# Var är läskrisen? Author: Pyttelite ***Sverige befinner sig inte i en generell läskris – problemet är att elever som inte pratar svenska i hemmet halkar efter.*** ***För att stänga läsgapet måste regeringen satsa på evidensbaserad skolpolitik.*** ***I ett briefing paper från Timbro presenterar skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren tre reformer för ökad läsförståelse.*** Läs gärna rapporten som finns att ladda ner på sidan som refereras till här: https://timbro.se/valfard/reformer-for-att-los-laskrisen/ ## Comment 1 Author: Pyttelite Finns även här: https://timbro.se/app/uploads/2024/07/timbrobriefingpaper49.pdf ## Comment 2 Author: Pyttelite ***Bemannade skolbibliotek i Gottsunda, Sävja, Stenhagen och Gränby kommer inte lösa läskrisen som finns.*** Läs mer här: https://www.unt.se/ledare/ledarkronika/artikel/poangen-forloras-i-debatten-om-skolbibliotek/rgxzp00j ## Comment 3 Author: Carmarino Många studenter på universiteten klarar inte av att läsa längre texter. *HD och Sydsvenskan har talat med ett tiotal universitetslärare vid några av de mest populära programmen vid Lunds och Malmö universitet. De ger en närapå samstämmig bild: trots toppbetyg är det många av studenterna som inte kan läsa böcker.* *– Vissa av våra studenter har problem med läsförståelsen och att ta till sig muntliga och skriftliga instruktioner, säger Nina Lundegren.* *Lektor Elisabeth Friis undervisar i äldre litteraturhistoria i Lund, främst från antiken till renässansen. Hon skrattar gott när hon får frågan om hennes studenter kan läsa böcker.* *– Det är en tragisk fråga, eftersom dessa studenter borde vara jätteduktiga på att läsa långa böcker. Men det är de inte, säger hon.* *Dagens generation av studenter är uppvuxna med skärmar och har ingen vana av pappersböcker, menar hon. De är förtjusta i att lyssna på böcker, men det blir ofta ett problem i undervisningen.* *I en studie från University of California från förra året studerade forskarna hur lång tid det tar innan vi skiftar uppmärksamheten från en uppgift på skärmen till en annan. År 2004 fokuserade vi i genomsnitt två och en halv minut på samma uppgift.* *19 år senare tar det 47 sekunder innan vårt fokus bryts.* https://www.hd.se/2024-11-11/skanska-toppstudenter-kan-inte-lasa-bocker-orkar-inte/ (Tyvärr betalspärrad artikel.) ## Comment 4 Author: Pyttelite Så kravet för att ta till sig utbildning är just att informationen ska förmedlas pappersvis? Jag undrar hur runfolket diskuterade när man gick över till pergament. Unga har ingen känsla för granit längre - vilken katastrof … lata är dom och veka … Kan det vara så att det är lärarna som ska tränas för en kommande verklighet? ## Comment 5 Author: Carmarino #4: Nej, det är det inte. Kunde ju inte kopiera hela artikeln men i den framgår att forskningen visar att barn först bör lära sig läsa i böcker och skriva på papper, innan de går över till digitala media: *Dessutom har svensk undervisning under många år haft en övertro på de digitala verktygen, till exempel att varje elev ska ha en läsplatta eller laptop. Detta trots att forskningen visar att den analoga vägen, alltså att läsa pappersböcker och skriva för hand, är bättre för barn som ska lära sig att läsa och skriva.* Men du anser kanske att forskarna inte vet vad de pratar om, eller...? ## Comment 6 Author: Pyttelite #5: Hm blandar man inte ihop flera saker nu? Det var ju högpresterande som inte kunde läsa pappersböcker - det handlade ju inte om läsförståelse för då skulle de väl inte blivit antagna? Jag anser att man använder forskningsrapporter för att föra fram en personlig åsikt - en forskningsrapport uttalar sig inom det begränsade område den gör sin forskning på - en forskningsrapport om hur man tillgodogör sig information ur ett utvecklingsperspektiv har knappast med pappersallergiska ungdomar att göra. De senaste PISA-rapporterna visar att de som kommer från andra länder till Sverige har ett sämre resultat på svenska och läsförståelse vilket är helt naturligt - jämför man representativa grupper bakåt i tiden så är det inte så att vare sig läsning eller läsförståelse har minskat. Är det inte så att forskningen visar att för inlärning är det bra att använda flera olika metoder - man kan lika gärna kombinera läsning med sång - läsning med att skriva på skrivmaskin - läsning att skriva på dator eller läsning och skriva för hand osv. Det är inte handstilen eller att man skriver för hand som avgör om man lär sig utan att man använder olika delar av hjärnan och det kan man göra på olika vis inte bara ett. Fast nu var det ju ändå inte kunskapsnivån som diskuterades … ## Comment 7 Author: Bo§e Handskrift på valfritt material, hällristning eller kilskrift, är helt klart överlägsna inlärningsmetoder, jämfört med duttande på pekskärmar. Att med handen **forma det man skriver** skapar en interaktion med hjärnan, som medverkar till att effektivisera inlärningen. Skärmduttande är i högre grad en envägskommunikation. Exempel: Jag noterar något jag vill ta till mig, på en papperslapp. Slarvig som jag är, förlägger jag lappen. Dock ökar chansen att jag ändå skall minnas innehållet, pga att jag skrev det med min hand. Jag tycker inte att detta är något bakåtsträvande nonsens, utan tror snarare att kunskapen om denna urgamla interaktion tillhör framtiden. ## Comment 8 Author: Pyttelite Självfallet spelar det ingen roll om jag skriver för hand eller om jag skriver på pekskärm eller skrivmaskin för inlärningen. Jag är så gammal att jag tränat på skrivstil med dubbellinjerade rader - när man fick fel för att en sväng inte var tillräckligt estetiskt - det hade ingenting med inlärning eller läsförståelsen att göra överhuvudtaget snarare tvärtom. En och annan höll sig säkert borta från den typen av verksamhet. För hjärnan spelar det ingen roll vilka extra knep man använder för inlärning. Däremot är det viktigt att förstå att de barn och ungdomar som lär sig i dag har helt andra grundfärdigheter än de tanter och farbröder som undervisar på våra högskolor och universitet. Det finns inget egenvärde att läsa pappersböcker däremot är det viktigt att kunna överföra information om det sker digitalt eller via papper är det sak samma. ## Comment 9 Author: Carmarino #6: Om nu forskarna bara för fram sina åsikter, och alltså inte är trovärdiga, varifrån kommer då dina uppgifter? Varför ska vi tro på dig och inte forskarna. Är dina uppgifter på något sätt vetenskapliga eller är även de dina personliga åsikter? Är bara nyfiken, eftersom du alltid verkar ha de rätta svaren på allting. ## Comment 10 Author: Pyttelite #9: Jag säger att en forskningsrapport är inte generell utan speglar det avgränsade områden den rapporterar om. Däremot är det vanligt att gemene man inklusive utbildade och outbildade journalister bortse från detta. Forskare är mycket medvetna om detta annars har det kört i sin forskarutbildning. 😀 Det är forskningens kärna. Mina kunskaper härrör från det regelverk som styr forskning. Det finns oxå regler för hur man lägger upp sin rapport och vad den ska innehåll vilka metoder som anses hållbara osv. ## Comment 11 Author: Carmarino #10: Då borde väl forskarna också följa regelverket som styr forskningen? I så fall borde deras rapporter inte innehålla deras personliga åsikter utan vad de kommit fram till i sin forskning. Alltså borde de vara lika trovärdiga som du, eller...? ## Comment 12 Author: Pyttelite #11: Jag förstår faktiskt inte vad du menar. Det finns bättre och sämre forskningsrapporter och de måste värderas utifrån sitt innehåll och sin avgränsning och dess resultat kan inte generaliseras. Det är viktigt att se om man använder kvantitativa forskningsmetoder eller kvalitativa om det finns statistisk signifikans osv. Vad kommer jag in i detta? ## Comment 13 Author: Pyttelite Här är en bra och kort föreläsning hur man kan värdera och använda forskning i skolan men det gäller nog även utanför skolans ramar. ## Comment 14 Author: Carmarino #12: Du brukar ju förklara hur det egentligen ligger till, när forskningsrapporterna inte stämmer enligt dig. ## Comment 15 Author: Pyttelite #14: Jag brukar problematisera resultatet av en forskningsartikel eller för den skull en debattartikel. Om jag kommenterar en forskningsartikel har jag i allmänhet också skummat igenom den. Du är välkommen att komma med motargument om du har några invändningar eller andra synpunkter. ## Comment 16 Author: Bo§e #10: Javisst, precis som du säger, avgränsas en forskningsrapport av det område den rapporterar om. Det är ju villkoret för att den skall kunna läsas som just en forskningsrapport. Men en forskningsrapport begränsas också av antalet variabler som upphovsmannen orkat eller förstått att lägga som grund till sitt arbete. Och det är här som det blir intressant. En forskningsrapport innebär inte "Tidens Ände", och att utvecklingen stannar här. Ny forskning tillkommer, och vad som befann sig utanför Forskare A:s "box", kan vara aktiva parametrar i B:s rapport, osv... En framåtskridande rörelse, som näppeligen går att stoppa.... Och, för att återgå till trådämnet, tror jag att handskrivningens betydelse kommer att omvärderas så småningom, när forskningen är mogen att värdera den digitala tekniken som en jämbördig variabel, och inte bara vara euforisk över "allt nytt", och kasta "allt gammalt".... Märk, att jag inte står på någon barrikad, utan bara spanar....🙂 ## Comment 17 Author: Pyttelite En litet exempel: Journalister varnar för att det är farligt att äta produkt x eftersom de har en forskningsrapport y. Tittar man i forskningsrapporten y som är gjord för typ 30 år sedan så ser man att den är gjord på få råttor - plus att dessa råttor har fått enorma mängder av x. Så ser man att råttorna mår illa - därför är det farligt att äta produkt x som innehåller en bråkdel av det ”farliga” ämnet. Det är illa när inte journalisterna sätter forskningsrapporter i sitt sammanhang och att de inte förstår det de skriver om. ## Comment 18 Author: Pyttelite ***Många menar att vi har en “läskris” i Sverige. Vi menar att det snarare rör sig om en sva-kris. Elever som utvecklar svenska som andraspråk är de som utmärker sig med svaga resultat. Trots detta är de osynliggjorda i satsningar och förbättringsförslag. Att lära sig läsa och skriva på ett andraspråk kräver kvalitativ undervisning i ämnet svenska som andraspråk.*** Läs mer här: https://www.su.se/nationellt-centrum-for-svenska-som-andrasprak/nyheter/läskrisen-behöver-ett-andraspråksperspektiv-1.759261 ## Comment 19 Author: Pyttelite Nu har man läst fel igen! ***Vuxna svenskar ligger i topp i ett stort internationellt kompetenstest. Bara Finland och Japan har högre poäng. Vassast bland svenskarna är 25–34-åringarna, visar rapporten från OECD.*** https://www.svt.se/nyheter/inrikes/vuxna-svenskar-briljerar-i-globalt-kunskapstest ## Comment 20 Author: Pyttelite ***Bokjättarna vittnar om ett mer än tioprocentigt uppsving för barnböcker i årets julhandel. Branschen tror att höstens rapportering om läskrisen bland svenska barn kan ligga bakom trenden.*** Läs mer här: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/efter-laskrislarmen-forsaljningen-av-barnbocker-okar-i-julhandeln