# Svenska skolan Author: Ida Blev lite inspirerad av en annan tråd här i forumet och kände att jag var tvungen att spinna vidare på det här med svenska skolsystemet... Jag tror inte att jag är ensam om att tycka att skolan är en framtidsinvestering och därmed inte bör åsidosättas eller drabbas av ett otal massa nedskärningar. Fler och fler studenter lämnar gymnasieskolan med ofullständiga betyg och får därmed problem att komma in på en redan innan snårig arbetsmarknad. Jag tror att fokuseringen på högskolebehörighet för alla är en helt befängd idé. Studenter som valt bygg- eller elprogrammet har knappast valt det för att läsa matematik, engelska och svenska på B eller C-nivå och det hela slutar istället med att de tröttnar och lämnar gymnasiet med bristfälliga betyg. Några förslag på hur man kan motivera/styra upp gymnasieskolan för att få bättre resultat? ## Comment 1 Author: Erik Tror man skulle börja med att överge den oerhört överskattade jämlikhetshets som driver oss till att försöka göra alla lika. Någonstans har vi tagit till oss "allas lika värde" på ett sånt sätt att vi knappast erkänner att skillnader förekommer. Lite på samma sätt som vissa grupper feminister. Istället för att försöka likställa alla vore det kanske på sin plats att inse att ett samhälle inte bygger på likriktning eller absolut jämlikhet. Vi behöver skickliga hantverkare lika mycket som begåvade akademiker. Eller mer. Vi måste ha kassörer, ekonomer, och sophämtare. Varför måste alla dessa ha samma kunskaper och utbildning? ## Comment 2 Author: Christina Undrar om vi inte är en bit på väg. Tolka in uppskattning och uppgradering av hantverkaryrket i den ökade frekvensen av matprogram,  inredningsprogram, trädgårdsprogram, där kockar och målare och snickare blir kändisar. Om jag hört rätt så dras också ett antal kreativa unga personer till hantverket. Sedan är det nog så komplicerat att utöva ett yrke idag att man behöver en bra teoretisk utvildning. När vi gjorde om vårt badrum för ett par år sedan var det naturligt för oss att kräva - och för kakelsättare och rörmokare att erbjuda - digitala 3-D-skisser och flera varianter av offerter. Sedan ska man upphandla material, deklarera inkomst och utgifter..... ## Comment 3 Author: Erik #2 - Jag kan hålla med om att trenden går mot att göra hantverk av varierande slag mer acceptabla, även om den stora trenden tycks vara mer "gör-det-själv". Samtidigt kan jag tycka att debatten när den rör skolan, skolplanen mm. pekar i motsatt riktning, d.v.s. att alla skillnader är av ondo, och ska bekämpas. ## Comment 4 Author: Ida \# 2 Jag tror också att det krävs viss teoretisk kunskap för att kunna utföra hantverksyrken, i synnerhet om man tänker driva egen verksamhet. Jag tycker dock att man missar målet om priset för detta är att en stor del av studenterna inte ens lyckas ta studenten.. Man skulle kanske kunna anpassa utbildningen med valbara kurser för de som är intresserade av entreprenörskap? På så sätt kan de som vill driva eget företag etc välja det, medan övriga får en möjlighet att fullfölja sin utbildning med en mer praktisk inriktning? /Ida ## Comment 5 Author: Pernilla #4 Från och med ht 2006 kommer en ny reform att gälla där det  man måste anpassa kurserna efter gymnasieprogram. Med andra ord - det är vettigare för en fordonstekniker att kunna namn på bilens delar på engelska än att lära sig hur Londons tunnelbanenät ser ut. (Rätt hårddraget, men ändå.) Det ser jag fram emot. Redan nu tycker jag att man som lärare har ganska stora friheter att anpassa undervisningen efter elevgruppens mål och förmåga, men ser till min sorg att ganska många andra lärare inte gör det, därför att man är lite för bekväma och helst vill använda samma stenciler som förra året... och förrförra... _(Same procedure as last year, miss Sophie?)_ Däremot hänger tyvärr inte konstruktörerna av Skolverkets Nationella Prov med i anpassligheten. Dessa prov missgynnar de praktiskt lagda eleverna så in i bomben. Men det är en annan fråga... ## Comment 6 Author: Ida \# 5 Finns det något bra alternativ till nationella prov, som man skulle kunna tillämpa på elever som läser mer praktiska inriktningar? ## Comment 7 Author: Pernilla #6 O ja, alltså jag mäter ju av vad de kan i slutet av läsåret, och har de uppnått målen så har de ju gjort det. Problemet med NP är att de liksom ska guida oss lärare så att vi sätter våra betyg på en rimlig nivå i jämförelse med andra lärare. Att då förespråka anpassning och individualitet samtidigt som "måttstocken" är traditionella textboksexempel tycker jag är sanslöst motsägelsefullt. Det leder bara till dåligt självförtroende hos eleverna (som kan massor men som inte fixar att redovisa det i ett pressat läge och på ett sätt de inte är vana att jobba på) och dåligt självförtroende har aldrig hjälpt någons inlärningsprocess. ## Comment 8 Author: Ida #7 Jag håller helt med dig och tycker att det låter underbart att det finns lärare som du som tänker på det sättet! ![Glad](../tiny_mce/plugins/emotions/images/smiley-smile.gif) Jag minns själv vilken pina de där nationella proven var, och som du säger motsvarade de inte alls vad eller hur man hade arbetat med de olika ämnena under terminen. Men om dessa nationella prov endast fungerar som "måttstock", innebär då det att betyget kan grundas på helt andra meriter? Kan man till och med bortse från ett dåligt resultat på NP när man sätter betyg? ## Comment 9 Author: Pernilla Ja, du kan bortse från ett dåligt resultat på vilket prov som helst! **Detta under förutsättningen att du mätt av samma sak vid en annan examination och att eleven då har blivit godkänd**. Med andra ord, om en elev har en taskig dag när han gör Nationella Provets (befängt tråkiga) läsförståelse-del och får ett IG, men han har deltagit i en bokdiskussion och skrivit en läslogg över en engelsk roman på godkänd nivå, så kan jag ju ändå se att han fixar engelsk läsförståelse. För allvarligt talat, vad är troligast att han kommer att läsa under åerstoden av sitt liv, romaner och tidningsartiklar eller konstruerade lucktexter? :) ## Comment 10 Author: Christina Är inte ett problem med NP också att skolan använder dem som marknadsföringsmedel? I och med att skolpengen följer eleven så konkurrerar skolorna med varandra och vill visa upp goda resultat? Faller man inte för frestelsen att t o m manipulera proven, dvs avstå från att mäta där det kan bli alltför negativt? ## Comment 11 Author: Pernilla #10 Det där kan gälla för allt ifrån NP till slutbetyg, tror jag. Min erfarenhet är att NP är svårare att manipulera - man får ju inte avstå från att mäta med hjälp av NP, det måste man söka speciell dispens för. Däremot kan det ju vara så att vissa skolor sätter högre slutbetyg än vad de borde för att höja skolans status. Framför allt tror jag att detta gäller gränsen mellan IG och G, och inte minst i åk 9. Det är liksom lättare att bli av med "problemen" genom att sätta världens svagaste G på eleverna och skjuta över problemen till intet ont anande gymnasielärare...