Ordet fritt. Fria diskussioner

Vilken är den rätta populismen?

2017-03-16 08:41 #0 av: Carpinus

"Populism, (lat. populus, "folk"), politisk rörelse som vädjar till "folket" och "sunt förnuft" samt angriper en politisk eller social elit, ofta utan grund i en specifik ideologi. Begreppet kan härledas till romarriket då "populares" var politiker som förlitade sig på stöd från de lägre samhällsklasserna medan "optimater" var politiker som främst sökte stöd från samhällseliten."----

"Definitionen av begreppet populism saknar konsensus i den akademiska världen. Trots det används begreppet ofta i den politiska debatten. Vanligtvis används det som ett nedsättande uttryck, exempelvis för att antyda en form av extremism eller att det är förenklade lösningar på komplexa problem."---

Ur Wikipedias definition av ordet populism.

Vi har ju vant oss i att nyhetsrapporteringar höra och läsa om "högerpopulister" och "högerpopulistiska regeringar", trots att såvitt jag vet ingen kan säga vem det är som bestämmer etiketteringen eller kan ange var den exakta gränsen till populism går.

Jag kan inte heller påminna mig att det någonsin talas om vänsterpopulism. SD finns fast förankrat i den populistiska definitionsmyllan, men aldrig att vänsterpartiet har utmålats som populistiskt, oavsett diverse populistiska utspel från partiet och dess ledare under årens lopp. Fast i Vänsterns fall kanske man borde tala om att man gått från "populister" till "optimater" i takt med att deras sympatisörer kommit att besätta uppsatta samhällspositioner och befolka redaktioner?

Anledningen till mina funderingar är ett citat från det holländska valets "segerherre" (trots tillbakagång ses han som sådan) Mark Rutte, som tolkar valutslaget som att "folket sagt nej till fel sorts populism". Jag skulle därför vara tacksam med att få hjälp att bena ut vilken den rätta sortens populism är och vilka som företräder den - jag tycker att begreppet och dess användning känns en smula svävande och godtyckligt. 


Anmäl
2017-03-16 11:56 #1 av: kamera0710

Det gick fort att hitta en ledare om vänsterpartiet, som upprörs över det de beskriver som vänsterpopulism. Men visst är det långt fler träffar på "högerpopulister" än på "vänsterpopulister" vid en snabbsökning på google.

Men jag kan hålla med om att begreppet är luddigt, liksom uttryck som "PK" och liknande.

http://www.allehanda.se/opinion/ledare/adalen-behover-inga-fler-vansterpopulister-jonas-sjostedt

Anmäl
2017-03-16 12:08 #2 av: lordgortor

Nåja, populism eller inte beror på vem som för taktpinnen. Men trots allt är populism kanske ett uttryck för folkets röst, vox populi.

Anmäl
2017-03-16 12:23 #3 av: Carpinus

#1 Sjöstedts agerande i BB-frågan är ett utmärkt exempel på vänsterpopulism, precis som Allehanda påpekar.  Partiet och dess ledare har ju en tacksam sits där man å ena sidan lever gott på närheten till regeringen och å andra sidan kan agera som oppositionsparti. Tar regeringen något beslut som duger för V så är man snabbt framme och påtalar sitt inflytande, tas det något impopulärt beslut så tvår vänstern sina händer. (MP agerar ju på samma populistiska sätt, trots att de dessutom sitter i regeringen...) 


Anmäl
2017-03-16 12:44 #4 av: lordgortor

#3 Självklart, det kallas för politik. Populism är alltid vad man kallar den andra sidans agerande.

Anmäl
2017-03-17 14:24 #5 av: gruvel

#0 Har nog inget svar på frågan om "rätt sorts populism?"

 Ett par reflexioner. I vår politiskt korrekta och (o)neutrala Nationalencyklopedi (NE) nämns under populism bara högerpopulism. Att t.ex. en rörelse som "Allt åt alla" skulle kunna vara en annan  typ av  populism faller på sin orimlighet i sammanhanget, liksom Centerpartiledarens idé för några år sedan om nästan öppna landgränser.  - Om Schweiz skrivs i NE att landet har ett parti SVP som är högerpopulistiskt och immigrationsfientligt. Om någon skulle anföra att landets yta är liten (1/11 av Sveriges) med stor del extremt bergig natur som kan begränsa nyttjande graden, skulle det nog beskrivas som en typiskt högerpopulistisk tanke utan grund.

Vad som är populism verkar kunna skifta över tid. Man kan komma på exempel.

Om man har ett vänsterbetonat styre, är då i allmänhet de folkliga föreställningar och idéer som bryter med etablissemangets,  populism? Och dito vid högerstyre?

Tur man kan luta sig mot NE som vet besked om verkligheten utan "sidoblickar".

Anmäl
2017-03-17 22:18 #6 av: [krasnajaluna]

Ja du, det är nog väldigt objektivt. Egentligen fattar jag inte det där med ''högerpopulism'', när det gäller folket borde det väl snarare kallas ''vänsterpopulism'' då det är ''vanliga arbetare'' man oftast riktar sig till? Tkr man borde sluta med ordet populism, det är väl meningen att partierna ska lyssna på folket, eller? När det kommer fram ett populistiskt parti med en särskild fråga borde ju regeringen fatta att det är något de missköter istället för att klaga på ''populisterna'' och dess väljare. Om populism innebär sunt förnuft så ser jag gärna mer ''populism'' Tummen upp Allt annat än att inte lyssna på folket är ju mkt odemokratiskt

Anmäl
2017-03-18 00:14 #7 av: lordgortor

#6 Helt korrekt. Uttrycket populism används för att svartmåla andra uppfattningar i aktuella frågor än de (för tillfället) politiskt korrekta. Kappan kan snabbt vändas efter vinden om så behövs. ärlighet är inte en vanligt förekommande vara inom politiken.

Anmäl
2017-04-03 23:20 #8 av: Carpinus

Och nu skallar ropen från kulturvänstern om "mer vänsterpopulism". Detta uppmärksammar Expressens Patrik Kronqvist, som bland annat pekar på Venezuela som ett varnande exempel på vad praktiserad vänsterpopulism kan medföra.

http://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/venezuela-visar-faran-med-vansterpopulism/


Anmäl
2017-04-17 07:16 #9 av: Carpinus

Den s-märkte statsvetaren Stig-Björn Ljunggren filosoferar över populismetiketten i Expressen idag, och hans tes är att "alla partier praktiserar populism när de finner det lämpligt". Det retar säkert vissa som förbehållit uttrycket för  ideologiska motståndare, företrädesvis på högerkanten.

http://www.expressen.se/debatt/alla-partier-praktiserar-populism/


Anmäl
2017-04-26 09:17 #10 av: Carpinus

"Det finns en risk, menar Müller*, att vi som ogillar populister stänger ute dem från samtalet på samma sätt som de ute­stänger oss. Det finns en fara i att etablerade partier, inte alls olikt populister, påstår att de – bara de – representerar medborgarna. Han varnar för att ha en nedlåtande attityd mot sina ­politiska motståndare och ge dem epitetet populister så fort de exempelvis är kritiska mot EU. Det kan tvärtom handla om tänkvärd systemkritik, exempelvis en berättigad skepsis mot euron och EU:s monetära union."---

Påhl Ruin, frilansjournalist, i Dagens Samhälle

*Jan-Werner Müller är statsvetare vid Princetonuniversitetet och författare till boken "Vad är populism" (2016).


Anmäl
2017-04-27 08:22 #11 av: Carpinus

"Populismen vitaliserar demokratin, den entusiasmerar människor att ta ställning. Så jobbar inte Macron. Hans populism går ut på att inte övertyga någon om någonting, förutom det att man inte ska tycka något särskilt. Allt som behövs, är att man litar på honom."---

"De som röstar populistiskt brukar anklagas för att vara rädda för förändring. De som verkligen inte vill ändra på någonting, är de som röstar för status quo. En Clinton. En Macron."---

Åsa Linderborg på Aftonbladet kultur ser en populistisk antipopulist i den franske presidentkandidaten Macron.


Anmäl
2017-05-09 11:50 #12 av: Carpinus

#11 Åsa Linderborg återkommer i ämnet på Aftonbladet kultur:

"Studio ett fyra dagar innan första omgången i franska presidentvalet: ”Är Mélenchon populist?” frågar programledarna radions korre i Paris. Hon svarar: ”Ja, absolut! Han vill ju att folket ska bestämma.”

Mélenchon vill att folket ska bestämma. Karln är med andra ord demokrat.

Populism har blivit ett skällsord för allt som avviker från den rådande ordningen. Varje tanke på en alternativ politik rörande EU, ojämlikheten, integrationen, globaliseringen, nedskärningarna, vinsterna i välfärden – allt stämplas som populism.
Till och med idén om folkstyre avfärdas som populism."---

"De upplysta ”I’m a democrat, but...”-elitisterna avslöjar stora kunskapsblottor i historia. Minoriteternas rättigheter är resultatet av en bred demokratikamp underifrån mot eliter och experter. Slavarnas frigörelse, den kvinnliga rösträtten och medborgarrättsrörelsens framgångar hade inte varit möjliga om de formulerats som den enskilda minoritetens kulturkrig mot majoriteten, skriver Hume* helt riktigt."---

*Mike Hume: "Revolting! How the establishment are undermining democracy and what they’re afraid of".

Åsa Linderborg på Aftonbladet kultur


Anmäl
2017-05-20 09:04 #13 av: Carpinus

Håkan Boström, gästkrönikör i GP, upplever att vi tar steg för steg mot en skendemokrati, där den allmänna rösträtten ifrågasätts och han ser populismen med sina enkla förklaringar som en motreaktion till de elitistiska exklusiva maktanspråken. Boström avslutar sin krönika:

"Den metod som Europas eliter använt sig av de senaste decennierna är i stället att föra över makt från de folkvalda till teknokrater, jurister och byråkrater – att ta steg för steg mot skendemokrati. Det är en av de viktigaste förklaringarna till att vi fått en populistisk motreaktion. Teknokratstyret har bara utrymme för en sanning, precis som populismen. Bägge ogillar den demokratiska pluralismen, bägge göder de varandra."


Anmäl
2017-05-21 08:42 #14 av: Carpinus

#13 Även Susanna Popova är inne på populismen som motreaktion. 

"Hur mycket tålamod kan eliten avkräva folket, när samhällssystemet inte levererar och det politiska kontraktet på viktiga punkter kan beskrivas som brutet?"---

"Kan frågan handla om vad som hänt med den starka staten? Pensionsöverenskommelsen. EU-medlemskapet. Fri och tillgänglig sjukvård. Effektivitet hos ordningsmakten. Är det i brister där som populismens rötter ska sökas? I så fall borde fokus, för alla den stabila liberala demokratins vänner, snarare ligga på hur förtroendet för staten upprätthålls."---

Susanna Popova på GP debatt: "Populism det nya skällsordet - men hur skall vi tolka den?"


Anmäl
2017-05-21 08:47 #15 av: Carpinus

Peter Hjörne på GP anknyter i en ledarkrönika till Popovas resonemang i ett referat från en diskussionsafton i ämnet på Göteborgs universitet.

"Peter Esaiasson och hans forskning stöder Popovas syn. "Håll i minnet", sa Esaiasson, "att en nödvändig förutsättning för populistiska framgångar är att många medborgare instämmer i sak - om det sedan handlar om flyktingpolitik, internationell frihandel, ett överstatligt Europa, brottsbekämpning, jämställdhetspolitik eller klimatpolitik".

Den representativa demokratin är en ständigt pågående spänning eller balansgång mellan ledarskap och anpassning, mellan elitism och populism. Populismen har fruktbar mark om man med trovärdighet kan tala om det arroganta etablissemanget som inte lyssnar till medborgarna resonerade Peter Esaiasson och ställde avslutningsvis frågan "Kanske har samhällseliten misslett medborgarna om flyktingpolitiken under lång tid?" ---


Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.