# Vad ska statskassan gå till?
Author: Internettan

Med anledning av att folk både i Tyskland och USA behöver bidrag och välgörenhet för att försörja sig:

_Tidigare Motgift  om "arbetslinjen"  visade på  finanskrisen och det ekonomiska systemets oförmåga att åstadkomma en anständig fördelning av livets goda,  i ett samhälle där det krävs allt mindre arbetskraft för att framställa produkter och tjänster.    Händelserna i och runt Haiti visar på samma sak:  Medan militärer., finansinstitut och bilföretag kunnat hämta pengar direkt ur statskassorna hänvisas svältande och utsatta människor till godtycke,  välgörenhet och insamlingsgalor.  Varför inte vända på steken, låta fattiga människor hämta en säker försörjning ur statskassan,  och ordna insamlingsgalor för  krigsprojekt, banker,  bilindustrier samt byråkratarvoden? _

[http://www.aweber.com/z/article/?siem1&ID=AEwMjAy0DEy0DMwEDBxczBxcrOy0DKwA](http://www.aweber.com/z/article/?siem1&ID=AEwMjAy0DEy0DMwEDBxczBxcrOy0DKwA)

Bra idé tycker jag!

## Comment 1
Author: AndersE

#0 Meningen

"i _ett samhälle där det krävs allt mindre arbetskraft för att framställa produkter och tjänster."_

_vill jag fortsätta med:_

"_kan allt fler produkter tillverkas och allt fler tjänster produceras_."

## Comment 2
Author: Halvdansken

Förstår din tanke, men...

 _låta fattiga människor hämta en säker försörjning ur statskassan,  och ordna insamlingsgalor för  krigsprojekt, banker,  bilindustrier samt byråkratarvoden?_ 

Vad ska de fattiga människorna göra för pengarna? Jobba i "staten"(offentliga sektorn). Eller ska man bara å och hämta utan motprestation? Bilindustrier och banker är stora arbetsplatser, massor med människor skulle bli arbetslösa om de lades ner.

Sen anser jag inte att olönsamma och dåligt skötta firmor ska hållas under armarna as staten. jag tycker det var bra att alliansen inte gick in och gav SAAB en massa pengar tex.

Krigsprojekt däremot. Det skulle vara spännande att se vad som hänt om man inte kunde starta krig utan insamlingar först!

## Comment 3
Author: AndersE

#2 Tänk dig ett krig - och ingen vill vara med...

## Comment 4
Author: Halvdansken

#3. Ja, vad f\*n gör man då? Lägger ner projektet och låter andra länder själva hantera sina problem. Hur ska det sluta? Kan aldrig gå bra det där  ![Tungan ute](http://politik.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute")

## Comment 5
Author: AndersE

#0 Mitt svar på frågan (?) är ju att det här fungerar i Sverige. Alla människor har en garanterad försörjning. Ingen människa svälter ihjäl om hon inte vill det.

På sikt kan man väl hoppas att Haiti kommer att likna Sverige lite mer.

## Comment 6
Author: [Borttaget]

\# 5 - Vem vill svälta ihjäl?????

## Comment 7
Author: Halvdansken

#6. Anorektiker har faktiskt dött av svält, sjuka människor kan också svälta (eller törsta) ihjäl. Så det finns.

## Comment 8
Author: [Borttaget]

\# 7 - Det är knappast av egen vilja. Och det var viljan jag ifrågasatte.

## Comment 9
Author: AndersE

#8 Jag tänker inte lämna trådens ämne. Jag tror alla andra förstod vad jag menade.

## Comment 10
Author: Internettan

#1:

Fast varför ska vi nödvändigtvis producera mer hela tiden? Varför inte ta det lugnt nu när vi rationaliserat så mycket?

#2:

Menar du att vi ska begära motprestationer av människor som svälter eller far illa på annat sätt? De flesta insamlingsgalor går till verkligt behövande, människor som redan gör vad de kan. (Oftast i andra länder)

#5:

I Sverige är det inte så illa om vi jämför med många andra länder. Det håller jag med om.

På något sätt undrar jag om vi människor nödvändigtvis måste krångla till allt som vi gör. På jorden finns en viss mängd resurser (åkermark, vatten mm) som kan omvandlas till mat, bostäder och kläder. Oavsett vad vi gör med pengar hit och dit så är dessa resurser konstanta. Oavsett vilken ekonomi som råder så finns ju jorden där den finns och är som den är. Då tycker jag vi ska satsa på att skaffa fram det nödvändiga till alla - utan att krångla till saken genom att säga att vi inte har råd. För det är ju bara ett mänskligt påhitt.

Att vara född på jorden borde vara det kriteriet som ska uppfyllas för att vara berättigad ett uppehälle. Pengar verkar bara göra att folk styrs åt fel håll och lägger sina krafter på fel saker. Som t.ex. att lägga sin energi på att producera alla de onödiga bra-att-ha-grejer i plast som vi egentligen inte behöver. Att staten satsar pengar på industrin ser kanske bra ut: "då får ju Bertil och Stina jobb och kan försörja sina familjer". Men det som egentligen sker är ju att vi lägger pengarna på onödiga grejer istället för att satsa på det nödvändiga till alla. (Alla industrier är inte onödiga - men erkänn att många är det. Vissa är absolut onödiga i alla lägen, medan andra verkar nödvändiga men egentligen bara är det i det samhälle vi valt att ha. Sen finns det de som är absolut nödvändiga.)

Pengar handlar ju om byteshandel egentligen. Men vi har ju spårat ur när vissa människor kan lägga pengarna på hög och byta till sig det nödvändiga men själv hjälper till att producera onödiga saker som definitivt inte är för allas bästa. I alla fall inget som den fattige har nytta av (i de fattiga länderna). Dessutom får de fattiga mindre betalt för det som de gör - vilket gör att felen blir ännu värre. De har ju ingen chans att "byta till sig" det som de behöver. Det handlar inte om byteshandel längre utan ekonomin gör ju att vissa helt enkelt stjäl från andra. Pengarna gör bara att det inte syns. Vi i Sverige stjäl ju från människor i t ex Afrika. Då känns det fel att säga att vi ska rädda våra industrier - för det är bara i det korta perspektivet som det är lösningen.

Ungefär så tänker jag, fast det blir väldigt rörigt. Och inte har jag något konkret att komma med heller... Min vi människor är för krångliga för vårt bästa. Bara barn verkar se verkligheten och kan ställa förnuftiga frågor till vuxna. Men sedan blir de själva vuxna och trasslar in sig och blir "hjärntvättade". Så ser de också verkligheten på ett visst sätt - som de inte tror kan förändras.

Men det kan det! Tror jag!

## Comment 11
Author: AndersE

#10 "_Fast varför ska vi nödvändigtvis producera mer hela tiden_?"

För att det finns behov naturligtvis.

## Comment 12
Author: [Borttaget]

#10 Man bör rikta in sig på människors basbehov. Du nämner mat bostäder och kläder. När pengar spenderas på enhetsbefrämjande och evolutionsbefrämjande ändamål så får det en förädlande inverkan på penningflödet och därmed hela samhället.

Bindning och stockning gör att energin blir stillastående. Alltså så måste man avskaffa sådant som binder och stockar. Vad är det som binder och stockar när det gäller pengar...jo först och främst räntan!

Vi behöver alltså prodcera det som människor behöver för sitt basbehov i första hand.

Anser inte att pengar i sig är något fel det är energi som allt annat. Energi ska vara i rörelse.

Visst kan verkligheten förändras. Det är ju vi som skapar den. Att skylla på någon annan dvs. de andra, Gud eller vad det månne vara tar ifrån oss vårt egna individuella ansvar. 

Det finns behov av att vi producerar. Däremot så finns det inte behov av allt som vi producerar.

## Comment 13
Author: AndersE

#12 "_Det finns behov av att vi producerar. Däremot så finns det inte behov av allt som vi producerar_."

Tillägg:

Vi producerar inte allt det finns behov av.

## Comment 14
Author: Halvdansken

#10. "Men det som egentligen sker är ju att vi lägger pengarna på onödiga grejer istället för att satsa på det nödvändiga till alla."

Som tex? Vad ska alla människor jobba med? Ska alla producera mat och kläder.  Bostäder. Ja, men behovet är olika i Sverige och Thailand. Vård? Mediciner? Är forskning nödvändigt? Är underhållning nödvändigt? (Bröd och skådespel). Är leksaker till barn nödvändigt? Är transporter nödvändigt. osv osv...

Var drar man gränsen? Vad är nödvändigt?

## Comment 15
Author: [Borttaget]

Nödvändigt för mig är det jag behöver för att må bra. Vill jag spendera på - i andras ögon - onödiga prylar så varför inte. Huvudsaken är ju att jag mår bra. Man måste få tänka på sig själv också, livet är kort..

Mitt liv, min hälsa/ohälsa.

## Comment 16
Author: Internettan

#11:

Fast vad är då ett behov? Behov kan skapas. Det finns äkta behov och det finns skapade behov. Så länge vi går på producenternas reklamtrick och vi "bara måste ha det som grannen har" så rullar pengarna på och marknaden fungerar. Men får det de fattiga att bli mätta? Är det så vi ska leva? Är det lösningen? För min del är det ju detta "behov" du talar om som är den stora boven i mänsklighetens problem. ´

#12: Nej, jag håller med om att det inte är pengarna i sig som är ett problem. Rätt använda är de ett funktionellt medel. Men just räntan och att skapa pengar ur intet gör ju att pengar ofta i praktiken inte fungerar särskilt bra. Pengar har blivit något abstrakt som inte längre är kopplade till något värde i verkligheten. De har fått ett eget värde på något sätt, eller ett tänkt värde.

#14: Men livet handlar väl inte om att jobba? Det låter som att om vi inte jobbar 40 timmar i veckan så kan vi inte leva. "Jobb till alla" betyder ju inte att själva jobbet är det som är nödvändigt. Om alla jobbade så mycket som behövs för att få fram det som är nödvändigt - då behöver vi inte skapa så himla många jobb. Vi kunde vila oss lite mer och ha tid för våra barn. Det är ju inte jobbet i sig som mättar dig eller som får fram mat. Det är ju inte tillverkning av duschdraperier eller kitty-klistermärken som skapar mat. De jobben ger pengar - men vad är de pengarna värda egentligen? För oss rika är det ju ett skojigt spel. Vi byter pengar och varor, och det fungerar - för vi har ju mat. Men det är ju inte lösningen på världssvälten och orättvisorna. Alla produkter som folk är villiga att betala för är ju inte värda de pengar de kopplas till. Just det är ju något slags ytligt spel. Förstår du vad jag menar? Har vi en by med 100 personer hjälper det liksom inte att 99 stycken producerar pokemon-kort om bara en person odlar mat. Då är ju dessa pengar man byter hit och dit inte värde ett skvatt när det gäller att bli mätt.

#14: Gränsen för vad som är nödvändigt är ju svår att sätta. Jag tog som exempel mat, bostad och kläder eftersom det är det mest grundläggande. Men visst, underhållning, musik osv. är ju också ganska nödvändigt. Gränsen borde dras vid något som kallas rättvisa. Så länge vissa människor svälter borde inte andra vräka sig i onödiga prylar och kortsiktigt tillfredsställande av konstlade behov. Då har man överskridit gränsen, tycker jag. Det finns ju basbehov och så länge inte alla får dessa tillfredsställda blir det fel om vissa använder resurser på ett egoistiskt sätt. Som vi.

#15:

När du säger att man måste få tänka på sig själv - menar du verkligen på bekostnad av andra då? Är det viktigare att vi som är rika kan tillfredsställa varje litet "behov" som dyker upp, än att försöka bidra till att även andra ska få det drägligt? Tur att inte alla tänker som du.

## Comment 17
Author: AndersE

#16 Var och en får bedöma hur stort deras behov av olika saker är. Jag tänker inte göra bedömningar för dig och jag skulle inte vilja att du bedömde vad jag prioriterar.

"_Men livet handlar väl inte om att jobba_?"

Jo, det tror jag. Om ingen jobbade skulle vi alla dö.

Sen är det för mig självklart att alla jobb inte har samma värde. Men det har vi redan haft en lång diskussion om här på Politik...

## Comment 18
Author: Halvdansken

Internettan, jag kan till viss del hålla med om att livet inte går ut på att jobba. Men sägsysselsättning i stället då?

Om vi vrider tiden tillbaka så bodde de flesta på landet och levde av jordbruk. Men var det "jobb"? De var så man levde, det var så man skaffade mat till sig själv och familjen. På kvällarna satt man och vävde, eller tillverkade redskap. Jobb?

Problemet i dag är att folk inte lever på det sättet. Man bor i stan och köper mat. Om man inte har nåt att göra, vad händer då? Det är nog en av anledningarna till att det bränns bilar coh vandaliseras. Man har tråkigt.

Så jag undrar om det inte finns en risk med att jobba tex 10 timmar i veckan för att producera det "nödvändigaste".

## Comment 19
Author: Internettan

#17 och 18:

Så om jag bedömer att mitt behov av lyx är viktigare än den fattiges behov av mat så är det okej? Där tycker jag att vi människor har en skyldighet att reagera på orättvisor. Det är inte upp till var och en att fritt stjäla till sig 10 ggr mer av jordens resurser än vad andra människor har möjlighet till. Det är närmast brottsligt. Att var och en får bedöma - det är ju så vi har det nu. Och vilken hemsk värld vi har!

Vi måste jobba för att skaffa det vi behöver. I övrigt är jobb inte värt något särskilt, tycker jag. Inte i sig själv. Fast definitionen av jobb kan ju vara olika. Klart att man vill göra nytta, om det så bara är att diska och bädda i sitt hem. Eller hjälpa grannen att handla.

Tänk på hur de lever i "primitiva" byar där alla arbetar tillsammans - utan att behöva "gå till jobbet". Arbetet vävs liksom in i den sociala samvaron till stor del, och familjen och barnen är mycket tillsammans. I en sådan miljö uppstår inga vandaler, kan jag tro. Där upplevs nog hela livet som ganska meningsfullt. Som vi har det där vi går till ett särskilt ställe och tillbringar hela dagen, och lämnar våra barn kanske 9-10 timmar på förskolan är hemskt. Om det är det som kallas jobb, och om man dessutom gör något rutinartat som man själv upplever som meningslöst - då är det inte meningen med livet. Och inte uppstår några lyckliga människor. (Det är bara att titta på statistiken...) Dessutom skapar ett sådant samhälle individer som hamnar utanför. De betyder ingenting för att de inte har jobb. Som om jobbet var det som avgjorde ens identitet och värde och ens tillhörighet. Det borde inte vara så. 

Vi människor är ju alla olika. För min del mår jag dåligt av att jobba heltid. Det är det värsta jag vet. Det finns inget jobb som inte blir tråkigt när man gör det varje dag, vecka ut och vecka in. Förutom om man jobbar åt sig själv på något sätt och är fri. Eller om man känner sig fri i det jobb man har. Det har jag hittills aldrig gjort.

## Comment 20
Author: Halvdansken

#19 _"Tänk på hur de lever i "primitiva" byar där alla arbetar tillsammans - utan att behöva "gå till jobbet". Arbetet vävs liksom in i den sociala samvaron till stor del, och familjen och barnen är mycket tillsammans. I en sådan miljö uppstår inga vandaler, kan jag tro. Där upplevs nog hela livet som ganska meningsfullt"_

Det var ju precis det jag försökte beskriva. Så levde folk i Sverige också fram till för 100 - 150 år sen. Fast om det livet nu är så meningsfullt undrar jag. Det hela handlar ju om att inte svälta ihjäl. Det finns en tendens att romatisera det "enkla livet".

Tänk också på att mycket av det som du kategoriserar som onödigt faktiskt tillverkas i u-länder. Om vi inte köper sårnt, så får fabrikerna där läggas ner. Vad händer då?

## Comment 21
Author: AndersE

#19 Du är nu inne på en annan sak. Att man kan jobba med olika saker och att olika jobb har olika värde - ekonomiskt, moraliskt eller utifrån annan värderingsmodell. Självklart.

"_Vi måste jobba för att skaffa det vi behöver. I övrigt är jobb inte värt något särskilt, tycker jag_."

Nej, självklart. Men du måste respektera att "behöver" här är ett subjektivt ord med olika värde för olika människor. Någon tycker kanske att livet är fullkomligt om man inte hungrar, en annan vill ha musik och konst för att vara nöjd. Maslow är inne på sådana här tankar.

Jag brukar också jämföra med den "primitiva" byn. Det är inte lönearbetet som är centralt för mig utan att allting vi betraktar som nödvändigt eller önskvärt är resultatet av arbete. Mat, kläder, tak över huvudet, kultur, nöje, transporter osv.

Heltid är också "subjektivt". Att vi kallar 40 timmars arbetstid i veckan för heltid innebär inte att det är heligt. Många jobbar mindre, många jobbar mer. Enligt mitt sätt att se det arbetar jag hemma också, med skötsel av hem och uppfostring av barn t.ex. Ser man det så jobbar de allra flesta mer än heltid.

## Comment 22
Author: Internettan

#20: Du har antagligen rätt i att vad som är meningsfullt kan diskuteras. Jag utgår nog från mig själv som alltid avskytt att ge mig iväg på morgonen till ett jobb. Att bara få stressa iväg från mina barn och inte få träffa dem på hela dagen. Sen när man kommer hem är man så trött att det inte blir något vidare familjeliv heller.

Att människor i u-länder tillverkar onödiga prylar är ju just det konstgjorda påhitt som till ytan ser ut som en räddning men som egentligen är en del av problemet. Det är som att säga att "vad hemskt det vore om det inte fanns nåt vatten, för då hade vi inte kunnat lära oss simma - och då hade vi drunknat".

#21: Jo, du har förstås rätt. Men om vi jämför jordens befolkning med en familj så tror jag inte någon hade tyckt att det vore okej att en familjemedlem använde sina pengar till att äta på McDonalsd's och köpa ännu en platt-TV samtidigt som en annan fick äta skorpor för att överleva. Då kan man inte säga att den enes behov av TV-apparater är ett helt okej individuellt val. Och då tycker jag också att det blir fel när vi som bor i de rika länderna fortsätter att tillfredsställa våra behov - som ligger överst på Maslows behovstrappa - medan våra vänner i t ex Afrika inte ens kan tillgodose behoven längst ner på trappan.

Annars håller jag med om att ett behov av musik kan vara starkare än behovet av bra mat hos vissa. Och det är nog också så att vi människor alltid strävar vidare. Vem kan stoppa vid en viss nivå?

Men samtidigt får vi fundera över vad för saker vi vill ha, vad de kostar i form av resurser osv. Det är ju skillnad på att spela gitarr och sjunga och på att tillverka fler och nyare mobiltelefoner hela tiden där folk uppmuntras att slänga sina fullt fungerande gamla på löpande band. Eller vilket mode som helst som bara måste bytas ut. Det är det jag är emot.

## Comment 23
Author: Halvdansken

#22. _Det är ju skillnad på att spela gitarr och sjunga och på att tillverka fler och nyare mobiltelefoner hela tiden där folk uppmuntras att slänga sina fullt fungerande gamla på löpande band._

Där är vi faktiskt helt eniga. Jag har aldrig begripit hetsen av att alltid ha det senast. Vi köpte en platt-TV nu när vår gamla tjockis slutade fungera. Jag har en ny mobiltelefon för att jag fick en via jobb, min man har fortfarande sin Nokia, som är en 4 år eller nåt. Han vill inte ha nån ny. osv.

Det enda ja inte kan sluta köpa mer av är växter till trädgården och böcker.

## Comment 24
Author: AndersE

#23 Och du kan säkert hitta personer som tycker trädgårdsarbete är ett fruktansvärt slöseri med tid, medan den senaste mobiltelefonen är livets mening...

Det sätt att hantera problemet är väl det vi använder och använt länge. Vi lägger höga skatter på t.ex. tobak och alkohol men har låg moms på böcker och mat. Vi har bidrag för vissa aktiviteter osv.

## Comment 25
Author: Halvdansken

#24. _Och du kan säkert hitta personer som tycker trädgårdsarbete är ett fruktansvärt slöseri med tid, medan den senaste mobiltelefonen är livets mening..._

![Skrattande](http://politik.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande") ska lova dig att det inte är särskilt svårt. Jag jobbar ju med ITanalys och de flesta programmerarna är grabbar i 25-30 års åldern. Gissa vilket de prioriterar!

## Comment 26
Author: Internettan

#23: Böcker, ja. Det är min last också. Fördelen med böcker är att man kan låna dem och köpa begagnat - och de fungerar fortfarande lika bra.

#24; Det är bra att det finns en viss styrning. Mer skulle egentligen behövas eftersom folk har svårt att i praktiken göra "de rätta valen". Samtidigt vill vi ju inte bli styrda av staten.. ![Obestämd](http://politik.ifokus.se/tiny3/plugins/emotions/img/smiley-undecided.gif "Obestämd") Fast jag tycker att när det gäller företag så borde det finnas fler regler inom olika områden. T ex miljö-området. Varför tillåts så mycket tillsatser i maten när vi vet hur dåligt det är t ex? Det är ganska hemskt att vi ser saker så kortsiktigt som vi gör. Bara vi får jobb och pengar just nu så är allt bra. Fastän t.o.m. barn kan se hur sjukt det är. Vi människor är bekväma av oss. Det kanske är det som är det stora problemet. Och brist på verkligt bra ledare med verkligt bra idéer - som får med sig folket och som får oss att förstå att förändring inte är omöjligt. För så länge vi tror att allt måste se ut som det gör nu så kommer det också att fortsätta så. Fast innerst inne vet vi nog alla hur vi skulle vilja att världen såg ut. Vi måste bara tro på att det går.
