Skola / Utbildning

Rektorer pressar lärare att sätta för höga betyg

2016-10-12 06:27 #0 av: kamera0710

"De internationella kunskapsmätningarna PISA visar fallande kunskaper för svenska elever i årskurs nio, sedan millennieskiftet. Den senaste mätningen gjordes 2012, och resultaten från den senaste mätningen, 2015, presenteras i december i år. Samtidigt blir betygen allt högre.

– Betygen stiger, men kunskapen så som de mäts enligt internationella kunskapsmätningar faller, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Är den här utvecklingen väldigt tydlig skulle du säga? 

– Ja, det är den. Nedgången vad gäller PISA-resultat är stor. Och uppgången i betyg är också stor. Uppgången är nästan lika stor som nedgången, om man räknar om det i jämförbara enheter. Så det är en påtaglig förändring." 

"I enkäten vittnar flera lärare om att pressen också finns inbyggd i systemet.

Maria menar att många F också innebär att skolan får sämre rykte. Och att skolan då får färre sökande elever.

– I förlängningen riskerar vi ju våra egna jobb om vi sätter många F. Jag menar inte att vi sätter glädjebetyg, men att man kanske helt enkelt sänker kraven i sin undervisning, säger hon.

Vad är det för skillnad att sätta ett glädjebetyg och sänka kraven?

– Ja, det är frågan. Där har vi en hårfin gräns, var går den någonstans? Man får som lärare försöka känna efter med maggropen hur långt man kan gå med hedern i behåll helt enkelt. Och jag är rädd för att vi håller på att bli avtrubbade."

http://www.svt.se/ug/rektorer-pressar-larare-att-satta-oskaligt-hoga-betyg

Anmäl
2016-10-12 06:53 #1 av: VO1D

och kraven sänks även på universiteten för att skolorna ska kunna få sina pengar. Vad gör det med befolkningen i det längre loppet, kan man ju fundera på.

Anmäl
2016-10-12 08:20 #2 av: Hayabusa

"Lärare blir skoltrötta och går. Men eleverna måste stanna"

"Historien är alltid densamma, den om läraren med blicken och viljan. Bara eleverna växlar.

Berättelsen om Siavosh Derakhti från Malmö är en framgångssaga. Som 19-åring startade han föreningen "Unga mot antisemitism och främlingsfientlighet" och har sedan dess fått en rad fina priser för sitt engagemang. När president Barack Obama besökte Sverige bad han personligen om ett enskilt möte med Siavosh Derakhti.

Men det hade inte blivit någon saga alls utan en lärare som tog sig an denna stökiga IG-kille.

Värstingar, skoltrötta, drömmare, överbegåvade – många behöver den där vuxna som ser och som står för tydlighet, konsekvenser, ordning.

"Sträng, men rättvis."

Men den lärartypen verkar utrotningshotad.

”Jag är läraren som har gett upp”, lyder rubriken på en av veckans mest uppmärksammade debattartiklar. Efter 30 år som gymnasielärare på olika tekniska program har Per Kedland bestämt sig för att sluta och i Svenska Dagbladet förklarar han varför:

• Merparten av hans elever klarade inte av de fyra räknesätten, enkla ekvationer och procenträkning. Också läsförståelsen brast.

• Före gymnasiet har de flesta vant sig vid att vandra in och ut under lektionstid, prata i telefon, tjafsa med läraren … Den sociala kompetensen har blivit sämre, elever är inte vana vid att bli tillrättavisade."

"Dagens skola är inget stort problem för barn från studievana hem, barn med social kompetens och föräldrar som hjälper till med läxorna. Svårare är det för barn från hem där föräldrarna inte orkar eller förmår ställa upp som extralärare. Skolverkets färska statistik påminner om hur hög tröskeln till gymnasiet är för unga flyktingar.

De här eleverna behöver ordning och reda och tydliga krav särskilt mycket. Och lärare som Per Kedland. Stränga, men rättvisa."

http://www.hd.se/2016-09-30/nar-larare-blir-skoltrotta-och-gar

Anmäl
2016-10-12 10:12 #3 av: Petunia

Visst förekommer det att rektorer tvingar lärare att ändra betyg, av olika skäl. En kollega till mig blev inkallad till rektorn, då hen underkänt en elev  med invandarbakgrund. Om hen inte godkände eleven, skulle rektorn hålla inne kollegans lön för de övertidstimmar hen hade haft.

Vad gör man i en sådan situation? Kollegans ekonomi var inte den bästa, så hen valde att  godkänna eleven.

Anmäl
2016-10-12 13:16 #4 av: Hayabusa

Ämnet tas upp i Uppdrag Granskning ikväll (12/10) kl 20.00 SVT1

Anmäl
2016-10-12 13:49 #5 av: kamera0710

#3 Är det enligt dig invandringen som är den främsta orsaken till det jag citerar i #0?

Anmäl
2016-10-12 17:40 #6 av: gruvel

1# Undrat likadant. Kan man befara att många kommer in på eftergymnasiala utbildningar på betyg som fallerar visa god allmän studieförmåga för en krävande utbildning? Får högskolor/universitet då sänka kraven, börja på mer elementär nivå. Då förlängs studietiden eller man släpper ut folk med grundare kunskaper. Eller kanske alla med gott läshuvud och motivation fixar sitt ändå.

Anmäl
2016-10-12 23:24 #7 av: Pysslan

Att sätta ett betyg som baseras på någonting annat än elevens kunskaper i förhållande till kursplanen är ett grovt svek mot eleven.

Vidrigt och oförlåtligt!  Arg

Anmäl
2016-10-14 09:45 #8 av: JonasDuregard

Det som förvånar mig är att någon är förvånad över det här Glad

Friskolesystemet är uppbyggt så att det på varje nivå belönar sänkta betygskrav på eleverna. Ofta har rektorer och ibland lärare direkta ekonomiska intressen i att höja elevernas genomsnittsbetyg. Man kan göra det på ett dyrt sätt genom att förbättra undervisningen eller på ett billigt sätt genom att sänka kraven. 

Medarbetare på Skepticism, Vetenskap och Andlig Skepticism

Anmäl
2016-10-14 12:15 #9 av: kamera0710

#8 Håller helt med. Men uppenbarligen är det fortfarande många som är helt övertygade om att marknadens osynliga hand kommer att höja den svenska skolan till skyarna. 

Anmäl
2016-10-14 13:21 #10 av: Linn Is The New

Jag som går själv i nian kan säga att A är nästintill omöjligt att uppnå även fast du är grymt duktig.

Mvh Linn 

Jag har inte speciella talanger. Jag är bara passionerat nyfiken // Albert Einstien

Ansträngning lönar sig bara om du vägrar att ge upp // Napoleon 

Driver en blogg vid namn: Starriderstables.weebly.com

Since 2016

Anmäl
2016-10-14 13:21 #11 av: Linn Is The New

Jag som går själv i nian kan säga att A är nästintill omöjligt att uppnå även fast du är grymt duktig.

Mvh Linn 

Jag har inte speciella talanger. Jag är bara passionerat nyfiken // Albert Einstien

Ansträngning lönar sig bara om du vägrar att ge upp // Napoleon 

Driver en blogg vid namn: Starriderstables.weebly.com

Since 2016

Anmäl
2016-10-14 13:55 #12 av: JonasDuregard

#10 Det beror tydligen på vilken skola man går på.

Medarbetare på Skepticism, Vetenskap och Andlig Skepticism

Anmäl
2016-10-14 13:58 #13 av: Linn Is The New

Går på kommunal skola

Mvh Linn 

Jag har inte speciella talanger. Jag är bara passionerat nyfiken // Albert Einstien

Ansträngning lönar sig bara om du vägrar att ge upp // Napoleon 

Driver en blogg vid namn: Starriderstables.weebly.com

Since 2016

Anmäl
2016-10-14 15:54 #14 av: Hayabusa

"Det är friskolornas fel!, utropar nu många.

Nej, det är det inte.

Att friskolor konsekvent sätter fler glädjebetyg än kommunala skolor har inte gått att leda i bevis. De skillnader som finns är små.

Dessutom: så länge det går att välja skola konkurrerar även kommunala skolor med varandra. Problemet är inte det fria skolvalet i sig. Problemet är kombinationen av fritt skolval och dagens betygssystem. Med övergången från ett relativt till ett målrelaterat betygssystem försvann de spärrar som förhindrade glädjebetyg, konstaterar nationalekonomen och skolforskaren Jonas Vlachos."

Saxat ur HD 12.10.2016

Anmäl
2016-10-14 16:01 #15 av: Pysslan

Att skylla allt på friskolorna är nog inte helt korrekt. Säkert finns det dåliga friskolor, likväl som det finns dåliga kommunala skolor, men att tro att alla är dåliga och delar ut glädjebetyg är fel.

Jag har själv, som förälder, erfarenhet av båda och min erfarenhet är att friskolorna ställer högre krav på eleverna, följer upp bättre och håller en tätare kontakt med föräldrarna. Jag bytte till friskola för min son just för att han inte blev varken sedd eller hjälpt i den kommunala. Han har fått jobba hårt för sina betyg och har inte fått varken för höga eller för låga i något ämne. Däremot har han fått mycket läxor, mycket hjälp och lärt sig mycket.

Den stora frågan är väl hur man löser problemen med de felaktiga betygen och de sjunkande PISA-resultaten.  Det är hemskt att vi fortsätter svika våra ungdomar på det här viset

Anmäl
2016-10-14 16:24 #16 av: kamera0710

#14 Här kan man läsa lite mer av denne Vlachos, där han skriver själv.

Två citat:

"Marknadsstyrningen har sina problem, då det är svårt att göra informerade skolval och familjernas mål kan krocka med skolans samhällsmål. Det finns en risk för att marknadsstyrning premierar trivsel och goda betyg framför faktiska kunskaper, vilket är det långsiktiga målet med skolan."

"Ett annat problem är att dåliga skolor kan fortsätta att vara dåliga. På grund av informationsbrist fortsätter de att locka elever, och det har visat sig att konkurrensen inte varit särskilt effektiv när det gäller att minska antalet lågpresterande skolor. Undantag finns men det är i flera fall Skolinspektionen som fått stänga dåliga skolor."

http://fof.se/tidning/2014/4/artikel/sa-djup-ar-den-svenska-skolans-kris

Anmäl
2016-10-14 16:51 #17 av: Hayabusa

#16  "Problemet är kombinationen av fritt skolval och dagens betygssystem."

En dålig skola kan fortsätta att vara dålig - oavsett om den är kommunal eller friskola. I slutänden handlar det om att ge elever en bra utbildning, betyg är enbart en bedömning. Vägen till bra utbildning kan se olika ut. Det finns ungdomar som exempelvis saknar gymnasiebehörighet, men det kan knappast skyllas på friskolor eller fritt skolval.  Personligen anser jag att det, i många fall,  brister på något så basalt som "ordning & reda" och disciplin.

"Dagens skola är inget stort problem för barn från studievana hem, barn med social kompetens och föräldrar som hjälper till med läxorna. Svårare är det för barn från hem där föräldrarna inte orkar eller förmår ställa upp som extralärare. Skolverkets färska statistik påminner om hur hög tröskeln till gymnasiet är för unga flyktingar.

De här eleverna behöver ordning och reda och tydliga krav särskilt mycket. Och lärare som Per Kedland. Stränga, men rättvisa."

Saxat ur HD 30.09.2016

Anmäl
2016-10-14 17:25 #18 av: kamera0710

#17 "Personligen anser jag att det, i många fall,  brister på något så basalt som "ordning & reda" och disciplin."

Vem vet, lärarna kanske hänger lika löst vid krav på ordning och reda som om de sätter betyg som faktiskt motsvarar elevernas kunskaper? För eleverna kan ju bara söka sig vidare på den fria skolmarknaden om de inte gillar kraven, för att återknyta till mitt inledande citat.

Som en lärare säger:

– I förlängningen riskerar vi ju våra egna jobb om vi sätter många F. Jag menar inte att vi sätter glädjebetyg, men att man kanske helt enkelt sänker kraven i sin undervisning, säger hon.

Anmäl
2016-10-14 19:27 #19 av: Hayabusa

#18 Bra lärare är alltid eftertraktade. Stökiga & odisciplinerade elever inte lika mycket.

Anmäl
2016-10-15 09:39 #20 av: gruvel

Har svårt vara helt emot privata alternativ för skola, vård etc även om skepsis klart finns för en del yttringar. Men är det inte så att om alla skolor vore kommunala (offentligdrivna) så upphör ekonomiskt motiverad konkurrens och det mesta av dess följder som man får höra om, bl.a. ojämlik bedömning av elevers kunskaper skolor emellan. Skolan/lärarna/rektorn kan inrikta sig på det primära: kunskapsinhämtning utan prutmån.

Anmäl
2016-10-15 10:14 #21 av: Hayabusa

#20 Visst är det bra att skola, vård etc granskas i sömmarna. Såväl privata som kommunala alternativ. Finns det oegentligheter så ska de upp på bordet, inget snack. Skolor som ger glädjebetyg är ingen betjänt av, dock blir debatten väl förenklad om allt som kallas privat alternativ ses som ett rött skynke (eller kanske bättre: blått skynke :)).

Även om alla skolor vore kommunala, och eleverna inte kunde välja skola, så skulle säkerligen många problem kvarstå. Olika individer kommer att göra olika mycket av liknande förutsättningar helt enkelt för att de som människor är olika. 

Anmäl
2016-10-15 10:36 #22 av: Bermudas

#21 Här har vi ett exempel på en kristen skola som det går väldigt bra för.

"600 på kö till kristen skola
Helt fullt och rekordlång kö! Det är läget på den populära Hannaskolan i Örebro. – Kommunen har nu bett oss att starta en ny skola, säger skolans ordförande Jan Lindéh.

Scenförändringen är total jämfört med när skolan startade 1987. Då motarbetades de kristna skolpionjärerna med all kraft av kommunen.

"– Det gick så långt att jag, av kommunhus och skolpolitiker, fick veta att jag inte var önskvärd i den här kommunen överhuvudtaget, säger Jan Lindéh."

"– Men i dag kommer personer i samma tjänster och ber mig att starta en skola till, berättar han."

"– Mer än hälften av barnen kommer från icke-kristna familjer."

http://www.varldenidag.se/nyheter/600-pa-ko-till-kristen-skola/BbbpiD!XhDMCWrPB3vrZgioq3cUHw/


Anmäl
2016-10-16 09:24 #23 av: kamera0710

#22 Noterar att inget sägs om faktiska kunskaper i denna skola. Är den på något sätt ett undantag från nuvarande tydliga trend med att betygen stiger medan kunskaperna sjunker?

Anmäl
2016-10-16 09:42 #24 av: Bermudas

#23Dom ligger enligt mätningar en bra bit över snittet i elever godkända i alla ämnen. om det skulle bero på att man preppar betygen...det kan man bara spekulera i om man så önskar. (Mitt inlägg var bara en förlängning av Hayabusa skrev angående fri-skolor/ kommunala. Vi kom nog lite OT.)

Dom själva förklarar det  med studiero. Skolan har väldigt gott rykte och därför söker sig många dit. 


Anmäl
2016-10-16 10:10 #25 av: kamera0710

#24 Att betygen stiger medan faktiska kunskaper sjunker är ingen spekulation utan ett konstaterat faktum. Hur det är i skolan du nämner får vara osagt.

Anmäl
2016-10-16 10:25 #26 av: Åsa S

Populära skolor med kö in kan vara hårdare i bedömningen vid betygsättning och ställa högre krav för byter eleven skola är det bara att ta in en ny elev som vill gå där. Har dock jobbat på en skola med ekonomiska problem och få som sökte till skolan, och där skulle man gulla även med de stökiga eleverna som även gjorde de andra elevernas studier sämre, ochman fick hela tiden tillsagt att skolan behöver pengarna så vi måste se till så de inte byter kanske du kan tolka om betygskraven så att deras prestationer faller under godkänt. Jag gjorde dock inte det, viss självrespekt ville jag ha kvar, skolan gick sedan i konkurs men då hade jag bytt till annat jobb.

Anmäl
2016-10-16 10:52 #27 av: kamera0710

Detta citat ur Emma Leijsnes bok Godkänt? (sidorna 142-143)  tror jag sammanfattar dagens skola ganska bra:

"Där marknaden går in går professionalismen ut. Lärarens agerande påverkas av hur marknadsinriktad skolan är, visar en avhandling.

-Det kan finnas en motsättning mellan elevinflytande och resultat i skolan, säger forskaren Anders Fredriksson.

En lärare förväntas vara professionell och agera i enlighet med yrkets etiska regler och kodex – till exempel att bara sätta de betyg eleverna förtjänar, eller ett ge eleverna den kunskap som läraren bedömer att de behöver. Men professionaliteten krockar med det marknadstänkande som säger att en anställd ska vara lojal mot sin organisation och att uppdraget är att tillfredsställa kunderna, det vill säga eleverna, till exempel genom att ge ett bättre betyg än de förtjänar, eller lära ut det som eleverna vill lära sig snarare än det de behöver.

-I intervjuerna syns tydliga tecken på en förskjutning över tid. Lärare möter krav i dag som inte fanns tidigare, säger Anders Fredriksson, som skrev sin avhandling på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Han har frågat flera hundra gymnasielärare om deras inställning till sitt uppdrag och sitt yrke. När skolan ses som ett företag, eleverna som kunder och andra skolor som konkurrenter, så påverkas lärarnas agerande och inställning till jobbet. Man följer skolans undervisningskoncept snarare än det som vetenskap och beprövad erfarenhet hävdar. Pedagogiken tar stryk när läraren ska lägga ner tid och kraft på att marknadsföra skolan för nya elever. Men från marknadssynpunkt är det förstås mer rationellt att lägga energi på en snygg hemsida eller att vara på en gymnasiemässa, än att ägna tid åt undervisningen. För en marknadstänkande lärare kan en dialog med lärare från andra skolor bli problematisk, för ett bra undervisningsupplägg ses som en affärshemlighet att hålla på snarare än något att dela med sig av."

Anmäl
2016-10-16 10:56 #28 av: kamera0710

#19 Du ser inga tecken på att bra lärare som sätter rättvisa betyg inte alls är eftertraktade utan snarare ses som ett problem?

Anmäl
2016-10-16 10:57 #29 av: Bermudas

#26 "Populära skolor med kö in kan vara hårdare i bedömningen vid betygsättning och ställa högre krav för byter eleven skola är det bara att ta in en ny elev som vill gå där."
Det intrycket har jag också fått. Det är nog mer de skolor som är desperata som tar till metoden "att sänka ribban".


Anmäl
2016-10-16 10:59 #30 av: kamera0710

#29 Har du någon studie att hänvisa till?

Anmäl
2016-10-16 11:35 #31 av: Bermudas

#30 nej, bara någon form av slutledning jag drar ändå. Har lite svårt att tro att populära skolor blir populära på grund av " där får min unge bra betyg utan att behöva plugga" utan det är snarare att skolan har gott rykte, är lugn och och trivsam (har studiero)
Jag har haft lite att göra med privata skolor, och jag tror det finns väldigt bra privata och väldigt dåliga privata skolor. Jag tror inte alla privata initiativ automatiskt enbart tänker på snabba cash utan att man kan faktiskt vara är en eldsjäl och ha duktiga lärare som vill skapa något bra.

Ett sätt att komma åt betygsfuskande skolor borde väl vara någon form av obligatorisk test, och därefter jämföra skolornas resultat med varandra?

Gick själv högstadiet i kommunal skola som var förfärlig.
Om du kommer ihåg skolan som struntade i att den lilla nioåriga flickan mobbades och kallades hora, hon som fick byxorna neddragna och blev juckad på i matsalen? Det var en kommunal skola.
Tror att ohederliga rektorer som styrs av prestige finns i alla sorters skolor. Hon skulle antagligen haft det hundra gånger bättre i den kristna friskolan. ( fast det har jag ingen studie på förstås, bara antar det, men studiero brukar vara ett plus, har jag hört)


Anmäl
2016-10-16 12:28 #32 av: Hayabusa

#28 Bra lärare är alltid eftertraktade. Bra lärare sätter korrekta & relevanta betyg. Som tidigare sagt - glädjebetyg är ingen betjänt av.

En annan vinkel på situationen kan ju vara att de personer som verkligen är lämpade att bli, alternativt redan är, bra lärare inte vill jobba som det. Det är även motsägelsefullt att andelen elever som saknar gymnasiebehörighet ökar - trots att det uppges vara enklare att få höga betyg.

Anmäl
2016-10-16 12:59 #33 av: kamera0710

#32 Nej, ingen är betjänt av glädjebetyg, men många "kunder" på den fria skolmarknaden efterfrågar uppenbarligen ändå detta. Och skolorna levererar uppenbarligen det "kunderna" vill ha. Jag är inte överraskad på något sätt.

Minns en film om andra världskriget i England ur några barns perspektiv. De tycker att allt som händer i den annars så tråkiga byn är jättespännande. När filmen slutar har skolan bombats sönder och barnen jublar och ropar "tack Adolf!" i kör . 

Och visst minns jag själv att man i grundskolan hade sina perioder när man kanske helst bara hade velat stanna hemma och göra något annat än att sitta i skolbänken.

Anmäl
2016-10-16 13:18 #34 av: Hayabusa

#33 Uppenbart inte alla skolor. Som sagt - andelen elever som saknar gymnasiebehörighet ökar. Vad beror det på?

Anmäl
2016-10-16 13:20 #35 av: kamera0710

#34 Nej, uppenbarligen inte alla skolor. Men totalt sett ökar betygen och kunskaperna går ner.

Anmäl
2016-10-16 13:28 #36 av: Bermudas

#33 Det bästa är väl att man kontrollerar skolorna bättre, ställer vissa krav.  För detta problem finns även i kommunala skolor enligt undersökningen. Sen finns det andra problem som kan skada ännu värre än glädjebetyg. Till exempel mobbing och sexuella trakasserier som skolan ser med fingrarna igenom. 

Lösningen är alltså inte att dra alla friskolor över en kam och kasta ut barnet med badvattnet.  Lösningen är skärpa kraven på de dåliga och de fuskande skolorna (fria som kommunala) men låta väl fungerande omtyckta skolor få blomma. Det tjänar barnen på.

För det är väl ingen här som vill förbjuda friskolor? Eller?


Anmäl
2016-10-16 13:29 #37 av: Hayabusa

#35 Samtidigt som gymnasiebehörigheten minskar. Märklig ekvation, eller hur?

Och lösningen är?

Anmäl
2016-10-16 13:35 #38 av: kamera0710

#36 Vinstuttag i offentligt finansierade friskolor vill jag förbjuda. När det gäller frågan om vi ska avskaffa friskolor helt känner jag att jag behöver sätta mig in i ämnet mer. Frågan är sannerligen inte enkel.

Mobbing och sexuella trakasserier behöver av allt att döma bekämpas hårdare, i såväl skolan som i övriga samhället. Tyvärr tycks ju många skolor värna sin fasad mer än att göra något åt saken.Arg

Anmäl
2016-10-16 13:45 #39 av: Hayabusa

Ytterligare en aspekt i skolgången berör ensamkommande flyktingbarn. Denna grupp har till stora delar svårt att klara av skolgången på ett vettigt sätt. Sannolikt beroende på dåliga/usla grundförutsättningar i kombination med att de kommer in sent i det svenska skolsystemet. 

Anmäl
2016-10-16 13:50 #40 av: kamera0710

#39 Nämnda bok av Emma Leijsne tar upp detta. När det gäller skillnaden i kunskapsnivå mellan Sverige och Finland förklarar den större andelen invandrare en fjärdedel av denna skillnad. 

Anmäl
2016-10-16 14:01 #41 av: Hayabusa

"Skolinspektionen (2009) menar att den långa tiden i förberedelseklassen kan bero på att det utgör en ovanlig undervisning med en heterogen undervisningsgrupp, med elever i olika åldrar och i olika kunskapsnivåer, samt ett ständigt flöde av nya elever som i sig innebär repetitioner av undervisning. Den heterogena klassen skapar få möjligheter till individuell undervisning, vilket i sig utgör en viktig nyckel för att barnen så snabbt som möjligt skall klara förberedelseklassen (Skolinspektionen 2009). Det finns även lärare som utvecklar ett ”moder-Teresa-syndrom” som reagerar beskyddande gentemot barnen och vill inte att barnen skall konfronteras med den reguljära skolans krav."

Saxat ur en utredning om ett HVB-hem i Haparanda (2011)

Situationen har många olika vinklar & problem att lösa.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.