Vi behöver värna mer om landsbygden i allmänhet och bönderna i synnerhet. Skulle Sverige råka i krig idag skulle folket svälta mer än i både 1;a och 2;a världskriget tillsammans. Vi har nämligen ingen tillräcklig inhemsk matförsörjning längre som jag förstått det. Bor man dessutom i flerfamiljshus i en storstad har man dessutom väldigt dåliga möjligheter att odla tillräckligt för att försörja sig mot svält. Fönster och balkonger och evntuella blomsterrabatter räcker liksom inte.

#1 Min gamla käpphäst igen. 😃

Att få staden hållbar är en dröm men chansen att det ska lyckas ser jag som helt omöjlig. Och säkra staden mot sådant som importstopp är omöjligt.

http://sveajordskog.se/2012/11/vi-anvander-mer-jordbruksmark-an-vi-har-tillganglig-i-sverige/

1,2 miljoner hektar åkermark är alltså borta. Skälen är flera. Ökad produktion ledde till att mindre produktiv mark helt enkelt inte behövdes, och därmed skogsplanterades. Merparten av åkermarken har försvunnit på det sättet. KSLA vill dock fokusera på den mark som tagits i anspråk till vägbebyggelse, bostäder och annat. Skälet är att man ser det som en irreversibel och därmed allvarligare utveckling.

Den växande staden sprider sig över åkermark som försvinner för tid och evighet och redan idag så finns det inte mark nog att försörja Sveriges befolkning om importen stoppas.

http://www.ja.se/?p=43783&m=3433&pt=105

Den säger heller inget om självförsörjningsgrad eller mål för det svenska jord­bruket, något som Sven Lindgren är kritisk till. Som stats­vetare, förbundsordförande i Civilförsvarsförbundet samt i Hushållningssällskapens Förbund menar han att Sveriges politiker inte tar den sjunkande självförsörjningsgraden på allvar.

– Inget annat land har haft en så kraftigt sjunkande självförsörjningsgrad som Sverige de senaste åren, konstaterar han.

Och det går på fel håll.

http://www.atl.nu/lantbruk/sveriges-sj-lvf-rs-rjningsgrad-r-0

Hur skulle Sverige klara sig under en längre krissituation med avklippta importvägar?

– Vi har i dag inga lager med livsmedel eller kemikalier för dricksvattensproduktion. Och vår största förpackningsfabrik för livsmedel lades ner förra året, förklarar Therese Frisell, sakkunnig på Livsmedelsverket.

Vilken självförsörjningsgrad har vi?

– Om det skulle vara möjligt att nämna någon försörjningsgrad så är den lika med noll, säger Therese Frisell.

En spännande framtid som sagt var….

#2 Brrrr….  🥶 😭

Det som #0, #1 och #2 tar upp är viktigt. Storstaden syns växa koncentriskt och kräva allt större skuggarealer på andra ställen. För en del år sedan hörde man talas om bandstaden, större städer borde växa i relativt smala band med snabba kommunikationer mitt i bandets längd, man skulle vinna att befolkningen hade nära tillgång till natur och odlingsarealer.  Men de flesta vill nog bo så nära ett centrum som möjligt. Unga människor i glesbygd/småorter lockas till möjligheterna genom vad medier och kommunikationsprylar förmedlar, än mer än vad tidigare generationer gjorde.  I Sapmi på Nordkalotten har man svårt behålla ungdom. - Någon sociolog pekade på att allt färre människor i städerna har någon anknyting till landsbygd, varken släkt eller vänner. Livet därute saknar kontur och värde. Och jag tror det blir svårt få folk välja mindre städer hellre än den stora eller att bromsa de storas tiilväxt. En politiker som talar för det senare får knappast mandat.  I min erfarenhet, för att få en Storstockholmsbo att avflytta för gott nånstans, då krävs extra starka skäl.