Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

Arbetsmarknad Bostadspolitik Djurskydd/Djurfrågor Ekonomi Energifrågor Företagande Försvarspolitik Ideologi Infrastruktur Invandring och integration Jämställdhet Kultur Kungahuset/Kungligheter Kyrkan. Religion och politik Livskvalitet Livsmedel/Jordbruk/Fiske Miljö & Klimat Off Topic Om iFokus och sajten Ordet fritt. Fria diskussioner Politiker Politiska partier Politiska skandaler Rättsfrågor/Integritet Sexualpolitik Skatter Skola / Utbildning Terrorism Topplistor. Utrikespolitik Valfrågor/Riksdagsval Vård och omsorg Välfärdssystem Övrigt
22 Skatter

Några ord om skatter

2010-05-31 13:02 #0 av: AndersE

Här kan du läsa lite om olika skatter, om deras historiska bakgrund och om varför vi betalar skatt

Skatter

Skatt har vi betalt i Sverige i nästan tusen år. Vad är då skatt och varför betalar vi den? Jag menar att det finns tre sätt att se på skatt och dess syfte.

CIMG9539.JPG

1. Finansiering av gemensamma utgifter

I ett land finns det en hel del saker vi betalar gemensamt. Man skulle kunna likna skatten vid en medlemsavgift för oss som är medlemmar i landet Sverige. Med den betalar vi det vi beslutat om att köpa in gemensamt, som vägar, skolor och mycket annat.

Fast då skulle vi ju kunnat ta landets utgifter och delat med antalet invånare för att räkna ut "medlemsavgiften" eller skatten. Sådan skatt - att alla bidrar lika mycket till de gemensamma utgifterna - har vi aldrig haft och jag har inte sett någon förespråka det heller.

Proportionell eller "platt" skatt

Redan på 1100-talet började "Tionde" tas ut i Norden. Det var en skatt (med ursprung i Gamla Testamentet) som gick till kyrkan från jordbrukare, motsvarande en tiondel av jordbrukets produktion. Tiondet betalades oftast "in natura". Av denna skatt gick till en början en tredjedel till socknens präst, en tredjedel gick till kyrkan och en tredjedel till biskopen och till de fattiga.

I samband med reformationen då Sverige bröt med katolska kyrkan ändrades fördelningen. Av "tionde" drogs 2/3 till kronan (staten) istället, medan prästen fick behålla sin tredjedel. Tionde fanns kvar till slutet av 1800-talet, prästens del så långt fram som till 1910.

Tionde var en proportionell skatt, också kallad platt skatt, vilket betyder att den tas ut med samma procentsats oavsett hur mycket personen tjänar. Den proportionella skatten har alltså mycket gamla anor och en utbredd acceptans.

2. Inkomstutjämning

Redan den proportionella (platta) skatten har ju också en annan funktion. Den utjämnar inkomster. Den med högre inkomster betalar mer i skatt, medan den med låga inkomster betalar mindre i skatt. Jämför man med liknelsen med en föreningsavgift kan man säga att en del betalar betydligt mer än sin andel av det gemensamma medan en del betalar mindre än sin del.

CIMG9537.JPG

Progressiv skatt

För att förstärka den inkomstutjämnande skatten kan man använda s.k. "progressiv" skatt. Det innebär att den som har en högre inkomst inte bara betalar högre skatt utan även en högre andel av sin inkomst.

Den progressiva skatten för med sig en del problem. Om andelen skatt hela tiden ökar efter inkomst uppstår marginaleffekter. En extra inkomst ska då inte bara beskattas. Eftersom den leder till en högre total inkomst påverkas skatten på all inkomst.

Det mest kända exemplet står Astrid Lindgren för. Hon upptäckte 1976 att hon betalade över 100 % i skatt på sin senaste inkomst. Hon skrev en satirisk saga om häxan Pomperipossa där hon också drev med finansminister Sträng som själv betalade låg skatt genom att han köpt hus med stora skulder. Uppståndelsen kring Pomperipossa antas ha spelat en roll då socialdemokraterna förlorade makten i riksdagsvalet senare samma år.

(Som ett undantag från mina principer länkar jag här till sagan om Pomperipossa... länk till Expressen)

Marginalskatt

Den skatt man får betala på "ny inkomst" t.ex. på övertidsarbete eller ett extraknäck kallas marginalskatt. Det var denna som Astrid Lindgren sa blev 102 %. Den var annars som högst i Sverige 1979 då den var 87 %. Efter en blocköverskridande skattereform 1990 sjönk den till som högst 51 %. Därefter har den åter höjts och anses nu vara en av världens högsta på över 55 %. Den exakta nivån varierar från kommun till kommun.

I dag har vi en progressiv skatt i tre steg. Alla betalar kommunal inkomstskatt (ca 32 %). För årsinkomster över 380 000 tillkommer 20 % i statlig skatt. År 2008 betalade knappt 40 % av alla heltidsarbetande statlig skatt. År 2009 minskade det till 31 % genom att regeringen höjde gränsen från tidigare 341 000. För årsinkomster över ca 490 000 tillkommer ytterligare 5 % i så kallad värnskatt.

En marginalskatt på över 50 % är internationellt sett ovanlig. Det finns utöver Sverige ytterligare fem OECD-länder som har det - Danmark, Belgien, Nederländerna, Österrike och Finland.

Skatteavdrag

Den som har riktigt låga inkomster betalar ingen skatt alls. Det hanteras genom ett så kallat grundavdrag. Om inkomsten är lika med eller lägre än grundavdraget behöver man inte behöva skatt.

Vår nuvarande regering har infört ett höjt grundavdrag för pensionärer. Höjningen är störst för de med låga pensioner.

Vår nuvarande regering har också infört ett jobbskatteavdrag som förändrats i flera steg. Det gör att inkomster som kommer från lönearbete och näringsverksamhet får lägre skatt. Konstruktionen gör att räknar man i kronor blir avdraget högst för höginkomsttagare, men om man räknar i procent av lönen blir det störst för låginkomsttagare. Syftet är att göra det mer lönsamt att arbeta.

Sådana skatteavdrag påverkar även marginalskatterna så att fler slipper marginalskatt.

CIMG9538.JPG

3. Skatt som ekonomiskt styrmedel

Ett tredje motiv för skatter finns. Utöver att fördela finansieringen av allmänna utgifter och att utjämna inkomster kan skatter användas för att styra människors handlingar. Man kan med skatter gynna eller missgynna t.ex. olika typer av varor eller tjänster. Exempel kan vara extra skatt på alkohol för att minska alkoholbruket eller skatteavdrag för hushållsnära tjänster för att göra en svart arbetsmarknad vit.

Inte bara inkomstskatt

I de flesta länder betalas inte bara skatt på inkomster. Skatt på försäljning (moms) finns i många länder. Till detta kommer s.k. punktskatter som ofta används som ekonomiska styrmedel.

Skattetryck

Förekomsten av inkomstskatter, ev. med progressivitet, samt moms, punktskatter och andra skatter gör det svårt att t.ex. jämföra skattenivåer i olika länder.

Man talar därför om "skattetryck" eller "totalt skattetryck" som är ett mått på de totala skatternas andel av samhällsekonomin. Inte heller det ger dock en rättvisande bild eftersom det som betalas som skatt i några länder betalas som obligatoriska försäkringar i andra länder.

Det totala skattetrycket i Sverige var som högst kring 1990 på över 55 %. På en lista från 2008 låg Sverige på andra plats i världen med ett totalt skattetryck på 47,1 %.

Skatter och avgifter

En vanlig definition på vad som är skatt är att den betalas av alla oavsett i vilken utsträckning man drar nytta av det som skatterna används till.

Utöver skatter tar stat och kommun även ut avgifter. Dessa är då kopplade till att staten eller kommunen utför en tjänst som motsvarar avgiften.

Det finns dock en gråzon mellan skatter och avgifter. Så är t.ex. abetsgivar-avgifter trots sitt namn i stor utsträckning en skatt. Detsamma gäller den kommunala fastighetsavgiften som i statsrättslig mening är en skatt.

Källor:

 

 

 


Anmäl
2010-05-31 19:49 #1 av: AndersE

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, sorterar under finans­departementet. I en rapport därifrån föreslår Peter Birch Sørensen (professor i nationalekonomi vid Köpenhamns universitet) en skattereform som enligt honom skulle ge ökade skatteintäkter om 30 miljarder år.

Det handlar bl.a. om en återgång till principerna i skattereformen 1991.

"Analysen i denna rapport visar att den långsiktiga levnadsstandarden i Sverige skulle kunna höjas utan att försämra de offentliga finanserna, genom en skattereform som återinför och ytterligare utvecklar de sunda principer om skatteneutralitet och likformighet som låg till grund för 1991 års stora skattereform."

Sørensen föreslår bl.a:

  • Momsen bör vara densamma på alla varor och tjänster
  • Värnskatten bör avskaffas
  • Den nuvarande kommunala fastighetsavgiften, stämpelskatter och kapitalvinstskatt på eget boende ersätts med en ny fastighetsskatt på 1 procent
  • Avkastningsskatten på pensionssparande höjs och jämställs med den generella skattesatsen för individernas kapitalinkomst
  • Den generella skatten sänks från 30 till 25 procent
  • Bolagsskatten sänks till 25 procent

Länk till förslaget

Jag tror på grundtankarna i förslaget. Att förenklingar och sänkningar leder till större skatteintäkter.

 


Anmäl
2010-06-15 16:43 #2 av: AndersE

Ingen som har tankar kring skatter?

Allt oftare ser jag att skattereformen från 1991 förs fram som en förebild. Håller ni med?

 


Anmäl
2010-06-17 20:56 #3 av: AndersE

På riksdagsdebatten fick man känslan av att vänstern såg dessa fyra års skattesänkningar som något som "kostat". Göran Hägglund kommenterade detta bra.

Lönen har vi ju förtjänat själva. Om staten plockar in lite mindre av våra pengar så kan det väl inte vara något som kostat?

Själv har jag haft stor glädje av att få behålla lite mer av mina pengar. Kunnat fatta egna beslut istället för att låta andra fatta beslut. Kunnat se till att barnen fått mer tid med sina föräldrar. Gett min sambo möjlighet att ägna tid åt att bygga upp sitt företag.

Det kanske inte är precis den prioritering Sahlin skulle haft om hon fått plockat in dem, men jag gillar att få bestämma mer själv.

 

 


Anmäl
2010-06-23 21:51 #4 av: AndersE

Det hörs fler röster som vill göra om skatteförslaget i enlighet med rpporten jag skrev om i #0. Nu är det fackförbundet SACO och om detta skriver Sydsvenskan i sin ledare idag:

"Skatternas omfördelande effekter är mindre än många tror, konstaterar Sacoutredaren Eva Löfbom. Hon finner också att Sverige, internationellt sett, har liten variation i medborgarnas levnadsstandard. Inkomstfördelningen är jämn och inkomstskillnaderna små.

Det förtjänar att lyftas fram som kontrast till de rödgrönas beskrivning av mandatperioden som "fyra år med ökade klyftor"."

Ledaren menar att inget av de båda blocken är "på rätt väg":

"Oppositionen går till val på att höja världens redan högsta marginalskatter. I högskattekommuner kan nivån bli över 60 procent med den rödgröna politiken, samtidigt som inkomstskatten höjs för tre miljoner löntagare, påpekade ­finansrättsprofessorn Sven-Olof Lodin i DN häromveckan.

"Härmed slår de rödgröna in på fel väg", konstaterade han.

Den borgerliga skattepolitiken har rimligare effekter, men leder knappast heller rätt på sikt. I grunden handlar det om att fortsätta lappa och laga på det som egentligen borde sprättas upp och sys om."

Undrar om en skattereform lik den från 1991 är möjlig idag? Den startades av socialdemokraterna och genomfördes av de borgerliga och var också gällande under många år.

 


Anmäl
2010-06-23 22:35 #5 av: Maria

Nu är jag (tyvärr) inte så insatt att jag har några stora funderingar kring detta med landets ekonomi och skatter mer än att det borde gå att få till ett vettigt skattesystem liksom man borde se över vårt pensionssystem som verkar vara väldigt sårbart.

/Maria

 

Anmäl
2010-06-23 23:12 #6 av: AndersE

#5 Den skattereform som många nu vill återvända till innebar att alla betalade en kommunalskatt. Den varierar ju från kommun till kommun men är ca 30 %.

Därutöver betalade en del ("de rikaste") också statlig skatt om 20 % på den del av inkomsten som överskred en viss nivå. Det gjorde ju även att marginalskatten maximerades till ca 50 %, en avsevärd skillnad mot tidigare.

Det som hänt sedan 1991 är dels att denna "nivå" inte justerats efter inflationen vilket gör att "de rikaste" idag innebär att även högst normala löner betalar statlig skatt idag - alla med årsinkomst över 380 000, dvs 31500 i månaden. Därtill har tillkommit en "värnskatt" om 5 % på högre inkomster - idag är den nivån 490 000.

Det betyder att idag har man marginalskatt 30 % tills man har månadsinkomst 31500, sedan har man marginalskatt 50 % tills man har månadsinkomst 41 000 då marginalskatten blir 55 %.

 

 


Anmäl
2010-06-23 23:13 #7 av: AndersE

Bilden ovan stämmer ju inte helt eftersom grundavdrag och jobbskatteavdrag m.m. påverkar.

 


Anmäl
2010-08-30 10:39 #9 av: AndersE

Om skatter och dess effekter diskuteras intressant på ledarplats i dagens DN:

"..negativa sidor av jobbskatteavdraget. Det har generellt sett gett ett bra incitament för den som är utanför arbetsmarknaden att börja jobba. Det har dock inte på samma sätt gett höginkomsttagare en ekonomisk morot att arbeta fler timmar.

Problemet kan tyckas vara ovidkommande - det går kanske ingen större nöd på dessa höginkomsttagare. Men om höginkomsttagaren är en hjärnkirurg och det står patienter i kö kan samhällsnyttan vara stor om hon eller han vill öka sin arbetstid. Dessutom ger fler arbetade timmar bland höginkomsttagare stor utdelning i skattekronor."

"De rödgrönas förslag, som lades fram i skuggbudgeten i maj, är att behålla jobbskatteavdraget för alla med inkomster under 40.000 kronor i månaden, men över den gränsen trappas det sakta av för att helt försvinna vid mycket höga inkomster. Det skulle ytterligare spä på marginaleffekten och påverka sysselsättningen negativt. Enligt Floods kalkyl ger den skattehöjning för höginkomsttagare som avtrappningen innebär ett minus i statens inkomster, inte ett plus."

"Även ett femte jobbskatteavdrag skulle riskera att få negativa konsekvenser för antalet arbetade timmar i högre inkomstskikt. Det måste givetvis vägas mot en positiv effekt på sysselsättningen bland låg- och medelinkomsttagare."

Länk till ledaren

---

Ledaren "propagerar" mest för minskning av statlig skatt men intressantast är kanske funderingarna kring den faktiska effekten. Att "ideologiska" skattehöjningar kan ge minusresultat eller att smarta skattesänkningar kan ge mer pengar till välfärden.

Björklund diskuterade detta igår i TV. Han berättade att Ohly vill sänka marginalskatterna för Djurgårdens fotbollsspelare. Björklund tyckte dock att Ohly även borde tänka på att effekterna för andra än fotbollsspelare.

Det är klart att det är kul för Ohly om Djurgården kan attrahera toppspelare. För rseten av landet kanske det vore kul med "toppapelare" även inom företagande, sjukvård, fosrkning och mycket annat...

 


Anmäl
2011-05-13 23:44 #10 av: AndersE

Märkligt klent intresse av att diskutera skatter. En artikel med nu tio kommentarer - där jag själv står för nio...

 


Anmäl
2011-05-13 23:44 #11 av: AndersE

Märkligt klent intresse av att diskutera skatter. En artikel med nu tio kommentarer - där jag själv står för nio...

 


Anmäl
2011-05-14 12:21 #12 av: [cala02]

Kanske just därför, du kommer ju med egna funderingar som är tagna ur sitt sammanhang när det gäller fakta, säkert att du inte är politiker?

Enligt mitt sätt att se det så har vi inkomstskatt, och punktskatter. ( för privat del. Se det blev ju fel från början.

Stora dilemmat för staten är hur man balanserar mellan investeringar och tillväxt. För mycket investeringar leder till för lite sparat kapital vid negativ tillväxt. Vi får alltså "låna" pengar. Positiv tillväxt leder till en klart bättre situation, om man tänker långsiktigt. Det gjorde man inte 1991. Vi ökade investeringarna utan att ha den utveckling som man trodde.

Keynes teorier hjälpte USA under "new deal", men kan man inte förutse var man är i ekonomin så slår det fel. Keynes grundtes är att ekonomin går i vågor och att man ska satsa i lågkonjunktur och bromsa ekonomin i hög, för att jämna ut skillnader.

Vem vill återgå till 1991? Anne Wibble hade ju det inte så lyckat med ekonomin. Alliansen misslyckades ju totalt med ekonomin då. Vill du verkligen ha en fritt fallande krona och 500 % ränta? George Soros skrattade hela vägen till banken över sveriges ekonomiska situation då. Mundebo visste in vad sin egen styrelse gjorde när man förde ut stora kapital ur severige. Är det verkligen vad du längtar efter?

Nu var jag orättvis mot dig men du kommer med samma fast sämre underbyggda argument mot de som inte tycker som du. Därför får du bara igång diskussion med dig själv.

Lyfter man ur den politiska aspekten så handlar det om att få tillväxt i ekonomin. Få in mer pengar än vi gör av med, det ger utrymme till antingen sparande, investeringar eller avbetalning av skuld.

Hur man investerar som vi gör nu är politiskt, vår regering väljer alltså att sänka skatterna på arbete. Det ger mer pengar till de som arbetar, hur du än vrider och vänder på det.

Det man då kan argumentera mot det är att man istället skulle investera i skola till exempel. Nu har man talat om att man ska ändra i skolan men inga pengar tillförs för detta.

Sparandet däremot är mycket svårare idag, guldreserv har man väl kvar men betydelsen är inte stor längre. Värdepapper och valutor har större betydelse. Därav är vi beroende av den globala ekonomin. Går det dåligt för andra länder drabbas vi också. Direkt avstamp ger det inom EU, till exempel drabbas vi mer av greklands ekonomi än hur det går i Bangladesh. Andra vi är beroende av är ju USA framförallt, men även Japan och på senare år Kina.

Fastighetsbubblan i USA fick ju hela världen på fall. Svenska banker hade indirekt finansierat billiga huslån och stora risker i USA. Alltså en felinvestering som drabbade oss nationellt. Stor del av vårt kapital fick vi rädda bankerna med. Den hysteriska spekulationen fick vi alltså betala.

Anmäl
2011-05-14 16:40 #13 av: Halvdansken

Bristen på engagemang i tråden (inte i vad man tycker om skatten) beror nog på att det är en så bred artikel och ämne. Som du skriver så finns det ju massor med olika skatter, var f-n ska man börja? Och hur ska de fördelas?  Inkomst, moms, fastighet, "gröna skatter", matmomser osv osv.

Vissa av de skatterna som kanske irriterar mig tycker nån annan är helt ok. Och tvärtom. Jag brydde mig aldrig om fastighesskatter förrän jag skaffade hus, jag har fått en annan inställning till sjukvården (inkomstskatt väl mest) när min man fick cancer och hela den processen gick igång.

Däremot är "bubblor" ganska kul, jag läste precis om den stora tulpanbubblan i Hollan på 1600-talet. (Peter Englund - tystnadens historia). Kom att tänka på den när #12 nämde fastighetsbubblan, som ju bara var den senaste. Undrar vad nästa är?

Hatar cancer och älskar vårlökar.

Anmäl
2011-05-14 18:12 #14 av: AndersE

#12 Du lyckades använda många ord till att ställa helt obegripliga frågor till mig (förmodligen försökte du bara vara elak) samt att föreläsa om ekonomi utan att beröra ämnet skatter... (kanske för att du bara ville vara elak och inte hade något att tillföra?).

#13 Ja, artikeln är bred och syftade väl mer till en principiell diskussion om skatter - vad de ska användas till och kring olika system. Skattefrågor kommer ofta att handla om enstaka skatter (som du själv ger exempel på) och väldigt sällan om grundprinciper.

---

Jag tror jag mest ville lyfta upp tråden för att peka på hur det ser ut på sajten. Få som är verkligt intresserade av politik, många som vill tjafsa...

 

 


Anmäl
2011-05-15 19:10 #15 av: [GunillaR]

Jag har inte den kunskap som kanske ska till för att diskutera skatter och ekonomi. Detta är för komplext för att man som vanlig "dödlig" ska förstå och begripa vad det egentligen är man betalar i skatt.

Och vad det i realiteten går till.

Det som jag tycker är väldigt knepigt är energiskatterna som lägger sig som en stor våt och helt okontrollerbar plump på elräkningen.

 

Anmäl
2011-05-15 20:44 #16 av: [cala02]

#14

Försöker inte vara elak, men det är för ekonomins skull man har skatter. Det hänger ihop. Politik blir det när man ska förmedla pengar, var ska vi satsa eller dra ner, där kommer ideoligin in. Därför verkar din tråd vara politiskt snarare än ekonomiskt baserat. Många ord blev det precis som i ditt ursprunginlägg. Det går ju inte att säga varken bu eller bä till dina åsikter. Däremot behöver man en fastare grund att diskutera utifrån än politiskt färgade synpunkter. Staten ska sörja för medborgarnas bästa, jag anser inte att de som nu får det bättre, mig själv inkluderat, behöver mer pemgar. Inte tror jag heller att de som tjänar väldigt mycket pengar omsätter dessa i så hög grad i Sverige som man tror. Se bara på de som nu anmäler till skatteverket att de har pengar i Peru. Önskar hela världen kunde ha gemensam valuta och skattesystem, men dit når vi nog aldrig.

Därför vore en satsning med skattemedel bättre mot vård skola och omsorg. Det genererar mer pengar till användning för alla.

Anmäl
2011-05-16 12:09 #17 av: Mitralis

#11 Det blir mer fart med fler frågor. Nu upplever jag det som att du mer styr det som att det är på det ena eller andra sättet och inbjuder inte till diskussion.
Titta gärna på hur andra lägger upp sina trådar så kanske du kan får lite tips där. Det är ofta ett helt annorlunda upplägg och en annan ballans mellan antal inlägg från trådstartaren och övriga.
I övrigt så håller jag med de övriga i tråden.
Ser för övrigt inget elakt i tråden mer än i din #14 där du anklagar en annan för att vara elak och inte ha någonting att tillföra. Denne person har faktiskt tillfört en hel del och visat stora kunskaper i ämnet.
angående det du skriver i #14 upplever jag det mest som att det är i dina trådar som det tjafsas och då kan man ju börja fundera över varför det är så Obestämd

Nu får jag besök så jag får ta skattebiten senare Glad

Anmäl
2011-05-16 20:08 #18 av: AndersE

#17 Jo, jag ser hur andra skriver. Jag ser också hur många artiklar och inlägg här har varit sedan jag slutade som värd. Det är roligt att du uppskattar förändringen.

Och ajg kommer inte att synas här mycket framöver heller.

Så njut!

 


Anmäl
2011-05-16 20:12 #19 av: Mitralis

#18 *** Du är sur över att folk inte skriver i dina trådar och jag försöker ge lite konstruktiv kritik för att hjälpa. Mer än så är det inte.

Anmäl
2011-05-23 10:12 #25 av: MiroSputnik

Jag är inte så värst insatt i skatter och annat, men är det bara jag som tycker det känns konstigt att vi har ca 50% skatt i Sverige...

Först betalar vi ca 30% av lönen i skatt och som ligger ju momsen på ca 20% (om vi jämnar ut den lite) på allt vi köper eller gör...

Samla ihop alla kvitton nån månad och kolla hur mycket som egentligen är skatt av det vi betalar! Trots detta är det ingen som protesterar!

Skrämmande sanning!

I Cypern blev det massiva protester när momsen skulle höjas, men eftersom det var EU som bestämde var de tvugna att höja. För att lugna massorna sänkte dem inkomstskatten med lika många procentenheter som momsen höjdes.

Anmäl
2011-05-23 11:03 #26 av: Lumac

#25

Och då har du inte ens tagit med t ex arbetsgivaravgifterna i dina siffror. Här kan man beräkna vad en person egentliga lön är:

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Rakna-pa-dina-skatter/Rakna-ut-din-skatt/

Anmäl
2011-05-23 11:28 #27 av: Mitralis

Men spelar det egentligen någon roll hur mycket skatt man betalar? Obestämd

Anmäl
2011-05-23 12:52 #28 av: Halvdansken

#27  ööhhh..? Om man betalar 100% så har man ju inget kvara att leva av, om vi nu drar det till extremen.

Hatar cancer och älskar vårlökar.

Anmäl
2011-05-23 13:13 #29 av: Mitralis

#28 Men om vi inte drar det till extremen. Om vi har det som nu. Hur kan man sakna något som man inte har fått från början? Givetvis så vill jag likaväl som andra ha mer pengar, men om jag får mer pengar i lön och en del av detta och samma procent som nu går till skatt så mår jag ju inte sämre för det.

Vad är alternativet till skatt?

Anmäl
2011-05-23 13:38 #30 av: Halvdansken

Nu har vi ju inte "platt skatt" alltså en fast %-sats som alla betalar samma, tex 30% oavsett inkomst. Vi har progressiv skatt, så ju mer du får i lön, ju hörgre %-sats betalar du i skatt.

Det finns väl inget alternativ till skatter, men jag tror att man skulle kunna effektivisera otroligt mycket. Jag tror att enorma summor går till byråkrati och ineffektiva processer.

Hatar cancer och älskar vårlökar.

Anmäl
2011-05-23 13:50 #31 av: Mitralis

#30 Effektivisera är bra. Då får man mer för pengarna Glad

Anmäl
2011-05-23 23:14 #32 av: nagontogmittnamn

En tanke,

varför ska de röda gnälla på höga skatter när det är dom som står girigt med sina plånböcker och klagar på för lite bidrag ;)?

Anmäl
2011-05-24 15:01 #33 av: MiroSputnik

Var det inte så att momsen infördes som en tillfällig skatt nån gång på 60-talet? Rätta mig om jag har fel i detta...

Tillfällig - hur länge är det? I min värld är det inte tillfälligt efter 50 år... Jag tycker iaf att det är dags att slopa momsen helt. Tänk bara vilken kassako det är för staten... Allt är ju momsbelagt, även begagnade saker som momsas på flera gånger... Då får staten in moms flera gånger för samma sak.

#27: Om skatten, då menar jag momsen, var lägre eller inte fanns, så skulle vi ju få tex mer mat för pengerna, eller mer bensin, eller lägre räkningar och hyror...

Ett exempel: bensin kostar egentligen runt 6 kr/l (rätta mig om jag har fel här), resten är skatter och moms...

Visst, i en rättvis värld skulle vi alla ha råd och möjlighet att ha elbil, men nu är det så att många av oss är förpassade till äldre, ofta bensintörstiga, bilar. Många av oss MÅSTE ha bil för att klara vardagen.

Som sagt, JAG tycker det är dags att slopa momsen helt. Kanske kompensera med en mindre skattehöjning, eftersom den förmodligen skulle bli bra mycket lägre än den lägsta momssatsen.

Tyvärr tror jag att det finns alldeles för många som jag, som inte riktigt har koll, här i landet. Då är det lättare att acceptera än att protestera...

Anmäl
2011-05-24 18:57 #34 av: Lumac

#33

Mervärdesskatt utgör en mycket stor inkomstkälla för staten, så att avskaffa den skulle inte kunna kompenseras med någon mindre skattehöjning. Förra året handlade det om 324 miljarder kronor.

Anmäl
2011-05-25 00:25 #35 av: [cala02]

Många av dessa skattepålägg som var tillfälliga har blivit kvar, till exempel 50 öringen i bensinskatt som finansierade tredje spåret mellan Södertälje och Stockholm på 80 talet. Säkert nödvändigt då men vad finansierar den nu?

Anmäl
2011-05-25 09:16 #36 av: Maria

Hette det inte OMS en period innan det blev MOMS?

/Maria

 

Anmäl
2011-05-25 09:26 #37 av: MiroSputnik

Jo. Det hette OMS tidigare...

Anmäl
2011-05-25 11:46 #38 av: [GunillaR]

# 36 - Oms (omsättningsskatt)

 

Anmäl
2011-07-30 16:37 #39 av: snuz

jag tycker att dom som inte vill betala skatt gladeligen skulle kunna få slippa, men då ska dom också betala sina barns skolgång, skolmat och tandvård. Samt finansiera sin egen sjukvård och inte kunna ta del av polis, räddningstjänst etc. Låter detta hållbart? knappast. Jag gillar att betala skatt och är så less på att människor allt som oftast klagar när de faktiskt själva utnyttjar och tar del av fördelarna.

Känns så bittert och oigenomtänkt att många verkar vilja sänka skatter samtidigt som dom klagar över underfinansierade skolor och sjukvård. Hur tänker man då?

Anmäl
2011-07-30 17:39 #40 av: AndersE

#39 De flesta ser nog på frågan lite mer nyanserat. Tror inte många diskuterar skatt "till" eller skatt "från".

Själv tror jag utformningen av skattesystemet är bland det viktigaste politiken sysslar med. Görs det klokt går det bra för landet och vice versa.

 

 


Anmäl
2011-07-30 22:17 #41 av: Mitralis

Nu håller dom ju på att diskutera om dom ska höja skatterna i USA eftersom ekonomin är körd i botten efter många år med låga skatter som gett för låga intäkter till stadskassan.

Anmäl
2011-07-30 23:56 #42 av: [mingdie]

#39 Man tänker att dom pengar man betalar in i skatt inte används på ett bra sätt vilket gör att dom tjänster man får i gengäld antigen är väldigt dyra eller att dom inte är tillräckligt bra.

Det är en väldigt viktig del av skattedebatten. Vad pengarna går till, hur kosteffektiva tjänsterna är och vilken kvalitet det är på tjänsterna jämfört med kostnaden.

Anmäl
2011-07-31 08:36 #43 av: AndersE

#41 Ja, ekonomin kan vara för dålig på grund av för låga intäkter. Eller på grund av för höga utgifter. Eller en kombination.

Låga skatter ger ofta högre skatteintäkter eftersom det stimulerar ekonomin. Liksom höga skatter kan ge lägre skatteintäkter...

 

 


Anmäl
2011-08-05 09:34 #44 av: MiroSputnik

Ibland kan jag nog tycka att skattepengarna används helt fel. Jag menar: varför riva upp alla korsningar och vägar i en stad med fullt fungerande trafikbild, och sedan bygga rondeller som är feldimensionerade, lägga kullersten som byts efter ett år och skapa en trafiksituation som absolut inte fungerar.

Tycker att de pengarna skulle kunna läggas på annat istället.

Anmäl
2011-11-20 10:03 #45 av: SvenE

Hittade ännu en läsvärd artikel med intressanta kommentarer.

 

Anmäl
2011-11-20 11:33 #46 av: Halvdansken

#44. Jättebra exempel som jag tror att de flesta känner igen. Visserligen ger det jobb till de som river, bygger, lägger sten och sen ska göra om alltsammans igen, men det kan ju inte vara det effektivaste sättet att hålla folk i arbete.

Hatar cancer och älskar vårlökar.

Anmäl
2011-11-20 12:02 #47 av: Halvdansken

Här ett bra exempel på vart våra skattepengar också går. (Engelska)

EU har i 3 år diskuterat om vatten kan förhindra uttorkning och om det ska vara tillåtet för flask-vatten producenterna att skriva detta på etiketterna.

Nu har EU kommit fram till att vatten inte är bra mot uttorkning och att man inte får skriva det på etiketterna.

"Det här är det perfekta exemplet på vad Bryssel gör bäst. Spendera tre år och  20 olika skriverlser för att sedan samla ihop 21 professorer till Parma där de konstaterar  med djupt allvar att vatten inte kan säljas för att motverka uttorkning.

Sedan gör de detta uttalandet till lag och gör klart att om någon vågar sälja vatten  och samtidigt hävda att produkten är effektiv mot uttorkning kan det resultera i stora legala problem."

Undrar hur många miljoner denna klokhet har kostat?

Hatar cancer och älskar vårlökar.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.