m�nniskors lika v�rde.

Men det finns en dold ideologi.

Det �r dags att avliva myten om j�mst�lldheten!

I bondesamh�llet hade kvinnans arbete ansett som mindre v�rt �n mannens. Det var inte f�r att hennes arbete var enklare, l�ttare att undvara, mindre sj�lvst�ndigt, mindre ansvarsfullt eller hade l�gre kunskapskrav �n mannens. Det var ist�llet kvinnans l�gre sociala och juridiska status som l�g till grund f�r v�rderingen. Denna nedv�rdering kom klart till uttryck i och med industrialismens genombrott, n�r arbete blev v�rderat i pengar.

Forskarna pekar p� en allians mellan manliga arbetare och arbetsgivare n�r det g�llt att h�lla kvinnol�nerna l�ga och arbetsmarknaden segregerad. Kvinnorna betalades sj�lvklart s�mre n�r de s�kte sig ut p� arbetsmarknaden och blev d�rf�r eftertraktade. De manliga arbetarna s�g kvinnorna som ett hot mot sina egna m�jligheter att f� ett v�lavl�nat arbete. Genom lagliga restriktioner ville man "skydda" kvinnor och minskade deras m�jligheter att p� lika villkor konkurrera med m�nnen. Bland annat inf�rdes nattarbetsf�rbud f�r kvinnor. Ren egoism i humanit�r skepnad!

De senaste hundra �ren har f�rvisso en hel del h�nt rent formellt. Men under ytan d�ljer sig fortfarande de gamla patriarkala normer - den dolda ideologin. Bakom socialdemokraternas njugga inst�llning till subventionering av servicetj�nster i hemmet d�ljer sig normen att det �r "fult" att vara piga. Kvinnoarbete �r mindre v�rt. Det tycker inte den som st�dar - den som �r stolt �ver sitt yrkeskunnande - och inte heller den som g�r st�dat och �r n�jd med det utf�rda arbetet. Om jag ist�llet anlitar en hantverkare f�r att reparera min l�genhet f�r jag d�remot g�ra skatteavdrag!

Inom den offentliga sektorn r�der det i det n�rmaste en monopolsituation. Ibland bildas dessutom rena karteller mellan kommuner och landsting f�r att h�lla nere l�nerna. Kvinnornas del av arbetsmarknaden, det vill s�ga den offentliga sektorn, kan per definition inte betraktas som en marknad. Alliansen mellan arbetsgivare och manliga arbetare lever alltj�mt. Idag har arbetsgivarens roll �vertagits av politiker - oftast en medel�lders manlig socialdemokrat - och den manliga arbetaren representeras av en facklig ombudsman - likaledes oftast en manlig socialdemokrat. De vill inte ha n�gon �ppen arbetsmarknad med konkurrerande arbetsgivare och d�rigenom b�ttre arbetsvillkor och h�gre l�ner f�r kvinnorna i den offentliga sektorn. Med samma argument som f�r n�ra hundra �r sedan, f�r att "skydda" kvinnorna.
Kvinnorna ska f�rvisso vara ekonomiskt oberoende, men det finns ju gr�nser f�r hur oberoende vi f�r bli. Vi kan ju faktiskt f� f�r oss att vi �r lika mycket v�rda som m�nnen och kr�va l�ner som vi kan leva p�. D� skulle vi f�r f�rsta g�ngen i historien inte vara beroende av varken fadern, sonen eller den heliga staten.

Christina Linnea Ydesand
fri skribent

J-ordet: Om ekonomisk j�mlikhet

Fri, 05 Mar 2010 19:16:25 GMT

P� SR/P1 avslutades idag en intressant serie som handlat om ekonomisk j�mlikhet. Intressanta debattinl�gg fr�n olika politiska h�ll. Det mesta finns att h�ra och l�sa i efterhand - L�nk

N�gra grejer jag har gillat:

Mattias Svensson talade om de olika s�tten att se p� j�mlikhet och frihet. Han menade ungef�r att j�mlikhet �r att alla f�r samma m�jlighet, men att frihet �r r�tten att f�rvalta m�jligheterna som man vill:

"I moderna liberala demokratier uppst�r dock en konflikt om vad som b�r vara grundv�rdet. B�r det vara lika frihet, som kommer att resultera i att m�nniskor lever olika liv, med sina olika yrkesval, inkomster och f�ruts�ttningar? Eller b�r det vara lika utfall, som kommer att kr�va att staten behandlar m�nniskor olika och med skatter och restriktioner trycker ner dem som �r mer produktiva, talangfulla och kreativa �n andra."

Aron Modig talade om att han menar att �kade ekonomiska skillnader �r ofr�nkomliga:

"Jag menar att oj�mlikheten �r, och kommer att f�rbli, ett faktum. Men ser inte det som ett problem i sig s� l�nge m�nniskor har m�jlighet att fatta sina egna livsbeslut. Det �r f�rst n�r m�nniskor inte sj�lva kan p�verka sin situation som vi ska bli oroliga."

�

Den som vill ta del av v�nsterr�sterna ocks� kan klicka p� min l�nk tidigare i texten.

En god sammanfattning levererade n�gon som sa att v�nstern f�rs�ker uppn� j�mlikhet genom att bek�mpa rikedom, medan de liberala f�rs�ker bek�mpa fattigdom genom att skapa v�lst�nd...

�

OECD - s�tter minusbetyg p� Alliansen

Thu, 04 Mar 2010 13:44:28 GMT

Alliansen satsar mycket p� marknaden under den tid de har regerat �ver sverige men verkar ha gl�mt bort n�got - tillv�xten.

Enligt OECDs v�lst�ndsrankning s� hamnade Sverige bland de s�msta l�nderna p� att klara krisen under sj�lvaste finanskrisen. De �vriga l�nder som klarade sig lika d�ligt var Irland, Island och Finland. Alla dessa l�nder har en sak gemensamt med Sverige - de alla styrdes av en borgerlig regering under finanskrisen (08-09) och deras BNP har sjunkit till rekordl�ga v�rden. I Sverige hade vi inte s� d�ligt tillv�xt (BNP) sedan andra v�rldskriget.

Alliansen verkar bry sig mer om marknaden �n landets tillv�xt gentemot andra l�nder - ju b�ttre tillv�xt desto fortare kommer ett land p� b�ttre ekonomiska f�tter igen.

Lars Ohly - ett problem f�r de R�dGr�na?

Thu, 04 Mar 2010 13:32:22 GMT

V�nsterledaren Lars Ohly b�rjar nu synas i �verallt i media vare sig det �r tv, radio eller tidningar. Han �r ofta med P1-morgon och debatterar om flera olika saker - och hans svar i debatterna �r ett helt klart nej.
Han svarar nej till Rut och Rot, nej till Euro, nej til avreglerad t�gtrafik och �ven n�r man b�rjar diskutera om sveriges insats i Afghanistan dyker det upp ett nej emellan�t.

Han tycks veta alla svar n�r de R�dGr�na inte ens har diskuterat klart hur de ska st�lla sig i fr�gan. Eftersom han verkar anse sig sj�lv som f�rest�ndare f�r de R�dGr�na och ger sina svar efter sin egen ideologi (kommunistiskt inriktad s�dan) s� ser det n�stan ut som om att de R�dGr�na n�stan m�ste r�tta sig efter hans svar eller s� m�ste de s�tta munkavel p� honom.

K�lla DN: Ledare 100302

Hur tror ni hans upptr�dande i media p�verkar de R�dGr�na?

Alliansens PR-miss

Thu, 04 Mar 2010 13:28:27 GMT

Jag har sv�rt att begripa hur alliansen kunde missa n�got s� enkelt som att ordna ett fint v�lkomnande hem f�r alla Sveriges OS-deltagare. Inte minst eftersom att det g�tt s� himla bra och finns ett enormt intresse hos allm�nheten.

Inte f�r att jag bryr mig. Men jag tycker fakstiskt att det var d�ligt. P� flera olika s�tt.

// Staffan

Newsmill

Thu, 04 Mar 2010 10:28:05 GMT

Brukar du h�nga med i debatterna p� Newsmill?