Tänkte att det vore kul med en sådan här tråd, där man kan lägga upp riktiga I-landsproblem.

De kanske ska införa 15-årsgräns på vissa barnprogram. "Många som kommer se dem då."

Ja, jisses, hur överbeskyddad var det barnet egentligen.

Påminner lite om en insändare i Af/Expressen för över 20 år sen, där en förälder klagade på att man visade djur som parade sig i djurprogram, för att det var snuskigt eller nåt sånt.

Det är ju lika naturligt som att äta och sova ungefär.

Nog för att jag minns att jag tyckte den var lite läskig som liten, men det som jag tyckte var läskigt var näsblodet, inte odjuret ;)

Barnet har lidit men av att förskolan valt att "visa" Alfons Åberg och odjuret. Filmen/boken innefattar att Alfons Åberg har ett odjur/monster under sin säng. Frågan är om detta är passande att visa för barn av särskild ålder. Detta specifikt då somliga barn tenderar att ha orokänslor över att det existerar ett monster under sängen. Därtill har barn av särskild ålder svårt att skilja mellan fantasi och verklighet.

Att skilja på fantasi och verklighet är svårt även för större barn (i min ålder) i dagens Sverige. Saga igår kan vara sant idag…

#5 Jaha, är inte det ett I-landsproblem då ?

Ja, själv tror jag ibland att jag drömmer 😉 Men, så visar det sig vara sant. Rena mardrömmen.

#8 Amen to that.

#5 Jag kan i egenskap av dagisbarnsförälder iofs förstå föräldrar som blir förbannade för detta. Men att anmäla och hålla på är lite larvigt och ett i-landsproblem. Det räcker väl att tala med dagispersonalen och förklara vad som hänt så får man väl förvänta sig att de inte gör om samma misstag. Jag tror inte ungarnas mardrömmar försvinner för att man anmäler.

Personalen kanske inte visste vad avsnittet innebar och tänkte att hur illa kan Alfons vara som faktiskt vänder sig mot barn mellan 3-5.
Vill man driva någon sorts fråga här ska den nog drivas mot författaren och det bolag som ger ut Alfons. De kanske skriva om avsnittet så att metaforen som odjuret är ersätts med något annat icke mardrömsframbringande.

#7 Om det är ett I-landsproblem att ett barn drabbas av mardrömmar och insomni. Ja, då är det ett I-landsproblem.

Själv var jag livrädd för Mumintrollen när jag var liten, men det rättade till sig med tiden. Vilka små barn är inte rädda för vad som gömmer sig under sängen, i garderoben eller i mörkret? Eller rädd för att sugas ned i toaletten? Är det inte därför föräldrar finns till? Att de ska kunna berätta att livet inte är så skrämmande som det ter sig?

Har vi inte större problem än Alfons Åberg - då har vi verkligen inga problem.

Rödluvan och vargen är väl inte en saga nutidens curlade småbarn hört talas om?
De tittar väl bara på TV och ser terroristernas avrättningar av gisslan där. Reality är väl modeordet för det.

#11 Tummen upp!

Inget nytt under solen. Växte upp på 70-talet och många av mina generationskamrater (dock inga jag känner personligen) hävdar att de fick sin barndom förstörd av Staffan Westerberg och hans barnprogram  "Vilse i pannkakan". Själv tyckte jag bara att det var ett löjligt program.

Inget direkt problem, men att komma på att utveckla och sälja en aktivitetsmätare för hundar o katter säger något om vårt samhälle.

http://m3.idg.se/2.1022/1.647321/test-petkit-aktivitetsmatare-hund/sida/1/test-petkit-del-1

#15 Äntligen! 😉

Ja själv var jag livrädd för monster under sängen och då fanns inte så mycket annat än Humle och Dumle som barnprogram och dom var väl inte det minste skrämmande 😉Så nog kan man få mardrömmar och fantasier ändå.

Humlle & Dumle!

#18 Brrrr…😮

#19 Lite creepy, men mest charmiga tycker jag.

Humle och Dumle dyker fortfarande upp här och där…

https://www.youtube.com/watch?v=ocjj5NvBRUE

#18 Yes 🙂 Supercharmiga

Mera Humble och Dumble  till barnen. Men som sagt, ingen garanti för att dom inte får mardrömmar 😉

Alfons åberg är okej från 0 år. Skulle en förälder komma till mig och mena att barnets insomnia kommer ifrån att jag visat alfons åberg film vet jag helt ärligt inte vad jag skulle säga. Låter helt befängt. Odjuret må vara lite läskig men det handlar ju inte om ett odjur utan om känslan man får när man gjort nått illa. slutet är lyckligt… Jobbat inom dagvård i 10 år och ingen har någonsin klagat på alfons.

#24 Fast är det inte lite sådan inställning som gör att det anmäls istället då? Det är ju inte insomnia heller, utan mardrömmar och rädsla de beskyller Alfons för.

Jag håller med dig om att det ska fungera att visa Alfons för barn. Hade min dotter fått mardrömmar av att sett på alfons på dagis, hade jag bara handskats med det problemet själv. Jag hade inte blandat in dagis. Men alla föräldrar tänker annorlunda, detta bör ju bemötas med ödmjukhet snarare än ett "WTF?"

#25 jag skulle nog bemött det men vet bara spontant inte hur . Läste i tråden att barnet fått insomnia så därför nämnde jag det.

När jag var barn tyckte jag när den tecknande solen på aktuellt, gäspade och gick ner bakom ett moln var så otroligt sorgligt att jag fick en klump i halsen varje gång och bara ville gråta…men insåg att det var" lite pinsamt" och skämdes. Men det hjälpte inte. Ser jag den solen på TV idag minns jag precis hur det kändes. Så barn reagerar olika. Det finns inga garantier. Se bara i denna tråd: Hayabusa blir rädd för Humle och Dumle medan Fillefjonkan tycker dom är bara gulliga och trygga. :-)

Jag diskuterade det här lite med min pojkvän igår och vi funderade mycket kring hur föräldrarna hanterat det hela.. Det får vi inte svar på i artikeln. Hur har föräldrarna agerat? Hur har de försökt hjälpa sitt barn över denna rädsla? Vad gör de nästa vecka när barnet drömmer mardrömmar om Barbapappa? Vem ska de anmäla då?

Vilken ålder har barnet? Förskolan, hur gamla är de då? Läsåldern på boken Alfons och Odjuret står på Bokus angett som 3-6 år, och filmen anges från 0 år tydligen enligt förskolechefen (inte hittat egen info).