Nej det är det inte om de behöver socialbidrag för att kunna försörja sig.

#1 Frågeställningen är komplex utan något riktigt bra svar. Saken är ju snarast den att ingen vet hur det ser ut om 10 år, exempelvis. Personligen anser jag att befolkningsökning är bra - men enbart om den ökar i "lagom" takt.

Artikeln i HD med ekonomen Folkesson nämner det kommunala utjämningssystemet (det mellan kommuner) som kan ge en viss vinst i kommun beroende på vem som inflyttar.  Men man nämner inte  att dessa medel kommer någon annanstans ifrån sett ur rikets synpunkt, de är inte "gratis" så.  Det  är som med Tino Sanandajis kritiska analys av kalkylen i Sandviken som tydligen är ekonomiskt undergenomsnittlig, ju fler som flyttar in utan att bidra med skatteintäkter, desto rikare blir Sandviken. Men att medlen kommer utifrån: staten, andra kommuner, andra skattebetalare, Migrationsverket,  landstinget, låtsas man inte om.

#3 Det är sant. Som sagt - en komplex fråga och egentligen vet man inte exakt hur det blir förrän efteråt. Efter 10-20 år kan man, möjligen, göra ett bokslut. Tror åtminstone jag.

Ska man prata om att vi måste öka befolkningen, så måste vi acceptera att det är dyrt och en ekonomisk förlustaffär. Vi kan säga att det är moraliskt rätt, men kom inte med påhitt om att vi tjänar på det, skriver gästkolumnist Lars Wilderäng.

http://www.gp.se/ledare/wilderäng-stor-befolkning-inget-självändamål-1.4912464

#5 Det finns väldigt mycket som pekar på det.

En folkökning blir en vinstaffär om,  jag säger det igen, om, den ökade befolkningen direkt finner arbete. Så som skedde på 1950 och 1960 talet i Sverige.

Så fort detta om inte uppfylls blir det hela förutom en ren förlustaffär, en grogrund för social misär och utanförskap. Med allt vad det innebär i kriminalitet och mänskligt lidande.

Vilket vi ser som resultat av de senaste 25 åren av flyktinginvandring.

Att blunda inför detta faktum är en naivitet som gränsar till dumhet.

Sedan kan vi, och bör vi, av humanitära skäl ta emot en viss mängd asylsökande som i enlighet med internationella konventioner är att betrakta som flyktingar.

Men antalet där bör bestämmas av hur många som redan finns i systemet och ännu inte integrerats, dvs. skaffat sig egen bostad och eget jobb. Tar vi emot 20 000 år 1 så ser vi år 2 att 5000 av den är självförsörjande, alltså kan vi år 2 ta emot 5000. OBS siffrorna är bara exempel och bör anpassas till konjunktur och de beslut som majoriteten tar i riksdagen.