Annons:
Etikett50-skola-utbidning
Läst 6404 ggr
AndersE
2010-08-12 19:42

Skolpolitik

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Jag funderar lite kring skolfrågan och dess plats i valrörelsen...

Viktigaste valfrågan

"Skolan viktigaste valfrågan" läste jag den 9 augusti i SvD. Enligt en ny undersökning från Forskningsgruppen för samhälls- och informationsstudier (FSI) gäller det såväl hos borgerliga som rödgröna väljare. Därefter kommer sjukvården och vården. De minst viktiga frågorna är jämställdhet, skatter och invandring/integration enligt undersökningen.

Länk till kort artikel i SvD

Skolminister Ohly

Dagen efter (10/8) hade DN en ledare med rubriken "Skolminister Ohly". Där kan man bl.a. läsa:

"Skolpolitiken måste förändras. Det var ett av Mona Sahlins allra första besked efter tillträdet som partiordförande vårvintern 2007. Socialdemokraterna hade talat om så mycket annat att de tappat bort det viktigaste: att en god skola måste ha höga kunskapskrav."

Sen handlar ledaren mycket om att Sahlin faktiskt, trots motstånd, fått med sig sitt parti på de nödvändiga förändringarna. Hon har även haft framgång i samarbetet med de två samarbetspartierna. Man har t.ex. enats om betyg från åk 7.

Ändå fokuseras det mediala intresset på skillnaderna mellan folkpartiet och vänsterpartiet eller miljöpartiet.

"Oavsett om debatten gällt skolk, burkor eller betyg, så har utbildningsministern under sommaren ställts inte mot Socialdemokraternas talesman i skolfrågor utan mot Vänsterpartiets Rossana Dinamarca."

"Det är ur ett socialdemokratiskt perspektiv rena mardrömmen. Dessutom är skolpolitiken inte det enda område där partiledningen eftersträvat förändringar men nått en annan effekt än den eftersträvade."

Länk till ledaren i DN

Några dagar tidigare (6/8) skrev Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, på DN Debatt:

"Det är alltså knappast någon ideologisk avgrund som skiljer de båda blocken åt. De två alternativen i svensk politik står i stället så nära varandra man kan tänka sig utan att ta det sista steget för att komma överens. Det är inte särskilt ansvarstagande."

Länk till DN Debatt

Den 8/8 skrev Ohly Lars Ohly och Rossana Dinamarca, båda vänsterpartiet på DN Debatt:

"Skolans mål ska vara att ge eleverna den bästa kunskapen - inte att generera vinst till privata bolag. Vi har i dag en situation där aggressiva utländska bolag köper upp mindre skolor i Sverige och tar hem flera hundra miljoner i vinst varje år." … "Det är dags att sätta stopp för vinstintresset i skolan."

Länk till DN Debatt

Lägger man till detta förslag om burkaförbud i skolan och möjligheter att kräva föräldrars närvaro på skoltid så känns det som att skolfrågan rymmer mycket - allt från ideologiska krav på förbud mot vinstintressen till pragmatiska detaljkrav om föräldrars närvaro i skolan.

Skol_1.jpg

Hur ser du på skolfrågan? Vilka partier har de bästa lösningarna? Vilka partier har förmågan att göra något bra?

Annons:
AndersE
2010-08-13 17:23
#1

Själv är jag långt ifrån såld på Björklunds skolpolitik. Har avvikande åsikt i många detaljfrågor.

Ändå stöder jag alliansens skolpolitik. Huvudskälet är att de faktiskt åstadkommer något och jag tror ändå att resultatet i allt väsentligt är positivt. Jag gillar Björklunds pragmatiska syn. Han ser ett problem, finner en lösning och driver igenom den.

Jag vet ju att lärarförbundet (länk i #0) kritiserar båda sidor för att de inte skapar blocköverskridande lösningar.

Samtidigt minns jag att jag läste en intervju med en förbundsordförande eller liknande. Hon var i huvudsak nöjd med alliansens skolpolitik och visade förståelse för att man inte gjort upp över blockgränsen. Hon konstaterade att man i så fall inte haft en chans att uträtta lika mycket positivt i så fall.

KickanW
2010-08-14 20:28
#2

Jag håller verkligen inte med Björklund, jag tycker faktiskt nästan alltid precis tvärtom. Hela hans skolpolitik talar bara för att han har dålig fantasi och låg människosyn.

Problemet för mig är att jag inte hittar någon med bra idéer om skolpolitiken. Folkpartiet har ju i stort sett patent på den frågan, och har alltid haft. Jag hade ganska höga förväntningar på Maria Wetterstrand när hon gav sig in i debatterna men jag tycker hon är lite feg, och också har dålig fantasi.

Jag har ganska radikala idéer gällande skolpolitiken. Mycket kommer nog från mina föräldrar som båda jobbat som lärare i 30-40 år. Som det är nu känns skolan mest som en förvaringsplats, och det var väl det som var tanken från början. Jag kan, utan att överdriva, säga att 95% av all kunskap jag har kommer från andra håll än skolan. Även historia, samhällskunskap, språkkunskap osv. I skolan fokuserar man på helt fel saker - kort kunskap och konkret kunskap. Jag tror mer på att man skulle lära ut mer allmäna förmågor och försöka fokusera på att ge barnen intresse för de olika ämnena och kunskap i hur man letar fakta. Nu är det snarare tvärtom. Alla människor föds ju nyfikna och ändå är nästan alla skolungdomar idag negativt inställda till kunskap som har med skolan att göra. Jag tycker att det tyder på ett enormt misslyckande inom skolan!

Hmm, det här är ett av mina favoritämnen att diskutera så jag skulle kunna fortsätta i all evighet.

AndersE
2010-08-20 23:55
#3

Det går bra för Folkpartiet och för Björklund just nu. Och det mesta talar för att det är skolpolitikens förtjänst:

"76 procent vill ha betyg från årskurs sju eller tidigare, enligt mätningen. 51 procent vill att skolan ska inrätta de elitklasser för begåvade barn som Björklund kampanjade för häromdagen. Bland unga är stödet för elitklasser ännu större - 62 procent.

82 procent vill att det ska vara mer ordning och reda i skolan.

Svenska folket står klart och tydligt bakom Jan Björklunds skolpolitik, och underkänner det flum som De rödgröna representerar. Dessutom rankar många väljare skolan som en viktig fråga."

"Jan Björklund har praktiskt taget monopol på skolfrågorna i debatten. Det är därför han, och Folkpartiet, får stigande röstetal nu när folk börjar fundera på vad de verkligen vill åstadkomma med sin rösthandling."

Läs hela ledaren på SvD.se

AndersE
2010-09-05 11:50
#4

I detta Aktuellt-avsnitt finns ett kort reportage följt av en debatt mellan Björklund och miljöpartiets talseperson i skolfrågor Mats Pertoft.

Debatten visar rätt tydligt på skillnaderna mellan de två blockens skolpolitik.

Länk till svt play. Skolavsnittet börjar 03:30 in i programmet.

AndersE
2010-09-05 12:12
#5

På ena sidan står alliansen och Björklund med ny skollag, omfattande och genomtänkta förändringar sv skolan. På andra sidan står oppositionen och skriker "mer resurser, fler lärare".

Samma sak kommenteras i ledarplats på SvD:

"Lusläser man Skolverkets statistik ser man att andelen godkända niondeklassare har sjunkit år från år sedan läsåret 2005/06, trots att lärartätheten ökat ända fram till i fjol. Man ska nog vara försiktig med slutsatsen att resultaten blir sämre ju fler lärare som finns i skolan, men något enkelt samband där mer kommunpengar alltid ger ökad kunskap hos svaga elever går inte att urskilja.

Internationella studier identifierar inte heller antalet lärare som nyckelegenskap hos ett bra skolsystem. Vad gäller lärarna är kvalitet långt mer betydelsefullt än kvantitet."

Och kvalitet är just vad alliansen satsar på. Högre antagningskrav för lärare, ny utbildning för lärare och högre krav på behörighet för anställda.

De rödgrönas tro att det bara handlar om resurser är inte ny:

"Det var viktigare med många än kunniga lärare. Utvärdering och betyg var oviktigt. Elever skulle inte stressas med krav och förväntningar. Klassrumsundervisning var hopplöst gammaldags, eleverna var ju individer som skulle växa och utvecklas i egen takt och på egen hand.

Nu pekar även Skolverket ut denna välvilliga kravlöshet som förklaring till försämrade resultat. Att inte ge elever från hem utan studievana tydliga signaler är att lämna dem i sticket. "Idag hade jag varit förlorad", säger Leif GW Persson och anger flumskolan som ett av skälen till att han överger socialdemokratin inför valet."

Länk till ledaren i SvD

AndersE
2010-09-06 23:07
#6

Jag har precis lyssnat till kvällens skoldebatt på SVT1. Väldigt bra!

Suverän programledare, rappt tempo och god stämning. Kul!

Många, många frågor skär rätt igenom blocken. I de flesta frågor råder stor samsyn om man bortser från Lars Ohly och vänsterpartiet som verkar spela i någon egen serie vad gäller skolan. Inte så konstigt att han i intervju förklarat att det är enda politikområdet där han inte är nöjd med det rödgröna.

Annons:
KickanW
2010-09-07 15:11
#7

Jag tycker också att debatten var bra. Bland det bästa i den här valrörelsen faktiskt! Sakkunnig programledare och tydliga svar från nästan alla politiker.

Här finns den att se för de som missade.

AndersE
2010-09-08 15:51
#8

Intressant ledare i Sydsvenskan om möjligheterna för en bred skoluppgörelse där alla utom vänsterpartiet borde kunna delta:

Länk till Sydsvenskan.se

I en annan ledare på DN beskrivs det otroliga arbete som gjorts de gångna fyra åren:

"Jan Björklund har uppnått något stort. Utan hans envetna arbete hade skolfrågorna inte hamnat så högt upp på den politiska agendan. Utan honom hade knappast Socialdemokraterna börjat lägga större vikt vid tydliga krav och utvärdering. Utan honom hade Mona Sahlin aldrig lyckats pressa de i grunden betygskritiska vänsterpartisterna och miljöpartisterna att acceptera betyg från årskurs sju.

Det har funnits ett skolideologiskt arv från 1970-talet som Sverige behövt frigöra sig från. Lärare måste våga leda. Skolor måste våga ställa höga och tydliga krav på alla elever. Det är inte att trycka ned de svagaste eleverna. Tvärtom är det när skolan varit otydlig som den svikit."

Samtidigt tycker skribenten att det är dags för nya steg:

"En del av det som alliansen gjort under sina regeringsår pekar i den riktningen. Lärarutbildningen har reformerats, det satsas på rektorsutbildning och på fortbildning av lärare. Fast det räcker inte. Nu behöver rektorer och lärare tydligare bjudas in och bli en partner i reformprocessen. De olika nivåerna måste samverka och ta hjälp av varandra både i identifierandet av svagheter och spridandet av goda exempel."

Länk till ledaren på DN.se

AndersE
2010-09-09 13:01
#9

Igår diskuterades skolan på TV4 "Kvällsöppet: Valspecial".

Det blev rätt tydligt även här att en bred skolövenenskommelse är möjlig. Åtminstone mellan alliansen och socialdemokraterna.

Vanja-K
2010-09-13 00:15
#10

Några tankar oavsett politisk åsikt;

En av olika förutsättningar för kunskap och lust är:

Ett lugnt klimat i klassrummet

Stöd från föräldrar

Uppmuntran

Att lärare kan ägna sin tid åt undervisning.(inte att använda 1/3 till att utreda konflikter,mellan elever)

Att varje elev får utvecklas efter sin förmåga.

Jag tror inte att allt blir så mycket bättre med fler lärare i varje klass. Mycket handlar om studiero. Handlar mycket om respekten för lärare, andra vuxna och alla andra individer. Idag kan ju t.ex elever i princip göra vad de vill. Mer krav och konsekvenser för dåligt uppförande. Alla elever ska ha rätt till en lugn klassmiljö. Även lärare. 

Föräldrar måste ha en annan roll i skolarbetet. Borde vara en självklarhet. För alla föräldrar vill ju att de ska gå bra för deras barn.  Ett argument idag är ofta att föräldrar jobbar så mycket. Men föräldrar skulle få det lättare om de prioriterar bort en tid för detta område. En del föräldrar gör det. Andra inte. Om man inte orkar av något skäl så måste det finnas hjälp. För alla föräldrar gör det som de tror är bäst just för sina barn. Sen att det blir fel, beror ju på olika omständigheter.

Elever som har behov av extra stöd måste också få det. Man kan inte som det ofta är nu i skolor låta enskilda lärare ta de också. För då blir det på bekostand av andra elever. Det finns en gräns för vad vi ska begära när det det gäller "hänsyn". Det gäller ju att alla elever ska få utvecklas efter sin förmåga. Ex. åt andra hållet. Det finns elever som är mer än normalbegåvade. Det upptäcks ofta efter en för lång tid. För dessa elever blir så uttråkade att inte bli tillfredsställda kunskapsmässigt, att de istället blir stökiga. Som ofta stämplas som stökiga av vuxna inom skolvärlden, innan de faktiskt kommit på att eleven ligger före.

Vi kan inte alltid skylla på dåliga hemförhållanden när det gäller stökiga elever. Vilket vi ofta gör som ett argument. Det finns så många som klarar sig trots detta. För om det gäller svåra hemförhållanden så är det ännu viktare att just den eleven får stöd.

Dags att börja förstå våra skoltrötta och ibland otrevliga elever. Låt de få ett trivsammare klimat i klassrummen! Hur kan vi låtit det gå så långt att hänsyn och respekt försvunnit? För de måste vi ju bära med oss hela livet.

Att ha något bra i bagaget med sig när skolan börjar i form av fostran är inte en nackdel. Vilket inta alla har idag. Det får man ju från födseln. Får man inte detta av föräldrar så kanske någon annan kan stötta och stödja under åren. Känns ibland som om vi människor slutat bry oss om andras barn i ett positivt perspektiv. Detta är ju också en trygghet för barn.

Skriver som en elev sa en gång; vadå jag ska bli egen företagare. behöver inte låta någon annan bestämma över mig. Men som egen företagre är man ju beroende av kunder. Är man otrevlig får man inga kunder. 

Ja, det finns mycket att tycka inom detta område.Bara så synd att våra barn, ungdomar inte får det bättre.

Hur många skulle vilja byta "arbetsmiljö" med ungdomarna?  

Att ställa krav är ett sätt att bry sig om individen.

Hur många vet idag hur det egentligen är i de flesta klassrum?

Tankar från en f.d lärare som älskade sina elever

Maja
2010-09-13 03:36
#11

Nu har jag inte läst alla era svar så det är mycket möjligt att jag upprepar saker som redan har sagts…

Skolfrågor är det jag brinner för då jag alltid har haft inställningen att skolan och utbildningen är mycket viktig för oss alla. Jag är även dotter till två lärare som har arbetat på olika skolor i många år, så det har säkert också påverkat mig.

Jag blir orolig när jag hör saker som "Det viktigaste är fler lärare i klassrummen". Nej, det viktiga är att vi har välutbildade lärare i klassrummen. Du kan stoppa in hur många människor som helst utan en bra lärarutbildning och det blir inte bättre för det. Nivån på många av de lärare som utbildas idag är pinsamt låg. Låt mig ta ett exempel:

I en klass med barn i åldrarna sju-åtta år så håller läraren en matematiklektion. Eleverna ska få lösa en "klurig uppgift" som egentligen är rätt så enkel, det gäller bara att tänka logiskt. Men ja, barnen är åtta år så det kan ta några minuter för dem. I klassen finns även två lärarkandidater som är omkring 25 år gamla. Eleverna löser den lätta matematikuppgiften efter några minuter. Lärarkandidaterna (som sedan ska komma att bli matematiklärare själva för en lågstadieklass) klarar inte av att lösa uppgiften. De förstår inte ens när eleverna redovisar hur de gjorde.

Ja, mitt exempel är sant. Det har inte bara inträffat en gång. Utan flera. Inte bara i matematik, utan även i andra ämnen. Flera gånger. Och nu talar jag om flera gånger hos EN lärare här i landet. Är stensäker på att det händer bland andra lärare också…

Så höj intagningskraven för de som vill bli lärare. Idag så räcker det med att ha godkänt i alla ämnen för att kunna bli lärare. Är det bara jag som tycker att det är helt fel?

Jag är även för det här med att man får flytta bråkiga och stökiga elever. Jag tror att alla som har varit med som sådana elever i sina klasser eller sina barns klasser har tyckt att det har varit störande och irriterande. De barn som sköter sig kan inte koncentrera sig till hundra procent i klassen. Ska de då sänkas ner på grund av en stökig elev som stör dem under lektionerna? Visst, alla har rätt till en utbildning, men alla har väl också rätt till en utbildning där de kan koncentrera sig i lugn och ro?

Jag hörde även en debatt på radio för ett par dagar sedan angående det här med att låta föräldrar vara med i klassrummet om eleven inte uppför sig på ett bra sätt. Det var en vänsterpartist som kom med kommentaren "Om det sitter en förälder längst bak i klassrummet så kan inte läraren sköta sin undervisning på samma sätt som om föräldern inte hade varit där." Kan någon snälla förklara för mig hur denne person tänkte? En bra, välutbildad lärare ska väl för tusan hålla samma standard oavsett om det är en klass på fem elever eller en klass på tjugo elever och alla de har med sig sina föräldrar? Om läraren inte klarar av att prata och undervisa bland folk så undrar jag varför man är lärare…

En annan sak som jag stör mig på oerhört mycket är de rödgrönas tjat om att Alliansen har dragit ner på lärarantalet och att detta har bidragit till massa negativa saker. Jo, visst har antalet minskat. Men det har elevantalet också gjort. Sedan skulle jag vilja läsa den rapport som påstår att flera lärare i klasserna ger bättre studieresultat. Har ni någon sådan så får ni gärna visa den för mig. Jag är stensäker på att det är tusen gånger bättre med färre (ja, givetvis så att alla klasser har tillgång till lärare) men välutbildare lärare än mängder med så kallade lärare som inte ens kan lösa en matematikuppgift riktad till barn i sjuårsåldern.

AndersE
2010-09-13 11:25
#12

#10 och #11 Risken med så långa kommentarer är att de inte blir lästa. Jag har skummat båda…

Jag tror också att "metoder" är betydligt viktigare än bara "resurser". Det viktigaste är att lärare är välutbildade och arbetar med rätt saker.

Att utbilda mängder med lärare med dålig utbildning och fortsätta tro att alla landets elever ska bli universitetsstudenter kan inte vara bästa vägen framåt.

Jag tycker det låg mycket i detta debattinlägg - höj lärarnas löner!

nabbam
2010-09-13 11:40
#13

#12  Det är samma sak med #0.. det är för långt.

Annons:
AndersE
2010-09-13 11:45
#14

#13 Fast #0 är en artikel, inte en kommentar…

Maja
2010-09-13 12:21
#15

#11 - Jo, den var nog lite i längsta laget, men jag är ofta duktig på att skriva för mycket. ;) Hade så mycket att säga och visste inte vad som skulle tas bort. =)

Vanja-K
2010-09-13 23:30
#16

#12 hoppsan! Kunde bara inte låta bli.

Internettan
2010-09-14 08:09
#17

När man talar om rätten att få utbildning så tycker jag också man ska tala om rätten att få slippa utbildning och rätten att slippa uppnå en massa mål. Elever ska idag få stöd till förbannelse och tänk den press de elever måste känna som ändå "inte duger", trots detta särskilda stöd. De har fått sig itutade att de inte kan vara människor i det här samhället om de inte uppnår målen. (Förr hotades eleverna med aga när de inte inrättade sig i ledet - idag hotas de med att de inte kommer in i nästa steg i utbildningen, och i slutändan med att de inte kommer att få jobb.)

Idag sägs det att vi måste ha gymnasieutbildning för att få jobb - överhuvudtaget. Men det är ju inte jobben i sig som ställer det kravet (många gånger). Utan det är påhittade kriterier i ett samhälle som bara eskalerar i sin kunskapshysteri. Förresten - även om många jobb kräver minst gymnasieutbildning så måste du först uppnå påhittade kriterier för att komma in på själva gymnasiet. Trots att det du vill "bli" inte kräver dessa mål. Det följer alltid med en massa påhittade mål som i sig utgör hinder. Bort med målen så kan du sedan bli det du passar för och vill bli.

Betygen blir liksom bara en stämpel som bevisar att du är en person att räkna med. Som en äkthetsstämpel (en falsk sådan). Som om pluggande skulle vara det enda som gjorde dig till en reko människa. Nästa steg blir ju att vi måste ha högskoleutbildning för att städa en toalett. Eller ska vi uppnå mål i moderlivet för att överhuvudtaget få födas?

Visst finns det jobb som kräver mycket och avancerad utbildning. Men låt de som vill ägna sig åt detta göra det. (Och kom inte med att när man är ung vet man inte vad man vill så då måste vi tvångs-utbilda alla utifall att… Det är ju ett enormt resursslöseri. Satsa på vuxenutbildning istället, specialiserad sådan. Alla kan inte kunna allt - det är ju en sjuk tanke. Ingen annanstans finns den idén. Brukar ni sitta hemma på helgerna och plugga sådant ni inte är intresserade av bara för att få kunskap?)

Det är nog ingen slump att ungdomar sysslar med självskadebeteende och självmord i ett land som Sverige. Inte beror det på fattigdom och brist på mat i alla fall.

Fram för frihet! Frihet att få slippa vara en perfekt del i systemet. Jag vill hellre vara människa!

"Every point of view is a view from a point."

AndersE
2010-09-14 09:53
#18

#17 Hur ser ditt alternativ ut? Den ultimata kravlösa flumskolan?

Maria
2010-09-14 10:11
#19

Vad jag är kluven till är den nya "reformen" med att alla gymnasielinjer inte ger högskolebehörighet utan ska bli mer yrkesinriktade.

Jag har fortfarande inte klart för mig om jag tycker det är bra eller dåligtObestämd

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

AndersE
2010-09-14 10:30
#20

#19 Tycker du att det är bra att alla som vill fortsätta skolan efter grundskolan ska tvingas uppnå högskolebehörighet för att anses ha klarat sina studier?

Är det verkligen rimligt att alla utbildningar ska leda till universitet?

Annons:
Maria
2010-09-14 10:44
#21

Ja, det är just det jag undrarObestämd

Likväl som grundskolan ger behörighet till gymnasiet så bör kanske gymnasiet ge behörighet till högskolan?

Jag tycker det är en svår fråga.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

AndersE
2010-09-14 10:55
#22

#21 "Likväl som grundskolan ger behörighet till gymnasiet så bör kanske gymnasiet ge behörighet till högskolan?"

Varför?

Så här ser jag det:

  • Grundskola ska ge de kunskaper vi kräver av våra medborgare. Sådant man behöver för att vara en del i samhället, ta till sig information, kunna påverka.
  • Gymnasieutbildning är fortsatta studier. Traditionellt har de varit av två slag - yrkesutbildning eller förberedelse för universitetsstudier eller annan högre yrkesutbildning.

För mig är det tydligt att det finns många yrken som inte kräver högskolestudier. Liksom det är tydligt att om man vill utbilda sig till ett yrke under gymnasietiden så blir det bäst om man får ägna studietiden åt det.

Nu har vi under ett antal år provat att låta alla gymnasieelever förbereda sig för universitet. Erfarenheterna är förfärande. Vi ser stora andelar av årskullarna som inte genomför sina gymnasiestudier eller som inte får ett godkänt slutbetyg. Det är en av de största orsakerna till vår höga ungdomsarbetslöshet.

Maria
2010-09-14 11:02
#23

Jag funderar på ett exempel som "omvårdnadsprogrammet" som ger möjlighet till undersköterskearbete och är en otroligt bra grund om man ska läsa vidare och bli sjuksköterska, läkare eller något annat vårdrelaterat yrke.

Nu vet jag inte hur det fungerar men man borde ha möjlighet med tillval så att även en "linje" typ denna får högskolebehörighet.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

nabbam
2010-09-14 11:03
#24

Jag tycker att man ska kunna komma in på ett gymnasieprogram fastän man har något/några IG i kärnämnena. Nu får ungdomarna gå något/några år på IV istället, har de tur så kommer de in på ett program som har IV, typ IV Bygg.

Ungdomarna har en otrolig press på sig att klara engelska för att komma in på ett program överhuvudtaget. Har man inlärningssvårigheter eller ingen fallenhet för språk alls, så kan det bli besvärligt.

De kan vara väldigt duktiga på det praktiska, och faller då på att de inte fått G i engelskan.

Jag har en tonåring som kommit in på ett program med IV, och det är så skönt att denne kan jobba praktiskt och sedan få stöd med engelskan.

Jag skulle vilja ha tillbaka de gamla betygen, med graderingen 1-5. Man sökte till programmen med medelbetygen.

AndersE
2010-09-14 11:14
#25

#23 Som jag förstått det skall man inte stänga några väga. Man kan välja till eller komplettera efteråt.

#24 Fast jag tycker inte man skall sänka kraven - man ska ge möjligheter att nå dem.

Maria
2010-09-14 11:19
#26

#25 Komplettera efteråt är ju en ganska dålig lösning om man har tänkt sig en mångårig utbildning på högskola med studielån. Vem vill börja ett halvår/år med att få behörighet?

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

AndersE
2010-09-14 11:29
#27

#26 Om man redan från början vet att man skall läsa på högskola ska man ju välja en linje som ger behörighet.

Den möjligheten har alltid funnits. Frågan är varför den som vill jobba efter gymnasiet inte ska få utbilda sig till det?

Annons:
Maria
2010-09-14 11:31
#28

#27 Jo, självklart.

Men kanske det ger mer att läsa "omvårdnad" än "samhällskunskap" om man vill arbeta i vården.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

nabbam
2010-09-14 12:07
#29

#25  Alla har inte de möjligheterna att nå dem, ska de gå på IV tills de blir 19 och inte ha haft en chans att gå ett vanligt program för att de ligger knappt under G?

Och med dagens lärarresurser så får inte alla ungar den hjälp de behöver/måste ha. Och alla kan som sagt inte av olika skäl få G i alla kärnämnen. Men kan vara otroligt duktiga på det praktiska.

Internettan
2010-09-14 22:54
#30

#18:

Hur ser ditt alternativ ut? Den ultimata kravlösa flumskolan?

Nej, men från högstadiet (ungefär) ska elever och föräldrar ha mycket mer att säga till om. Man ska kunna välja och välja bort ämnen utifrån intressen. Alla måste inte läsa alla kärnämnen. Alla ska inte behöva vara i skolan 7 timmar om dagen plus läxor hemma. Dessutom vara i en psykosocial arbetsmiljö som ingen vuxen skulle acceptera. (Har vi inte avskaffat barnarbete i Sverige?) Alla ska inte behöva lägga sin tid på att lära sig skriva bokrecensioer och referat om och om igen - eller ha prov i idrott. Men de ämnen man väljer att läsa ska inte vara flum - de ska vara med bra lärare och tydliga mål.

Sen får vi inte glömma att alla lär vi oss det mesta hemma/ute i det "civila" livet. Det vi inte har något intresser för glömmer vi oftast ändå. Det vi brinner för kan vi allt om. Utan prov och tvång. 

Man kan nog diskutera detaljer osv - jag har inte alla svar. Man kan nog också undra hur vi ska få ungdomar att bli så avancerade "som dagens samhälle kräver", om de alla ska få välja. Då svarar jag ungefär som Göran Hägglund: "Det är så det kan bli när människor själva får välja". De som "vill bli något" kommer nog att bli det ändå. 

Nu kommer nog någon att säga att "om man inte lär sig skriva bra, eller tala inför andra, eller har kunskap om kemi på hög nivå - så kan man inte vara med ocn påverka". Och det är ju sant att det man inte kan så mycket om kan man heller inte påverka. Men idag, när alla går i tvångsskola, kan ändå inte alla påverka. Det är ändå bara de som vill påverka som sätter sig in i saken tillräckligt. Dessutom blir dagens system inte bättre bara för att mitt förslag är icke-perfekt. Jag tycker ändå att av två onda förslag så är mitt bättre. Då har vi ändå friheten att välja, vilket är viktigare än något. Jag tror inte att Sverige går bakåt för det. När människor får välja så hamnar var och en på rätt plats. Det är ju ändå spetskompetens som behövs. Inte en röra av allt och inget.  

#26:

Komplettera efteråt är ju en ganska dålig lösning om man har tänkt sig en mångårig utbildning på högskola med studielån. Vem vill börja ett halvår/år med att få behörighet?

Det är många idag som går komvux för att få högskolebehörighet (jag gjorde det för några år sedan) - och de flesta tycker att det är en otroligt givande tid. När man ändå håller på… Man får väl se den tiden som en del i utbildningen i sin helhet.

"Every point of view is a view from a point."

AndersE
2010-09-14 23:01
#31

#30 Intressant!

Jag tycker ändå det är bättre att utveckla skolan så att man tar bort "flummet" och koncentrerar sig på kärnämnen och ser till att alla får en grund i dessa.

Internettan
2010-09-14 23:05
#32

#31:

Att koncentrera sig på kärnämnen - menar du då att man kanske kan välja bort vissa ämnen? (Som inte är kärnämnen) Så att alla orkar? För det är ju klart lättare att kämpa om man inte har så många ämnen att koncentrera sig på, och så långa dagar. Det kan ju vara en väg.

"Every point of view is a view from a point."

Internettan
2010-09-14 23:08
#33

Kanske man också kunde satsa på mindre enheter, när det gäller högstadiet? För jag har en son som inte står ut i den miljö som skolan har - med mängder av ungdomar samlade på ett ställe, och som har ett rykte/en image att leva upp till. Ofta på bekostnad av andra.

"Every point of view is a view from a point."

AndersE
2010-09-15 00:09
#34

#33 Jag tror ofta mindre skolor fungerar bättre.

Annons:
Vanja-K
2010-09-15 00:21
#35

# intressant det du skriver!

Det viktigaste för mig när jag arbetade med elever var att få varje individ att känna att de duger. Som det är. Alla är inte teoretiker. Man duger ändå. Hur skulle samhället se ut om de inte fanns skillnader?

Helt klart, ingen vuxen skulle vilja byta arbetsmiljö med skolungdomar!

Vanja-K
2010-09-15 00:25
#36

Glömde skriva #30 intressant!

Stora skolor kan fungera lika bra, bara det finns arbetsro. Så är det ju i en del andra länder. Där finns större skolor. Men med arbetsro.

nabbam
2010-09-15 07:02
#37

#34  Där har du rätt faktiskt. Både jag och min dotter har gått i små skolor, vi var elva elever i klassen.. Själv gick jag i B-klass (tror det heter så). De barn som inte vågar be om hjälp i stora klasser, har mycket lättare för det i små klasser.

Man får bättre hjälp, läraren ser en direkt, kan fånga upp om något är fel. Nu har vi sån tur att när dottern går på gymnasiet, är de endast 16 elever. Och hon är ensam tjej.. Lärarna är mycket bra, de ringer direkt om frågetecken finns.

När hon gick på högstadiet var det många blandade mentorsgrupper från klass 6-9. Det var öken. Mentorn "glömde" att ringa oss när det strulade, så det tog flera månader innan vi fick veta att läget inte var ok.

Sen blev det andra bullar, och jag såg till att hon fick byta klass.

Men det är just det, det ska inte gå veckor, månader innan föräldrar får veta vad som pågår, så ja, jag gillar små skolor!

AndersE
2010-09-21 23:07
#38

Jag är nyss hemkommen från ett föräldramöte. I allt väsentligt mycket upplyftande! Exempel:

  • Lärarna uttrycker uppskattning för de nya tydligare reglerna. Det gör det lättare att strukturera, göra planer och sätta upp mål.
  • Man arbetar tydligt individuellt med varje barn för sig.
  • Det blir högre krav för att komma in på gymnasiet. Lärarna tycker det är bra och på min skola bedömer man att alla barn kan klara kraven.
  • Man arbetar med fördjupade krav, dvs inte bara rena faktakunskaper utan hur man använder kunskaperna, hur man sätter dem i sammanhang och vilka attityder man har till inlärning och planering.
  • Redovisningen för föräldrarna blir ännu tydligare med bättre skriftlig dokumentation.
  • Man arbetar med barnens relationer. Har samtal med barnen om hur de förhåller sig till varandra. Det finns kurator och sjuksyster tillgängligt på skolan.
  • Man investerar i skolan. På min skola bl.a. ny idrottshall.
  • Man har fått extra resurser från såväl kommun som stat för att arbeta med kärnämnen. På min skola började man med nya läromedel, därefter vidareutbildning för lärarna och nu tillför man extra personal just för läsa/skriva/räkna.

Överhuvudtaget tyckte jag att jag märkte en ny energi. Skolan märker att de fått ökad uppmärksamhet, tydligare krav och extra resurser.

Det kändes härligt!

nabbam
2010-09-21 23:48
#39

#38  Vilken årskurs pratar ni om då, när lärarna redan kan bedöma att barnen klarar kraven till gymnasiet?

Alexej
2010-09-21 23:51
#40

Inte insatt i skolpolitik men som föräldrar till nu vuxna barn kan jag jämföra med tiden när jag gick i skolan.

Vi hade stränga lärare, mycket läxförhör och disciplin. Läraren kunde hålla ordning i klassen fast vi var kanske 35 elever. Inte särskild kul men jag fick en bra allmänbildning oavsett om det gäller politik, historie eller literatur. Och mycket sitter kvar.

I mina barns skolor var det stökig, högljud, lärare kallades för gubbjävel, läxor var inte viktiga och om man kom för sent var det också helt ok.

Mina barn har nästan ingen allmänbildning, inte den som jag fick iaf. De var helt ointresserade av samhället eller politik. Böcker fanns inte med i deras värld. Och Napoleon var en bakelse. Jag har aldrig fattat vad de lär sig hela dagen.

Fast nu ser jag på min dotter, hon har tydligen ändå lärt sig mer än vad jag trodde. Hon har blivit politiskt aktiv och börjad läsa tidningar. Vet inte om det är min eller skolans förtjänst.

Men jag tycker ändå att dagens skolor är ganska kassa.

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

nabbam
2010-09-21 23:53
#41

#40  Varför tycker du att dagens skolor är kassa? Har dina barn nyligen gått i skolan?

Annons:
Alexej
2010-09-21 23:54
#42

Min dotter är 26 och min son 18.

varför? Skrev jag i inlägget.

Alla katter har rätt att leva! Döda problemet inte katten....Besök oss gärna på Hittekatter.ifokus och på Djurskydd.ifokus

nabbam
2010-09-21 23:56
#43

Okej, då har sonen nyss gått i skolan då, tänkte bara om du hade erfarenheter av dagens skola, och det har du ju..Flört

AndersE
2010-09-22 00:16
#44

#39 Min dotter går i åk 6.

Jag tror inte den bedömningen främst handlade om elevernas förmåga utan om att med tydligare regler och mål och med mer resurser ser lärarna att det är möjligt att nå målen med alla elever.

nabbam
2010-09-22 00:24
#45

#44. Okej då förstår jag.

ala02
2010-09-22 02:07
#46

När det gäller gymnasiet så ska man komma ihåg att nuvarande läroplan(Lpf 94) sjösättes av de partier som nu kallas alliansen. Man bör också ta i beräkningen att av de ursprungliga fyra kärnämnena så är det nu 9. Om vi nu ska klaga på elevers kunskap så kan man jämföra Lpf80;s gamla humanistiska linje (två år) med dagens samhällsprogram. På hum hade man 13 kurser, på sam har man 26. Vi kräver alltså mer av eleverna, visserligen går de ett år till men läser alltså dubbelt så många ämnen/kurser. Kompromisser partier emellan har gett inflation i kurser. I gy11 så är det ingen stor skillnad mot dagens skola. Fler program och kurser och oklara besked. 212 miljoner har satsats på utbildning av skolchefer och rektorer  gy11 i, skolorna/lärarna  som på min skola sitter nu med programväljare för niorna som ska börja i skolan nästa höst. I måndags fick vi besked om vilka linjer som vara kvar. På torsdag ska materialet till katalogen(programväljaren) vara klart. I vanlig ordning ligger det på lärarna att göra jobbet. Framtida studiedagar ska ägnas åt gy11. Närmast v44.

I nuvarande skolform så är det 6 kurser jag har kompetens att undervisa i. I de förslag som tydligen spikats i gy11 är det 14. Flera av dessa är väldigt lika fast med olika namn. enstaka meningar kan skilja i betygskriterier, men det mesta ska fortfarande tolkas och är inte mindre "flummigt" än förut. Ur min synvinkel så kommer vi fortfarande få problem med lärare som översätter från gamla betygssystem med normalkurvor fast det inte ska vara kvar sen 1994. Ett problem som dessutom vuxit är att rektorer väldigt sällan ägnar sig åt pedagogiska frågor. Administration och fördelning av ansvarsområden (till lärare) sysslar man mer med. På min skola så är det ingen av rektorerna som har pedagogisk utbildning för gymnasiet.

Nu blev det mycket men kontentan är alltså att skolan kräver mer av eleverna, man ändrar bara marginellt, ett betygsteg till välkomnas dock. Skoledning delegerar ansvar till framförallt mentorer vilket de flesta lärarna är för sina klasser. Undervisningstimmarna ökar förberedelsetiden minskar, ekonomin minskar för programmen. Medieprogrammet har 30 000:- i årsbudget, vilket ska räcka till böcker, material, teknik och fortbildning till  64 elever och 7 lärare.

Detta är oberoende på vilket parti eller för all del vad de säger, de är faktiskt överens i sakfrågan. Jag bedömmer det som yttringar för att visa att det finns skillnader (som eg inte finns).

Sen ska ni få i läxa, man är ju trots allt lärare, att fundera på om faktakunskaper är lika viktiga nu som för 30 år sedan. Skriv ner svaren så ska jag bedömma svaren;-)

Var ni hämtar fakta ifrån ska anges, där godkännes wikipedia, 118 100 och övriga nätkällor.

AndersE
2010-09-22 12:19
#47

#46 Intressant. Tydligen skiljer det sig åt i landet.

På "min"skola är rektor tydligt engagerad i pedagogiken. De lärare jag lyssnade igår visade tydlig uppskattning för Gy11.

ala02
2010-09-22 13:52
#48

#47

Ja det finns engagerade rektorer som tur är, vi får hoppas att vi också får det nån gång. Jag förstår inte hur de kan visa uppskattning när det inte är någon större skillnad. Vilket i och för sig gör det enklare att genomföra. Ytterligare ett betygsteg uppskattar jag också. Sen att man kallar det för ämnen istället för kurser och otydliga skillnader emellan dessa ämnen kommer att ställa till det. Problemet som jag ser det är att en militär beställt en enmans utredning av en civilekonom, nu är det upp till pedagoger att genomföra detaljer som är oklara eller flummiga.

Annons:
Glamgirl
2010-09-22 15:17
#49

Både artikeln och diskussionen i detta var verkligen jätte intressant att läsa!

/ Lina
Medarbetare på Vinthundar iFokus

[cala02]
2011-03-31 15:01
#50

Har nu varit på ytterligare studiedag med samtliga lärare på gymnasiet i länet. Ingen visste vad vi skulle göra, "ni kan väl diskutera nya ämnesplanerna". Problemet var att ingen visste att vi skulle göra det, så de var inte med (680 att välja mellan). Det blev allmänt samkväm över en kopp kaffe. de timmar som återstod efter bussfärder och lunch. Är det taktiken för att få bort flumskolan så blir jag mörkrädd. Söker nu aktivt andra jobb som inte har med skolan att göra. Jag tror fler kommer att göra det också.

SvenE
2011-11-20 09:49
#51

Skolpolitik tror jag fortfarande är en "valvinnare". Ännu har väl folkpartiet förstaplatsen men såväl KD som MP har visat att man vill vara med och slåss. Dock verkar vänstersidan ha lämnat WO.

[cala02]
2011-11-20 11:48
#52

#51

Det är säkert en vinnare, ruskigt egentligen då det är mycket väsen för ingenting. Nu pratar ju Björklund om att vi kommer få se sämre resultat i 7-8 år innan det blir bättre, låter som en gardering och insikt i vad de egentligen gjort tycker jag.

SvenE
2011-11-20 11:54
#53

#52 Vad menar du med "mycket väsen för ingenting"?

Jag tycker att skolpolitik är en valvinnare av berättigade skäl. Så är det mycket väsen är det verkligen mycket väsen för någonting.

Hörde senast idag en svensk pojke berätta om skillnaden mellan svensk skola och den utländska där han går idag. I den skola han går idag finns ingen mobbning eftersom man där vågar vara tydlig och markera gränser på ett sätt han inte sett hemma i Sverige där man tolererar mobbning på ett helt annat sätt.

Att det tar tid att vända på sådana synsätt tycker jag inte är så konstigt. Skolan blev inte dålig samma dag som flummentaliteten infördes. Det tog ett tag.

Jag håller inte med Björklund om allt, men gillar hans mod och vilja att faktiskt ta tag i problemen.

[cala02]
2011-11-20 12:11
#54

#53

Det är bara betygssystemet som är nytt, allt annat är som vanligt. Det är det snällaste jag kan säga. Vi har till och med samma läroplan, den flummiga.

Upp till toppen
Annons: