Skriv ett nytt inlägg! Aktuellt just nu (4) Senaste inläggen

Arbetsmarknad Bostadspolitik Djurskydd/Djurfrågor Ekonomi Energifrågor Företagande Försvarspolitik Ideologi Infrastruktur Invandring och integration Jämställdhet Kultur Kungahuset/Kungligheter Kyrkan. Religion och politik Livskvalitet Livsmedel/Jordbruk/Fiske Miljö & Klimat Off Topic Om iFokus och sajten Ordet fritt. Fria diskussioner Politiker Politiska partier Politiska skandaler Rättsfrågor/Integritet Sexualpolitik Skatter Skola / Utbildning Terrorism Topplistor. Utrikespolitik Valfrågor/Riksdagsval Vård och omsorg Välfärdssystem Övrigt
26 Företagande

Snickarna

2008-08-24 23:32 #0 av: AndersE

I den lilla svenska staden hade det i långa tider funnits två små möbelsnickerier - Alms och Björks. Säger deras historia något om Sverige idag?

Snickarna Alm och Björk

Snickaren Alm

Snickaren Alm var arvtagare till familjesnickeriet. Det hade han alltid vetat om och i skolan gick han mest för att han var tvungen. Han slutade skolan så snart han kunde och började arbeta hos fadern. När denne gick i pension tog Alm över. Han fortsatte att göra de matbord och stolar som fadern alltid gjort.

Stol

Det fanns en stabil efterfrågan men Alm tyckte om att ta någon dag ledigt i veckan för att fiska, och kafferasterna blev gärna många och långa. Kunderna fick ofta vänta på sina beställningar, men Alm var ganska nöjd ändå.

När månaden var slut och Alm gick igenom sina räkenskaper fann han att när omkostnaderna var avdragna från intäkterna brukade inkomsten hamna på endast cirka 12 000 kronor. I staden betalades en inkomstskatt på 30 %, dvs Alm betalade 3 600 i skatt och hade 8 400 att leva på. Någon hade räknat ut att varje arbetande borde betala 6 000 i skatt för att det skulle komma in tillräckligt med pengar till det gemensamma, men ingen hade något att säga om att Alm betalade "för lite". Tvärtom, Alm med sin lilla lön kunde också ta emot ett litet bostadsbidrag från staden varje månad.

Snickaren Björk

Snickaren Björk var arvtagare till familjesnickeriet.

Snickarverktyg

Det hade han alltid vetat om och i skolan arbetade han flitigt och målmedvetet. Han läste ekonomiskt program på gymnasiet och gick sedan på en högskola för industridesign. Efter att Björk arbetat några år på IKEA gick fadern i pension och Björk tog över. Han fortsatte att göra de matbord och stolar som fadern alltid gjort, men började också ta fram nya modeller.

Han reste ofta på mässor och läste alla de stora designmagasinen för att inspireras av moden och trender. Efter några år uppmärksammades han av ett sådant designmagasin och beställningar började komma från hela landet. Efter att ha deltagit på en stor mässa i Malmö där han fick medalj för ett vackert bokskåp började beställningar även komma från utlandet. Efterfrågan var nu så hög att Björk trots arbete sena kvällar och helger inte hann med utan fick starta en väntlista för kunderna.

Snidad stol

När månaden var slut och Björk gick igenom sina räkenskaper fann han att när omkostnaderna var avdragna från intäkterna brukade inkomsten hamna på cirka 40 000 kronor. I staden betalades en inkomstskatt på 30 %, dvs. Alm betalade 12 000 i skatt och borde haft 28 400 att leva på. Någon hade räknat ut att varje arbetande borde betala 6 000 i skatt för att det skulle komma in pengar till det gemensamma och Björk betalade alltså det dubbla, vilket bl.a. gjorde att han betalade resterande av Alms del. Ingen hade något att säga om detta. Tvärtom, det fanns många i staden som tyckte att Björk var en kapitalist och borde betala än mer i skatt. Man ville nämligen öka bostadsbidraget för stadens låginkomsttagare.

Och Björk fick betala mer. Eftersom han hade en inkomst på över 26 000 skulle han betala ytterligare 20 % på överstigande del. Det innebar att han istället för 12 000 fick betala 14 800 i skatt och hade 25 200 att leva för. Inte heller detta räckte utan eftersom Björk även passerat nivån 39 000 så skulle han betala så kallad värnskatt om 5 % på överstigande del. Det gjorde dock bara att skatten ökade med en femtiolapp.

Framgång och utveckling

Med sina nu berömda snickerier hade Björk fått kändisstatus långt utanför landets gränser. När stadens stadshus skulle renoveras ville man därför inreda det med Björkmöbler. En radikal grupp i kommunen startade dock en namninsamling för att kommunen istället skulle stödja de svaga i samhället, dvs. lägga en beställning hos snickare Alm. Detta slogs upp stort i lokaltidningen och även TV:s Rapport tog upp protesterna. Kommunledningen vek sig för opinionen och stadshuset skulle inredas med Almmöbler. Efter att hälften av rummen stått oinredda i ett halvår pga. Alms oförmåga att leverera i tid köptes IKEA-möbler till resterande rum.

Intresset för Björks möbler var dock fortsatt stort utanför stadens gränser. Han var nu representerad på Museum of Modern Art på New York och Björk insåg att han stod inför ett vägval. Han diskuterade med vänner som hade större företag och frågade vad det skulle innebära att börja anställa och expandera. Av det han fick höra förstod han att redan ett par, kanske tre anställda skulle innebära en administrativ börda som skulle göra att han själv bara skulle kunna snickra halva sin arbetstid. De höga ingångslöner som facket krävde, tillsammans med olika avgifter och försäkringskostnader gjorde att han inte såg någon lönsamhet framför sig.

Istället började Björk fundera i nya banor. Om han förlängde tiden på sina väntlistor ytterligare skulle han kunna ta en dag ledigt i veckan. Det skulle minska hans inkomst från 40 000 till endast 32 000, vilket efter skatt skulle ge 21 200 att leva för. Björk såg att de fyra första dagarna i veckan han arbetade fick han ca 1300 per dag medan den femte dagen bara gav ca 950. Så genom att avstå från 8 000 i inkomst förlorade han bara 3 950. Att kommunen samtidigt förlorade 4 050 tyckte Björk att han kunde ha överseende med.

Han kunde ändå inte släppa tanken på att expandera och satte sig ner med bankens rådgivare för att räkna på det hela. Efter att ha bedömt marknaden, och räknat på alla kostnader kom de fram till att om Björk anställde tre snickare och kunde sköta administrationen på sin knappa fritid skulle han inom åtta år kunna nå upp till en inkomst på hela 50 000. Först tyckte Björk detta var oerhört glädjande men insåg sedan att det han skulle få ut efter skatt var 29 650.

Snickeri

Nu stod valet mellan att öka sin arbetsinsats med ca 20 % och få 29 650 i månaden, fortsätta som förut och få ut 25 200 eller att minska sin arbetsinsats med 20 % och få 21 200. Björk gick ner i arbetstid, tog en dag ledigt i veckan och började handla med aktier, en hobby sedan gymnasietiden. De vinster han fick på sina aktier fick han aldrig betala mer än 30 % skatt på. I staden förstärktes dock bilden av Björk som ett kapitalistiskt svin och hans barn fick utstå en hel del mobbing. De tre snickare som Björk redan talat med fick söka upp arbetsförmedlingen istället för att tillverka Björkmöbler och världen fick finna sig i att det nu var fem års väntetid för att få en äkta Björkmöbel.

Samtidigt i USA

I den lilla amerikanska staden i USA fanns sedan länge två små snickerier. Snickaren Elm var det inte många som brydde sig om. Däremot var Birch ett stort namn. Han hade börjat med två tomma händer och en collegeutbildning i industridesign. Han hade sedan på bara tjugo år byggt upp en världsindustri. Det började med exklusiva designmöbler i yttersta kvalitet. Staden satsade på en gymnasial möbelsnickar-utbildning där de flesta elever gick direkt vidare för att jobba hos Birch. En av dessa elever var mycket IT-intresserad och arbetade fram ett datorprogram som revolutionerade först CAD för möbler och sedan ledde det till framtagandet av en högteknologisk robot som kunde framställa intarsia-möbler på löpande band. I den lilla amerikanska staden arbetade 560 personer hos Birch och det startades snart nya Birchfabriker över hela USA. Birch själv var mångmiljonär och lyftes fram som en amerikansk hjälte och förebild för unga amerikaner. Han skänkte varje år stora pengar till hjälporganisationer och gav även stipendier till lovande snickarlärlingar.

Hyvel

En av de stora aktieägarna i Birch var en svensk f.d. snickare vid namn Björk som nu helt och hållet lagt hyveln på hyllan och istället handlade med aktier på heltid. Han förundrade sig lite över att han som aktieklippare aldrig betalade mer än 30 % skatt på vinsten, medan skatten på arbetet som snickare varit upp till 55 %.

 

 


Anmäl
2008-08-25 00:12 #1 av: Ida

Bra artikel Anders, stort tack!

Mycket intressant och värt att uppmärksamma att arbete beskattas så hårt i Sverige. Precis som du antyder finns det andra sätt att tjäna pengar och till helt andra skattenivåer. Det där med "rättvisa" när det gäller beskattning är ett annat knepigt resonemang. En s.k. "platt skatt" skulle innebära att högst lön betalar mest skatt, men alla betalar lika stor del av sin lön i skatt. Det tycker jag personligen är det mest rättvisa. Det viktigaste är trots allt att det finns incitament till att arbeta, annars slår vi knut på vårt eget välfärdssamhälle. Som det ser ut idag drabbas man av enorma marginaleffekter när man passerar vissa lönenivåer - vilket i slutändan bara drabbar det gemensamma som går miste om dessa skatteintäkter!

Anmäl
2008-08-25 00:28 #2 av: AndersE

#1 Tack! Det jag vill lyfta fram är tre saker:

  1. Att beskattningen mest verkar ha som funktion att hindra folk från att tjäna för mycket. Det verkar vara målet, medan vi inte bryr oss om att vi samtidigt tar bort en stor del av motivationen för hårt och driftigt arbete.
  2. Att vi är så dåliga på att lyfta fram duktiga människor. Vi hjälper dem inte i början av sin karriär, och om de trots det tar sig framåt så beskyller vi dem orättvist för olika saker. De här talanfulla och arbetsvilliga (Björk) människorna kan dra massor av andra med sig om vi låter dem utvecklas. Istället hindrar vi dem...
  3. Att vi beskattar arbete hårdare än mycket annat. Det är som att tur (lottvinster och aktiehandel) är ett mer accepterat sätt att bli rik på, medan vi är rädda för att människor ska bli rika på att arbeta.

"I USA startas fler företag och många fler växer och blir stora. Faktum är att bland de 50 största företagen startades nio efter 1970. Inget av de 50 största svenska företagen har startats efter 1970. Vi lever fortfarande på några industriella jättar som bygger på idéer som kom till före andra världskriget.

Detta har fått till effekt att den genomsnittlige amerikanen nu är 50 % rikare än den genomsnittlige europén. Sverige ligger ungefär på genomsnittet i EU. Om Sverige vore en delstat i USA skulle vi vara den fattigaste. Vi svenskar har i genomsnitt mindre kvar efter skatt än den fattigaste gruppen i USA, svarta amerikaner. Delvis beror detta på att man arbetar mer i USA - vilket främst är ett argument mot att som i Sverige centralt reglera och korta arbetstiden."

Källa

 


Anmäl
2008-08-25 02:57 #3 av: blombuketten

Så kommer jag då, med mina trista frågor.

Först och främst reagerar jag på att han som tjänar lite alltså framstår som en slöfock, som föredrar nöje framför arbete. Vi är så många som tjänar precis som herr Alm, fast vi jobbar ändan av oss. Inte heller får man bostadsbidrag så där enkelt, så det är en sanning med modifikation.

Varför framstås de duktiga och driftiga alltid bland de som tjänar mer?

Varför skriver man om gruppen fattiga i USA som svarta?

Om nu de fattigaste i USA är rikare än vi i Sverige så undrar jag varför så många måste ta lån för att kunna skicka sina barn till skolan? Varför så många befinner sig i skuldfällan? Varför det finns många som inte ens har sjukhusförsäkringar? I alla fall om man får tro Oprah Winfrey. Märk väl, ingen källa med statistik precis, men jag ställer frågor och påstår ingenting.

Ännu en fråga. Det finns ju hur många rika människor som helst i Sverige.......vad har de blivit rika på eftersom man tydligen inte kan bli rik genom att arbeta? Har alla skrivit sig utomlands?

Motivation är något vi alla behöver för att prestera bättre. Motivationen är inte bara pengar utan också en bra arbetsplats/ledare och ett yrke som man trivs med. Några uppmuntrande ord då och då är heller inte fel. Det jag kan tycka är lite synd, rätt vanligt i vårat land, är att vi delar upp oss så enormt. Vi mot dem. Istället för att inse att sammarbete är det bästa för alla parter.

Lite funderingar så här i mitt i natten.

Anmäl
2008-08-25 11:04 #4 av: AndersE

#3 Den bilden du förmedlar känns som väldigt typiskt svensk. Den som tjänar dåligt har inte alls slarvat i skolan, eller anstränger sig lite för att tjäna mer. Den lågavlönade har alltid bara otur, är maktlös och det är synd om denne.

Medan den högavlönade alls inte har kämpat för sin lön. Hög lön är bara ett resultat av oförtjänt tur, och den som haft sådan tur ska betala skatt på turen.

Jga vet att jag överdriver, men i överdriften finns en kärna som jag tycker är typiskt svensk. Kanske är det jantelagen?

Vilka källor mitt citat i #1 bygger på vet jag inte. Den mest förstärkte bilden av skillnaden i syn mellan USA och Sverige.

Jag - som släktforskare - tycker mig se att vi hade en annan syn för drygt 100 år sedan. Då arbetarrörelsen växte fram för att ge den strävsamme arbetaren en möjlighet att få vettigt betalt för sitt arbete. Då kämpade inte arbetarrörelsen för bidrag - utan för att arbete skulle löna sig bättre. Den kooperativa handeln accepterade bara kunder som betalade för sig och lät ingen handla på kredit. Man ville gynna den som var ordentlig och arbetsam. Det var också den tid då flera svenska storföretag startade...

Hasselblad 1841 (började med kameror 1885), Kockums varv 1870, Domnarvets järnverk 1872, Mo och Domsjö AB 1873, Cloetta 1873, Ericsson 1875, ASEA 1883, SKF 1907, Marabou 1916. Det finns fler...

Vilka svenska storföretag har startat efter 1950?

Vrför vågade man ta risker då men inte nu?

Även om jag inte kan visa upp någon källa just nu, tycker jag att jag sett och läst på så många håll att det startas få småföretag i Sverige, och att ännu färre överlever och utvecklas.

Om jag nu har fel - om det inte beror på beskattning, attityder och små möjligheter att nå lönsamhet - vad beror det då på?

 

 


Anmäl
2008-08-25 13:49 #5 av: AndersE

Redan kommunisten Lenin insåg hur viktig personlig motivation var för landets ekonomi. 1920 var Sovjetunionens ekonomi så dålig att man gav bönderna rätt att sälja en del av sin skörd på en fri marknad. Denna politik - NEP gav en möjlighet för bönderna att genom extra arbete tjäna mer pengar. Det gjorde att jordbruksproduktionen blev högre och landets ekonomi förbättrades.

NEP avskaffades då Stalin kom till makten...

 


Anmäl
2008-08-25 14:00 #6 av: blombuketten

#3. Nu väljer du att missförstå mig. Jag har aldrig någonsin påstått att det är synd om den lågavlönade. Det jag undrar över är varför man alltid väljer att framställa den lågavlönade som en lat individ. För det är då rakt inte sant. De allra flesta, som tjänar lite, jobbar hårt. Skithögar (ursäkta uttrycket) finns överallt och i alla skikt. Jag tycker det är fel och väldigt nedvärderande att jämföra en lågavlönad med en lat, slarvig och inte arbetande individ. Men rätt typiskt.

Jag är ju själv lågavlönad och har aldrig någonsin tyckt synd om mig själv. Har själv valt mitt yrke och med vetskap om att lönen där är låg. Jag har inte slarvat i skolan och har studerat genom åren i olika ämen och olika saker. Mitt val, när jag var ung, var att satsa på resor och lära mig om omvärlden, vilket jag också gjorde. Jag valde också att bosätta mig i ett annat land och arbeta där. Det är jag nöjd med och ångrar ingenting.

Jag har heller aldrig påstått att den högavlönade inte har kämpat. Glöm inte att jag kommer från en familj med högavlönade föräldrar, så jag vet. Bägge kom från fattiga förhållanden och bägge arbetade sig uppåt, så nog kämpade de hårt.

Sen finns alltid undantagen som bekräftar regeln. Det finns de som slarvat bort sin skolgång och formligen struntar i det mesta. Gör allt för att slippa arbeta osv. Men det är undantagen, precis lika som det finns de som är högavlönade och hamnat på sin post tack vare släktskap och trots att de också gör allt för att slippa arbeta och dessutom slarvade bort sin (kanske) dyra skolgång, men ändå kan sitta där de sitter tack vare att de har klokare personer under sig som utför själva tänkandet. Jag har träffat på båda sorterna.

Tråkigt att du går i försvar och väljer att se det jag skrev på den låga nivån. Skulle du vilja vara så snäll och peka ut var jag påstått det du säger.

Ja, för 100 år sedan kämpade man för att ge den hårt arbetaren en bättre lön. Idag står man still och har mage att jämföra en lågavlönad med en slarver. Vilken signal ger det? Vilken motivation ger det den som tjänar lite och faktiskt arbetar hårt?

Jag (kan ju bara tala för mig själv) har visst ansträngt mig för att jobba med det jag gör idag och få det ansvarsområde jag har. Fick sätta mig i skolbänken som vuxen och ta igen det jag missade i min ungdom (vilket ju var självvalt) och det gjorde jag, ensamstående med två små barn och levandes på studiebidrag och klarade det med MVG i så gott som alla ämnen, utom matte där jag aldrig lär mig någonting, hur jag än försöker. Då gällde det alltså inte bara kärnämnen utan också allt annat som har med mitt yrke att göra. 3 år tog det.

Se krasst på det och fråga, vad tjänade jag på det? Inte mycket om man ser lönemässigt. Ett par tusen mer än den som inte har någon utbildning alls och alltså inte samma ansvarsområde.

Nu var jag väldigt personlig igen, vilket jag ju blivit kritiserad för, men det är det enklaste sättet att förklara för den som inte begrip, som Stenmark sa.

Anmäl
2008-08-25 14:02 #7 av: blombuketten

#5. Ja som sagt, motivation är viktigt, även för en lågavlönad. Lenin insåg vikten att t ex bönder presterade bra vilket jag önskar att andra också skulle inse.

Anmäl
2008-08-25 14:30 #8 av: AndersE

#6 Om du tycker Alm är lat så är det du som tycker det. Jag har inte skrivit det.

Jga tycker ju det är dåligt att dina studier och ditt arbete inte lett till högre lön. Det är ju därför jag argumenterar som jag gör. En orsak till din låga lön är de rester av planekonomi vi har.

 

 


Anmäl
2008-08-25 14:48 #9 av: blombuketten

#6. Det står i texten och den är en vanlig jämförelse.

Anmäl
2008-08-25 15:04 #10 av: AndersE

#9 Var det till #8? Var hittar du ordet lat i texten?

 


Anmäl
2008-08-25 15:13 #11 av: blombuketten

Ja nu hänvisade jag till mig själv igen.......virriga tant Glad.

Ordet lat står ju inte uttryckligen, men det visar ju texten rätt tydligt. Killen föredrar nöjen framför jobbet. Han kommer ingenvart med något utan föredrar att fiska, få sin lilla lön och bostadsbidrag dessutom, så har han sitt på det torra utan att arbeta särskilt hårt. Jag skrev slöfock, för det är så han framställs.  

När man läser en bok så gäller det att förstå vad som menas även om inte allt bokstaveras ut. När man lyssnar på någon som berättar något så gäller det att även höra undermeningen, särskilt om det är en diplomat som talar.

Anmäl
2008-08-25 16:03 #12 av: AndersE

För mig är det skillnad mellan att vara lat å ena sidan och att å andra sidan göra livsval och ta konsekvenserna av det. Jag ser Alm som en livsnjutare utan stora krav och ambitioner. Samhället ska ha plats för sådana också.

Däremot har ju Björk mycket större potential att bidra till sitt samhälle. Med sina produkter, sina skattepengar, arbetstillfällen, kompetensutveckling. Om man gav honom chansen...

 


Anmäl
2008-08-25 18:16 #13 av: Sara

# 10 Det slog mig oxå att man fick känslan av att Alm var lat. Man kan antyda mkt utan att säga själva ordet.

 

Det finns yrken (speciellt inom vård och omsorg) som är lågavlönade även med högskoleutbildning, juksköterska exempelvis men de har högre lön än bla undersköterskor.

Det finns det måååånga undesköterskor m fl (ej högskoleutbildade) som gör grundjobbet på äldreboenden, sjukhus, personlig assistans osv.

Tänk om alla dessa utbildade sig på högskolan och helt plötsligt var sköterskor osv, då skulle det antagligen bli en ekonomiskt kaos i landsting och kommun när de blev tvugna att anställa sköterskor att gör undersköterskornas jobb.

Något som måste finansieras.

Anmäl
2008-08-25 18:41 #14 av: AndersE

Om alla utbildade sig till sjuksköterskor skulle ju inte det innebära att man fick tjänst som sådan, och inte heller lön för det.

I en marknadsekonomi är det tillgång och efterfrågan som styr priset. Ett problem med marginalskatter är ju att de motverkar marknadskrafterna, dvs att även om arbetsgivaren vill höja lönen för ett visst yrke så kan så lite som 40% av höjningen hamna hos löntagaren - resten går bort i skatt. Dvs, löneökningen slår inte igenom. Marknadskrafterna sätts delvis ur spel.

 


Anmäl
2008-08-25 22:36 #15 av: gortor

#6 Ja, lönerna bör höjas men framförallt grundavdraget. Börja med 100000 och trappa av det så att när man tjänar säg 300000 så är det lika med noll. Idag är det ingen konst att göra detta så att marginaleffekterna uteblir.

Vad beträffar skatter i allmänhet så ger en kraftig skattesänkning tillfälle för en högavlönad att arbeta mindre och ägna sig åt livets väsentligheter. För snart 30 år sedan ordnade undertecknad med att bli avlönad med en låg lön och resten i kapitalinkomst. Skatteskalorna ändrades på den tiden till min fördel.

 

Anmäl
2008-08-25 23:46 #16 av: Sara

# 14 Så i princip tjänar man inte mer på att utbilda sig om det inte finns tjänster inom sitt område.

 

 

Anmäl
2008-08-26 00:12 #17 av: AndersE

#15 Om grundavdraget minskas med ökande lön - ger inte det marginaleffekter? Äts inte en lönehöjning då upp (delvis) av förlusten av grundavdrag?

#16 Nej, det hoppas jag inte. Eller ska en ingenjör som tar ett städjobb ha mer betalt än andra städare?

 


Anmäl
2008-08-26 00:25 #18 av: Sara

Då är det inte alltid ett bra val att vidarutbilda sig. Bättre en lågavlönad anställning än högskoleutbildad arbetslös.

Anmäl
2008-08-26 00:33 #19 av: AndersE

#18 Om du utbildar dig till något som inte behövs kan man ju säga att det är ett dåligt val.

Nu tror jag det rätt sällan ser så ut. Eller rättare sagt - framtiden är svår att sia om. En kamrat utbildade sig till tandläkare när alla avrådde honom, men när han var färdig var arbetsmarknaden god.

Det hela är väl rätt rimligt. Du ska väl ha betalt för det jobb du gör - inte för det du skulle kunna göra?

 


Anmäl
2008-08-26 14:45 #20 av: Sara

# 19 Självklart ska man ha betalt för det jobb man gör.

Så du menar att undersköterskor, personliga assistenter, vårdbiträden osv gör ett så pass oviktigt jobb att vi förtjänar att vara lågavlönade?

Anmäl
2008-08-26 20:43 #21 av: AndersE

#20 I princip anser jag att det ska vara marknaden som avgör lönen.

Jag har dålig koll på lönen i de yrken du nämner, men tror att om lönerna är för låga beror det på att arbetsgivarna inte kan "hämta hem" högre löner och inte behöver göra det eftersom det finns för få arbetsgivare.

 


Anmäl
2008-08-26 22:10 #22 av: charlie

Man skall aven komma ihag att individen som accepterar ett arbete gor aldrig det helt ovetande om lonen. 

Ifall man utbildar sig till bibliotekarie sa kan man inte vara direkt forvanad over att lonerna i yrket inte ar de basta. 

---

Anmäl
2008-08-26 22:59 #23 av: blombuketten

#22. Självklart vet man om att lönen är låg när man utbildar sig inom t ex vårdyrket. Fast vad vill du egentligen ha sagt med det?

Anmäl
2008-08-26 23:42 #24 av: AndersE

#23 Det tror jag att jag förstod. Det är ju inte helt ovanligt att man utbildar sig till ett låglöneyrke och sedan klagar högljutt på den låga lönen. Det är klart att man kan tycka att om lönen var så viktig så kanske man skulle valt en annan utbildning?

Samtidigt så måste man ju naturligtvis ha rätt att driva ett krav på högre lön även om man valt ett låglöneyrke...

Men bästa sättet att få högre lön vore väl om människor valde andra yrken. Då hade ju marknadskrafterna drivit fram en högre lön.

 


Anmäl
2008-08-27 11:25 #25 av: jen

Samtidigt så tror jag många väljer att utbilda sig till yrken där det finns arbete, inom vården finns det ju arbete. Och där är lönen ganska låg.

Däremot är det brist på yrken där det inte krävs någon utbildning.

 

lite funderingar Ang snickarna, så har de samma möjligheter från början. De har ärvt ett varsit företag men jobbar olika hårt för att tjäna pengar.

Så är det nog i många företag, att en del jobbar på som svin och vill ha så mycket som möjligt, medans den andre jobbar mindre och vill vara lite ledig ibland och nöjer sig med mindre

kanske de har olika förutsättningar hemma? Behövs Alm mer hemma än Björk? Kanske Alms barn mår dåligt? Inte vet jag.

Men visst får man den känslan av att Alm är lat, utnyttjar bostadsbidrag, medans Björk arbetar dygnet runt och bara betalar skatt och avgifter.... Och det är väl det som Anders vill förmedla här antar jag ?

 

 

 

 

Anmäl
2008-08-27 12:50 #26 av: blombuketten

#24. Aha, är det så Charlie menar. Ja, den som utbildar sig inom vårdyrket borde ju ha så mycket koll att den vet att den lönen är låg. Gäller ju givetvis alla låglöneyrken. Ingen mening att gasta över det. Här gäller det kanske mer att försöka driva fram bättre villkor.

Jo, kanske det är bättre att utbilda sig till ett annat yrke, fast det är ju inte alltid så lätt då man (i alla fall jag) vill arbeta med det jag gör. Har ju själv valt det. Även om jag nu valt det så innebär det ju inte att jag inte har rätt att tycka lönen är ynklig för det jobb man faktiskt lägger ner.

Anmäl
2008-08-27 14:12 #27 av: jen

Ja, lönen i vården är ju inte så bra betalt... Jag jobbade ju också inom vård förut. Ville inte fortsätta inom det eftersom det är så tokiga arbetstider, och att man inte får den lön som man är värd...

Anmäl
2008-08-27 15:35 #28 av: skerptikolan

Nej välj jobb efter lön det måste vara det vettigaste. SEN om du är helt ointresserad skit samma huvudsaken du har råd käka oxfile varje Lördag;)

Anmäl
2008-08-27 17:51 #29 av: blombuketten

#28. Nä, oxfilén får jag klara mig utan, i alla fall varje lördag Glad.

Vi är ju olika (tur nog) och väljer olika hur vi vill ha det. För mig skulle det vara så tråkigt att jobba med något jag inte vill, bara för pengarnas skull. Måste kännas vettigt också, det jag gör.

Anmäl
2008-08-27 18:31 #30 av: jen

haha!

Ja, inom vården ska man inte jobba om man ej passar eller tycker om det. För vem blir drabbad?

 

 

Anmäl
2008-08-27 20:48 #31 av: AndersE

#30 Jag hoppas att man har olika aktiviteter för kompetensutveckling och kvalitetssäkring som säkerställer god vård.

Så är det i alla fall på mitt jobb, även om det inte handlar om vård.

 


Anmäl
2008-08-27 22:37 #32 av: charlie

#25 Anledningen till att det finns brist pa manniskor som jobbar i varde samtidigt som lonerna ar laga ar for att marknaskrafterna ar satta ur spel. Det finns bara en arbetsgivare. Precis som om det bara skulle funnits en matvarubutik, sa finns det inget intresse eller behov att gora sig mer intressant.

Det ar just darfor man inte far lon efter vad man ar "vard". Tacka kollektivatalen och landstingen for det.

---

Anmäl
2008-08-29 12:55 #33 av: jen

#32 Fast det är inte bättre att vara  privatanställd inom vården alla gånger.

Anmäl
2008-08-29 12:58 #34 av: AndersE

#33 Men kanske många gånger? Eller till och med flest?

 


Anmäl
2008-08-29 13:01 #35 av: jen

#34 beror som sagt på vem arbetsgivaren är...

Anmäl
2008-08-29 13:06 #36 av: jen

nu handlar det iof om snickarna i den här tråden.

Men när jag arbetade  som pers.assistent för ca 8år sen så var det privat. Det var 2 privatpersoner som hade ett företag som anställde sina PA på sin egna gård där de handikappade bodde.

Lönerna var de lägsta enl avtal, arbetstiderna kunde variera hur som helst(med kort varsel) Om man sa emot så kunde man ju hitta ett annat jobb!!

Så, det beror på HUR personerna är som driver företaget

Anmäl
2008-08-29 14:46 #37 av: AndersE

#36 Det är därför en bra marknad har flera arbetsgivare. Såväl arbetsgivare som arbetstagare ska behöva anstränga sig...

 


Anmäl
2008-09-29 18:33 #38 av: blockmupp

"Den grabben blir aldrig entreprenör" som Hans Lindström skrev i en av sina seriestrippar...

 

1) Du glömde ARBETSGIVARAVGIFTERNA, käre AndersE. Som gammal företagare kan jag säga dig att om du tar ut 55.000 som eget uttag ur en enskild firma, alternativt en lönekostnad ur ett AB eller HB, så BÖRJAR samhället med att ta 30.12%. Därefter kallas återstoden "bruttolön" vilket är en fet lögn, men låt gå för att den är sisådär 40.000:-. På det får du ut 26.000 ungefär, lite beroende på var du bor i Sverige.

 

2) "Björk blir aldrig nån entreprenör".. nja, det är han ju, men tämligen misslyckad i marknadsekonomiskt tänkande. Han skulle passat bra på något planeringsministerium i DDR.

Han har kunder som står i kö. Men varför? Därför att efterfrågan överstiger tillgången på Björks exklusiva möbler. En sann entreprenör hade kortat köerna. Hur? HÖJ PRISET! En del kunder kommer att hoppa av, visst, men det tar Björk igen på de som fortfarande är intresserade. Björk tjänar mer, men kan jobba lika mycket som han gör idag. Ja, med lite tur får Björkmöblerna en aura av exklusivitet och kvalitet som gör att namnet Björkmöbler i sig blir värt något.

Därefter skiter han i att anställa svenskar som underleverantörer utan åker till Ryssland. Ryssar är nämligen LIKA duktiga på att bygga delar till Björkmöbler som svenskar är, men till halva priset.

Björk själv kan ägna sig åt design och prototypserier.

Visste du att företaget Nike inte tillverkar sportskor? De forskar omkring skor, de designar och utvecklar skor, de sätter sitt varumärke på dojjorna - men de tillverkar inte en endaste ynka sko... 

Anmäl
2008-09-29 19:12 #39 av: AndersE

#38 Jovisst är mitt resonemang förenklat...

På ekonomifakta.se kan man hitta mycket information kring skatter och avgifter - och mycket annat också.

T:ex. "Vad kostar tjänsten?"

Där kan man se att om jag tjänar 40 000 i månaden och ska betala snickaren 40 000 för ett arbete så måste jag tjäna ihop ca 105 000. Snickaren får sedan ut ca 16 500.

Staten plockar in knappt 90 000 på det...

 


Anmäl
2008-09-29 19:35 #40 av: charlie

Hade inte S det uppe som lagforslag att forbjuda arbetsgivare fran att visa den faktiska bruttolonen? Har for mig att det var efter det att ASEA visade denna for sina arbetsagare och facket fick fnatt nagon gang pa 80 talet.

#39 Sedan star staten och kliar sig i huvudet och undrar varfor den svarta marknaden ar sa framgangsrik i sverige..

 

---

Anmäl
2008-09-29 21:31 #41 av: blockmupp

#38. Japp. Skattekilar kallas det.

Om man är 2,5 gånger så klantig som en hantverkare kan man faktiskt ta tjänstledigt till ett värda av 105.000 kronor (2,5 månader) och göra jobbet själv, utan att det märks i plånboken.

Det är därför en kirurg (månadslön 39.000) tar tjänstledigt står hemma och tapetserar. Operationerna ställs in och målaren blir arbetslös...

 

Anmäl
2008-09-29 22:49 #42 av: AndersE

#41 Jo, jag har kollegor (välbetalda...) som hellre tar ledigt än anställa hantverkare när det ska fixas uterum och annat.

 


Anmäl
2008-09-30 23:10 #43 av: blockmupp

#40. Min f.d. arbetsgivare hade med hela lönekostnaden på lönespecen ett tag på 80-talet.

Anmäl
2008-09-30 23:19 #44 av: charlie

Jo jag hade det hos min sista arbetsgivare i sverige ocksa. Jag tror att lagforlaget lades ner, och ASEA tog bort bruttolonen fran specen.

---

Anmäl
2008-10-01 20:03 #45 av: didis

Precis där Björk står är jag idag!

Mitt företag går bra, jag har mycket semester och åker på roliga kurser. Skall jag dock ta ut högre lön måste jag jobba mycket mer för pengarna så jag låter hellre bli, det känns inte lönt att anställa en person till och jobba hårdare när jagändå inte får så mycket för det.

En kollega (jag är tandläkare) jobbade hårt några år i England och tjänade 2,7 milj (alltså lön!) om året. Det är det ingen svensk tandläkare som kommer upp i... Men med de lönerna kan jag också jobba hårt några år!

Varför jag inte flyttar? Maken har bra jobb i Sverige men jag funderar faktiskt på att veckopendla till England.

Anmäl
2008-10-03 00:01 #46 av: AndersE

#45 Jag har en kurskamrat som sadlade om och blev tandläkare. Han jobbade just några år i England.

Kom dock hem och har startat eget i Stockholm.

 


Anmäl
2009-09-18 15:07 #47 av: AndersE

Ett litet undantag från regeln. Den här artikeln ledd faktiskt fram till en rätt sansas och intressant debatt utan personangrepp. Kul!

 


Anmäl
2009-09-24 17:23 #48 av: [ElisabethYL]

#47 Ja, det var ett rent nöje att läsa det här! Roligt!

Anmäl
2009-09-26 21:24 #49 av: gortor

Vilket gnäll! Jag betalar enligt min revisor ca 28 % i skatt i Sverige. Inkomst 2007 ca 1480000. Med andra ord en struntsumma. Jag orkar inte ens göra av med vad som blir över.

Anmäl
2009-09-28 19:47 #50 av: charlie

#49 :) Ja men ifall du skulle vara en arbetstagare eller foretagare och forsoka ta ut pengarna i lon som foretagare sa skulle din skatt vara 70-80%.

Jag vet inte vad det ar du forsoker bevisa?

---

Anmäl
2009-09-28 21:42 #51 av: mammaz

Verkligen bra skrivet! Hoppas att alla läser detta och inser hur illa det står till med Sverige.

Det som alltid förvånat mig är att gemene man inte förstår att det som så frikostigt delas ut måste komma in någonstans ifrån! Helt enkel matematik!

Har själv varit butiksägare i 10 år och det gick bra i mina affärer men arbetsbördan blev för stor och jobbigt med alla avundsjuka som tror att man tjänar massor av pengar utan att göra något. Så jag avvecklade affärerna, jaha då var inte DET bra. De som varit avundsjuka blänger surt och tycker jag är konstig som inte vill jobba måndag till söndag 10-12 timmar per dag=70-80 tim per vecka.

Tyvärr är det fult att jobba sig rik i Sverige (om det nu skulle gå) men att vinna på Lotto är bra. Då är man duktig! Det är verkligen ett sjukt land vi bor i. Men hur har det blivit så här? Var gick dett snett?

När började det bli "finare" att ta emot bidrag än att försörja sig själv?

PS Jag har inte bidrag nu, jobbar bara lite mindre!

 

Anmäl
2009-09-28 22:32 #52 av: blombuketten

#51. Är det din erfarenhet att att det anses finare att få bidrag än att jobba?

Men nog förstår väl de flesta att det som delas ut kommer någonstans ifrån. De flesta av oss betalar ju skatt, och rätt mycket dessutom.

Avundsjuka kan jag tänka mig att du råkade ut för. Det är ju inte så ovanligt, tyvärr. Allra helst om det gick bra för dig. Sen tror ju jag att även lottomiljonären råkar ut för avundsjukan.

 

Anmäl
2009-09-28 23:19 #53 av: AndersE

#51 Tack!

Att jag har USA som kontrastland är ju bl.a. för just detta. Där blir man hjälte om man jobbar hårt och lyckas bli framgångsrik.

Jag har träffat fler som råkat ut för det du gjort. De jobbar hårt och upplever sig betraktade av samhället som parasiter.

Trist och väldigt skadligt för vårt lands förmåga.

 

 


Anmäl
2010-07-21 01:52 #54 av: AndersE

Den gamla frågan om det lönar sig att arbeta eller ej tas upp i en rapport (Den rödgröna politiken granskad) där man bl.a. skriver:

"En person med ersättning från akassan som tar ett jobb kommer att få en privatekonomisk förbättring. Kombinationen av bortfallande arbetslöshetsersättning, skatter och andra bortfallande bidrag (exempelvis bostadsbidrag) gör dock att skillnaden i plånboken i många fall inte blir så stor."

"Figur 6 visar hur Sverige länge hade en tröskeleffekt på 87 procent. Det betyder i praktiken att den privatekonomiska vinsten av att gå från a-kassa till heltidsjobb var mycket liten. Dessutom inkluderar den framräknade tröskeleffekten inte kostnaden för resor till jobbet och andra merkostnader av att arbeta."

I rapporten finns också ett diagram som visar vad alliansens politik gjort för skillnad:

 

 

 


Anmäl
2010-07-22 20:18 #55 av: elyse

Ang. löner i sk lågavlönade yrken så kan man tjäna rätt bra om man har rätt arbetsgivare. Min bror har flera handikapp och min mamma är med i ett kooperativ som har hand om hans assistans. Hans assistent i skolan tjänade riktigt bra (för att vara personlig assistent) eftersom min mamma gav henne den lön hon ville ha. Sedan finns det de som ger sina assistenter en månadslön på 13,000 - det gäller att ha tur/hitta rätt.

Anmäl