Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

Arbetsmarknad Bostadspolitik Djurskydd/Djurfrågor Ekonomi Energifrågor Företagande Försvarspolitik Ideologi Infrastruktur Invandring och integration Jämställdhet Kultur Kungahuset/Kungligheter Kyrkan. Religion och politik Livskvalitet Livsmedel/Jordbruk/Fiske Miljö & Klimat Off Topic Om iFokus och sajten Ordet fritt. Fria diskussioner Politiker Politiska partier Politiska skandaler Rättsfrågor/Integritet Sexualpolitik Skatter Skola / Utbildning Terrorism Topplistor. Utrikespolitik Valfrågor/Riksdagsval Vård och omsorg Välfärdssystem Övrigt
12 Politiska partier

Socialdemokraterna efter valet

2010-09-23 21:58 #0 av: AndersE

Här är mina personliga reflektioner kring socialdemokraternas situation efter valet.

Bakgrund

Socialdemokraterna har varit i regeringsställning i Sverige under 65 av de senaste 90 åren. Från valet 1932 och ända fram till valet 1991 hade man mer än 40 % av rösterna och vid två val har man haft över 50 %, senast 1968.

Historiska valresultat

Nedgången började i och med att Olof Palme blev partiledare 1969, dock med korta återhämtningar 1982 och 1994. De två senaste valen har partiet gått ned totalt nästan 10 procentenheter, dvs. en fjärdedel av partiets väljare lämnade partiet.

Läs mer om partiet och dess historia

Efter valet 2006

Valet 2006 var ett katastrofval för partiet med det sämsta resultatet sedan 1914. Göran Persson avgick direkt på valnatten och efter en ganska lång process där flera kandidater tackade nej valdes Mona Sahlin till ny partiledare.

Mona Sahlin

Fotograf: Andreas Ackerup

Mona Sahlin

Sahlin anses tillhöra partiets förändringsbenägna högerflank och hon uppfattade nog att hennes uppdrag var att förnya och förändra. Splittringen inom partiet är dock stor och största motstånd mötte hon inom LO och bland vänsterorienterade socialdemokrater i Skåne. Valet av Sahlin var inte ett förstaval och hennes ställning har hela tiden varit svag med ständigt låga förtroendesiffror. Valrörelsen har till rätt stor del kommit att handla om hennes person och ledarförmåga.

Efter förhandlingar med vänsterpartiet och miljöpartiet fann Sahlin att det bästa var att gå till val i en koalition med miljöpartiet. Det passade in i hennes egen önskan om at förnya partiet och föra det närmre "mitten". Det nya samarbetet presenterades i oktober 2008. Omedelbart kom reaktioner från Sahlins motståndare inom arbetarrörelsen och hon tvingades backa och ta med vänsterpartiet i den koalition som kom att kallas "De rödgröna".

De Rödgröna och valet 2010

Mitt intryck av det rödgröna samarbetet är att det var rätt svårt. Spännvidden mellan vänsterpartiet och miljöpartiet är stor. Ändå verkar alla tre partier ha gjort de stora ansträngningar som behövdes och man lyckades presentera en gemensam politik inom de flesta områden även om man inte lyckades till fullo, där kanske frågan om förmögenhetsskatt visade sig allra svårast. Det enda som till slut blev riktigt tydligt med slutresultatet var att alla tre partierna var motståndare till alliansen.

De Rödgröna

Foto: De Rödgröna

Ett problem för socialdemokratin verkar ha varit att det rödgröna samarbetet gjorde att den egna förnyelsen kom av sig. Man fick lägga all energi på kompromisser och överenskommelser.

De rödgröna lyckades aldrig skapa en berättelse. Dvs. deras beskrivning av verkligheten var inte sådan att väljarna kände igen sig. Man saknade också en tydlig bild av vad man ville åstadkomma samt av hur vägen framåt skulle se ut. Motsägelserna var många. Man anklagade alliansen för skattesänkningar men ville inte förändra dem utan föreslog istället ytterligare sänkningar.

Väljarna har nog mest uppfattat att man förhållit sig till alliansens politik med några färre miljarder där och några fler miljarder där.

Valresultatet är en katastrof för socialdemokraterna. Medan vänsterpartiet står kvar på samma röstsiffror som tidigare och miljöpartiet nådde sitt bästa resultat någonsin så fick socialdemokraterna sitt sämsta resultat sedan 1914.

Framtiden

Socialdemokraterna har nu satt samman en krisgrupp. Det finns också förslag om att utlysa en extrakongress. Min gissning är att det främst är tre frågor man måste ta ställning till:

  • Politiken - Direkt efter valet uttalade sig skånska SSU för att man nu måste bli ett tydligare vänsterparti. Jag gissar att Sahlin m.fl. hellre går mot mitten. En förändring av politiken kommer att mötas av stort internt motstånd oavsett vilken väg man väljer.
  • Partiledaren - Omedelbart efter förlusten slöt partiet upp kring sin partiledare. Röster om krav på avgång finns naturligtvis men de är inte på något vis dominerande. Sahlin gjorde bra ifrån sig, framförallt i slutet av valrörelsen och hon är tydlig med att hon vill vara kvar. Ändå finns naturligtvis frågan där. Ett problem är väl att det saknas en självklar efterträdare.
  • Det rödgröna samarbetet - Det finns analyser som visar att en stor del av partiets väljarflykt beror på det fördjupade samarbetet med vänsterpartiet. Historiskt har socialdemokraterna haft en tydlig gräns vänsterut. Att man släppt denna upprör många socialdemokrater. Frågan om det rödgröna samarbetet är kanske viktigare än någon annan. Att bibehålla samarbetet under den kommande mandatperioden och hela tiden uppträda som en enad del av oppositionen kan vara ett sätt att kunna uppträda med större förtroende inför valet 2014. Samtidigt finns röster inom partiet som vill avbryta samarbetet för att först reformera det egna partiet innan man eventuellt går in i ett nytt samarbete inför valet 2014.

Att sia om vilken väg socialdemokratin kommer att gå klarar jag inte av. Det ska bli oerhört intressant att följa processen. Ska partiet orka med den verkliga förnyelse man inte mäktade med efter förra valet?

 

 


Anmäl
2010-09-23 23:24 #1 av: AndersE

En intressant analys "inifrån" finns på dagens DN Debatt. Där skriver Peter Weiderud, ordförande Sveriges kristna socialdemokraters förbund bl.a:

"Efter valet av Mona Sahlin som ny partiledare inleddes visserligen en rådslagsprocess för att förnya politiken. Men partikulturen motverkade möjligheten att få in nya idéer, främst genom att grupperna befolkades av dem som burit ansvaret för den tidigare politiken. Under processen bars vi av opinionssiffror som motverkade viljan att tänka nytt. Och innan vi hann gå i mål med vår nya politik, inleddes ett trepartisamarbete som gjorde att rådslaget inte längre blev på allvar. Den nya politiken formulerades i stället i taktiska förhandlingar."

Läs hela

 


Anmäl
2010-09-24 10:17 #2 av: AndersE

Jag hittade ett blogginlägg om socialdemokraternas brist på visioner.

Länk till Jerlerups blogg

 


Anmäl
2010-09-24 10:44 #3 av: AndersE

Ett exempel på att den interna striden börjat är väl detta debattinlägg av Carl Tham (först folkpartist, bl.a. partisekreterare, sedan socialdemokrat och utbildningsminister):

"Ingen ifrågasätter det hårda arbete som partiordföranden och de övriga i ledningen utfört, men kvar står att de har det högsta ansvaret för partiets misslyckande. De borde ställa sina platser till förfogande och ge partikongressen tillfälle till den förnyelse man önskar..."

Läs hela på DN Debatt

 

 


Anmäl
2010-09-24 18:59 #4 av: ala02

Jag tycker socialdemokraterna varit väldigt osynliga under hela riksdagsperioden. Det var under de sista veckorna man hörde något. Det har ju funnits en del straffsparkar att slå, men man missar målet. Jag som kommer från arbetarbakgrund könner inte igen partiet alls. Inte var det lika tyst under tidigare oppositionsår? Arbetarklassen idag är medelklass och sparar i aktier så de gamla gråsossarna är förlegade. Tyvärr tror jag inte Mona har något förtroende kvar, hon får inte fram det hon vill, mest svammel, och skadan från tobleroneaffären sitter i. Hon passar inte som partiledare och det är bara jasägarna som sitter på rätt poster som tror det.

Man lever för långt från verkligheten, precis som andra partier. Såg till exempel att fp;s starka fokusering på skolfrågor varit lyckad enligt de själva. Man har faktiskt tappat och i de flesta kommuner och riksdag, blivit passerat av SD till och med, det är ju inte så lyckat. Har själv röstat på sossarna på 80-talet samt delar av 90 tal, före Björklund på FP. Vägrar rösta på M (fast det känns inte lika omöjligt längre) så det blev MP denna gång, även om jag inte känner mig bekväm med det.

Anmäl
2010-09-25 02:22 #5 av: AndersE

Nu har tydligen (s) bestämt sig för en extrakongress. En sådan krävs ju om man vill byta partiledning, men om man kan tolka beslutet som att det skulle vara på gång vet jag inte.

Källa: sr.se

 


Anmäl
2010-09-26 19:40 #6 av: AndersE

På ledarplats i SvD visar man att Blair lyckades med det som Sahlin millsyckats med.

"...berättar Tony Blair hur Margaret Thatchers framgångar först drev Labour att bli ännu mer vänster, än mer stats- och fackförbundskramande. Runt omkring partiet hade ett nytt England börjat ta form, där människor fick det bättre, kände sig säkrare och självständigare och satte allt större värde på valfrihet och individuella möjligheter, men partiet ville inte se dem. Man satt fast i en bild av människor i allmänhet som hjälplösa och svaga med en ingripande statsmakt som främsta dröm."

Läs hela

 


Anmäl
2010-09-27 15:56 #7 av: AndersE

Mona Sahlin har ju varit väldigt i rampljuset efter valet. I TV-soffor och radiointervjuer. Man kunde tro att valröreslen inte tagit slut.

Hur ser ni på socialdemokratin och dess framtid? Vilken är bästa väg framåt? Vilka i ledningen borde lämna och vilka nya vill ni se?

 


Anmäl
2010-09-28 00:23 #8 av: AndersE

"Jenny Madestam tror till att Fredrik Reinfeldt redan diskuterat även med Socialdemokraterna om ett organiserat samarbete i vissa frågor.

- Vi har en samarbetsmentalitet i Sverige. Om oppositionen ger sig sjutton på att fälla regeringen kan de göra det, men jag tror inte att det är deras ambition.

Madestam tror därför inte att det kommer att väckas någon misstroendeförklaring."

Madestam tycker också att det är "osmart" av socialdemokraterna att fortsätta det rödgröna samarbetet. Hon menar att de först borde ena det egna partiet innan de jobbar med relationerna utanför partiet.

Källa: SvD.se

 

 


Anmäl
2010-09-28 17:57 #9 av: AndersE

Nu har även socialdemokraterna haft samtal med statsministern. Även s är villiga att göra upp med regeringen om invandringsfrågorna.

"- Framförallt är det flykting- och asylpolitiken, där det finns och har funnits en ganska bred samsyn, inte minst mellan oss och Moderaterna."

Källa: sr.se

 


Anmäl
2010-09-28 19:57 #10 av: AndersE

Socialdemokratins situation efter valet analyseras på ledarplats i Sydsvenskan av Per T. Ohlsson. Han drar historiska paralleller och visar på två framgångsfaktorer för socialdemokratin:

  1. En bred politik som tillgodoser många gruppers behov
  2. En tydlig gräns mot kommunismen

Ohlsson visar också på hur man historiskt flera gånger råkat ut för stora nederlag just då man glidit för långt åt vänster. Senast var det 1976 då Meidners löntagarefonder gjorde att s förlorade makten för första gången på 40 år.

Ohlsson pekar på att såväl undersökningar som olika analyser visar att det rödgröna samarbetet är den största förklaringen till årets ras för s.

Ohlsson menar att den cementering av blockpolitiken vi nu ser är skadlig. Han menar också att det enda parti som kan riva muren mellan blocken är s. Men att det kräver att s åter blir lika kloka som Per Albin, dvs att man markerar gräns åt vänster och utformar en politik som kan locka breda väljargrupper.

Länk till Ohlssons artikel i Sydsvenskan

 

 


Anmäl
2010-09-29 13:33 #11 av: AndersE

Hur det rödgröna samarbetet ska fortaätta verkar just nu väldigt oklart. Motstridiga besked kommer från olika håll.

Några närliggande frågor är:

  • Val av talman

"Om de rödgröna presenterar en gemensam talmanskandidat kan Sverigedemokraterna rösta på den personen, och då skulle inte de borgerliga få igenom sitt talmansförslag. Lars Ohly vill ha en gemensam rödgrön kandidat. Socialdemokraternas inställning i talmansfrågan är inte klar än.

- Vi ska ju definitivt ha, under alla förhållanden, en vice talman. Och om vi ska lägga fram ett gemensamt förslag till talman har vi inte bestämt ännu. Det gör vi på fredag, säger hon."

Skiljelinjen i de rödgröna blir här tydlig. Ohly tar gärna hjälp av sd för att komma åt alliansen. Sahlin visar upp en mognare attityd och inser förmodligen att det rimliga är att talmannen kommer från m och vice talman från s. Det blir spännande att se hur detta hanteras på måndag.

  • Budgeten
Ska de rödgröna lägga en gemensam budget för att visa upp ett alternativ till alliansens budget? Då ger man samtidigt sd en chans att ställa till det genom att rösta på den rödgröna budgeten som ett sätt att visa makt. De tre rödgröna partiernas syn:
  • Vänsterpartiet - "Jag förutsätter att vi kommer att lägga en gemensam proposition till regeringens budgetproposition", säger Ohly.
  • Socialdemokraterna - är mindre tydliga men Sahlin säger att utgångspunkten är att de rödgröna ska lägga en gemensam budgetmotion.
  • Miljöpartiet - tvekar än mer: "Om vi ska lägga en gemensam budget har vi inte tagit ställning till, utan det måste vi göra gemensamt."

Viktigast här är ju hur socialdemokraterna agerar. Och de befinner sig mitt i en krishantering med stor osäkerhet om vart de är på väg...

 

 


Anmäl
2010-09-29 16:40 #12 av: AndersE

"Före detta talmannen Björn von Sydow (S) vägrar att bli den rödgröna oppositionens gemensamma talmanskandidat. Det säger han till Rapport."

"- Jag anser att riksdagens talman ytterst ska vara en företrädare för demokratin. Med tanke på Sverigedemokraternas syn på rasism och mänskliga rättigheter ska därför talmannen inte vara beroende av Sverigesdemokraternas röster, säger Björn von Sydow till Rapport."

"Björn von Sydows nej kan innebära att de rödgröna får svårt att lansera någon annan kandidat. Om den självklare kandidaten avböjer med hänvisning till de skäl Björn von Sydow anför lär det inte bli lätt att hitta någon annan som vill ställa upp. Björn von Sydow var riksdagens talman 2002-2006."

Källa: SVT.se

 

 


Anmäl
2010-09-29 16:44 #13 av: AndersE

Viss rödgrön enighet visades upp idag efter ett gemensamt möte.

"- Vi fortsätter att se oss själva som en rödgrön opposition och är lika nyfikna som alla andra på vilken analys statsministern gör, säger Sahlin efter mötet."

"De rödgröna är överens om att lägga en gemensam motion om Afghanistanpolitiken, som bygger på den gemensamma överenskommelsen. De rödgröna vill påbörja tillbakadragandet nästa år.

De tänker också stå fast vid uppgörelsen om skolbetyg först i årskurs sju."

Källa: SvD.se

När det gäller Afghanistanfrågan kan de ju få igenom denna med stöd av sd. Fast innan valet lovade de ju att inte göra just det...

När det gäller skolfrågan vill egentligen s ha betyg från 6:an som alliansen men fick kompromissa till 7:an med de rödgröna.

 

 


Anmäl
2010-09-29 18:01 #14 av: ala02

Jag tror personfixeringen förstör för S. Moderterna har ju starka personligheter bredvid Reinfeldt, Borg, Bildt m.fl. Så hade ju även S före Persson i alla fall. Feldt, Wallström, och fler som representerade partiet. För mig visar det på styrka och förtroende.

Anmäl
2010-10-05 11:53 #15 av: AndersE

Jag är inte särskilt imponerad av socialdemokraternas agerande denna första tid efter valet. Det gamla, väldigt ofta upprepade löftet från Sahlin verkar helt bortblåst. I avsaknad av en egen sammanhållen kritik ägnade hon valrörelsen åt att istället attackera alliansen och det fortsätter hon med.

Det senaste och märkliga utspelet i talmansfrågan där hon körde över sin kloke partivän von Sydow tas upp på ledarplats i dagens SvD:

"Man utser inte vem som helst till talman. Man utser någon med gedigen riksdagserfarenhet och med tunga politiska uppdrag i bagaget. Det skadar inte heller att ha varit vice talman innan man tilldelas rikets högsta valda ämbete."

"De rödgrönas motkandidat igår, Kent Härstedt, var emellertid inte i närheten av dessa två meritlistor. Visst har han suttit i riksdagen länge, men inte ens S har verkat särdeles intresserat av att ge honom tyngre poster. Han har lett en utredning vars resultat S-toppen nästintill struntade i. Kort sagt. Sahlin nominerade inte Härstedt för att han är en självklar kandidat för ämbetet. Hon nominerade honom för att han skulle förlora. För att ge De rödgröna möjlighet att hävda att Westerberg är "vald av Sverigedemokraterna"."

"Men Sahlins agerande är och förblir ett osnyggt bondeoffer som markerar bristande respekt för talmansposten. Det smickrar sannerligen inte Fru tjänstgörande ålderspresident."

Läs hela på SvD.se

Börjar Sahlin tappa fotfästet? Känner hon att partiet vill byta ut henne och desperat försöker hitta vägar att vinna förtroende? I så fall tror jag hon valt fel väg...

 

 


Anmäl
2010-10-05 12:18 #16 av: ala02

De Socialdemokrater som var emot EU är också utmanövrerade. Sahlin var lyrisk över resultatet men många inom S delade inte hennes glädje. Säga vad man vill om det, vilket man fick enligt S, så blev de bortplockade. Själv känner jag en som satt i partistyrelsen som försvann, samt i en artikel enligt nedan kommenteras det.

http://helahalsingland.se/asiktstorget/insandare/1.2386003-monas-sahlins-dilemma

 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.