Herregud! Jag tycker nog att många feminister fokuserar på helt fel saker.  

Men visst, vissa saker är helt ok, lika lön för lika arbete till exempel.

Hmm…vet inte vad jag säga riktigt om dessa "råd". Dock minns jag Pippi Långstrump (stark kvinna) väldigt väl från min barndom, särskilt när första avsnittet visades på TV 8:e  febr 1969. Synnerligen populär bland såväl flickor som pojkar redan på den tiden, så inget nytt under solen.

Hur blir pojkar/män mer jämställda? Tja, bra fråga. Dock är det väl som så att att antalet "singelhushåll" är relativt många i Sverige, och dessutom ökande? Vilket i sin tur gör att män får sköta hushållssysslor mer än tidigare, vare sig de vill eller ej.

Personligen tycker jag inte att samhället ska lägga sig hur folk uppfostrar sina barn så länge det inte är skadligt för barnet.

Jag visar Pippi för min dotter för att jag tycker det är ett bra barnprogram, alla Astrid Lindgrens sagor är väldigt bra för barn i mitt tycke. Skiter fullständigt fan i om det handlar om Madicken eller Emil. En saga blir inte bra för att den handlar om en kille eller en tjej. Inte heller filmer eller spel. Jag tittar på/läser dem för att jag tycker dem är bra, inte för att det finns något politiskt statement i dem.

Hennes favoritbarnprogram är just nu "Blaze och Monstermaskinerna" och "Powerpuff Pinglorna". Hon leker mer med killarna på dagis än tjejerna.
Jag har inte behövt fostra henne till något av detta. Hon får välja helt själv.

"Se till att aktivt boka in lektillfällen med flickor."
Öh nej. Jag tänker inte tvinga min dotter att leka med varken killar eller tjejer. Hon får leka med vem hon vill, jag gör ingen bedömning i vilket kön min dotter leker med och det gör inte hon heller. Det är väl jämställt om något.

En sak håller jag dock med om i artikeln, längst upp står det;
"Men tyvärr innehåller ofta nyhetsrapporteringen fler manliga förövare än hjältar – något som leder till avsaknad av förebilder i det offentliga rummet."
Då är väl det bästa man kan göra för jämställdhet att börja jobba för att media börjar lyfta fram de bra männen istället för de dåliga. Men inte minst Aftonbladet är ju proffs på manshat. Sån jävla dubbelmoral. Dubbel även i bemärkelsen att när man talar om flyktingar, då får man inte dra alla över en kam. "De allra flesta som kommer hit är skötsamma" heter det då. Men när man talar om jämställdhet då förekommer klyschan "ni män" hela tiden.

Varför är det manshat? Alla barn oavsett kön borde få välja sina färger och vad de klär sig i.

Och ursäkta mig det är klart som fan alla män bör tänka sig för om hur de talar om kvinnor/ flickor, likaledes tvärtom. Var är din problematik? Aftonbladet? En skvallerpress som jagar läsare?

Känns som om du känner dig hotad? Vad är fel med att behandla alla människor lika… oavsett kön, ursprung … etc och deras val?

"Varför är det manshat?"
För att artikeln vänder sig uteslutande mot manliga normer. Män ska inte vara män om man läser mellan raderna. Män ska vara mer som kvinnor. Varför är det ett mål i ett jämställt samhälle? Borde inte manlighet få finnas i ett jämställt samhälle?

Hela artikelns syfte får det att låta som att om din son blir en straight man som gillar tuttar och bilar så har du misslyckats. Då är samhället mindre jämställt. Om du ser en förälder som klär sin son i blått, så har du moraliskt rätt att se ner på denne som en dålig förälder. Men om du får en son som är förvirrad över sin sexualitet och har svårt att få vänner oavsett kön, då har du lyckats, för då har du brutit manliga normer och visat vilken jämställdhetskämpe du är. Grattis!

**"Och ursäkta mig det är klart som fan alla män bör tänka sig för om hur de talar om kvinnor/ flickor, likaledes tvärtom. Var är din problematik?" **Att det aldrig talas om hur kvinnor talar om män/ pojkar, eller för den delen, andra kvinnor, eller hur män talar om andra män. Sexism förekommer ständigt mot män men det är antingen tyst om det eller så förnekar man det. Hela artikeln är ojämställd och försöker samtidigt hävda att den pratar om jämställdhet. Precis som feminism handlar om ett ojämställt samhälle men hela tiden hävdar att den kämpar för ett jämställt samhälle. Det är min problematik.

_"Känns som om du känner dig hotad? Vad är fel med att behandla alla människor lika… oavsett kön, ursprung … etc och deras val?"
_Ja jag känner mig hotad. Eller snarare så känner jag att det jämställda samhälle som jag hoppas vi kan sträva efter tillsammans, är hotat. Jag är helt för att behandla alla människor lika, har aldrig påstått något annat, vilket är exakt vad artikeln i Aftonbladet vill att vi inte ska göra.

Män och kvinnor ÄR inte likadana. Men man kan respektera varandras olikheter ändå….inte påtvinga könen likriktning utan snarare ta hänsyn till varandras biologiska skillnader som finns. (Vi är ju trots allt djur också även om vi vill se oss som så separerade från naturen som vi bara kan.) Så ömsesidig respekt alltså….Aftonbladet däremot är en slaskblaska som jag personligen har noll respekt för.

Ganska enkelt

Lär barnen empati, tolerans och den gyllene regeln (behandla andra som du själv vill bli behandlad).

Behandlar de nån annan illa så försök visa dem händelsen/situationen ur den andres ögon. En bra fråga att ställa är "Skulle du själv tycka om,  ifall någon gjorde/sa så mot dig?"

Likaså visa att hur andra ser ut, vad de tycker om eller hur gör saker så spelar det ingen roll utan det är ok att vara annorlunda så länge man inte skadar andra.

Det är också OK att ha andra åsikter och diskutera dessa och man får vara oense så länge man inte går till personangrepp och börja ta till okvädesord eller hota den andra personen. Man kan helt enkelt vara överens om att man är oense.

Sen är pojkar/män och flickor/kvinnor inte lika. Oavsett vad feministerna säger så har vi genom evolutionen haft lite olika roller och det avspeglas i vår psykologi.

Killar behöver generellt jobba lite mera med empatibiten och visa hänsyn och tjejer behöver generellt lära sig att de duger som de är och våga framhäva sig lite mer. Sen skiljer det så klart mellan olika individer.

#7 Med andra ord - låta sunt förnuft råda? Vilket jag personligen tror att de flesta föräldrar har som målsättning. Att uppfostra barn är ingen "lätt" uppgift, om du frågar mig. Man gör sitt bästa, men man råder inte över allt.

#7 Jag instämmer i ditt inlägg, precis sunt förnuft, visa hänsyn etc. Klokt!. Vill bara kommentera detta: "Killar behöver generellt jobba lite mera med empatibiten och visa hänsyn och tjejer behöver generellt lära sig att de duger som de är och våga framhäva sig lite mer. Sen skiljer det så klart mellan olika individer." Med betoning att det skiljer sig mellan individer skulle jag vilja säga. Väldigt många killar behöver lära sig tuffa till sig dom också. Pojkar fostras alldeles för mycket av kvinnor, dom skulle behöva mer män som som visar vägen. Och jag har sett tjejer i skolan som varit elaka och bossiga som få. Tycker faktiskt många unga kvinnor nuförtiden är riktigt odrägliga faktiskt. Dom uppmuntras hela tiden till att "ta för sig" och "stå på sig" men det kan bli lite mycket av den varan faktiskt….men det talar man sällan om utan det ska alltid problamatiseras på pojksidan.

#9 Ligger en hel del i det du skriver. Tjejer i ung ålder är inga "änglar" alla gånger.

Jag skulle hänga på trenden tänkte jag när mina barn var små på 80-talet,  grabbarna fick också dockor osv. MEN, nej dom ville inte alls leka med dom mer än några dagar kanske.

Den ena sonen sov till och med med sina bilar, istället för mjukdjur. Han är fortfarande "grabbig",  men ändå  jämställd hemma. Ja i övrigt också kanske, det har jag inte jättekoll på.

#0 Alltså enligt mig har den här HELT OCH HÅLLET missat poängen med att vara KRITISK MOT KÖNSNORMER. Istället så förstärker skribenten vissa stereotyper. Personligen ser jag ju att om man är kritisk mot könsnormer i uppfostran så ska man inte lägga på de förväntningar som är könsstereotypa, utan man ska behandla sitt barn som en enskild liten individ som ska uppmuntras till att utveckla sig själv och i relation till andra. 

Om dem i ordning då:

1: "Uppmuntra honom till att visa känslor redan som väldigt liten"

Liksom alla barn har ju sin egen personlighet, och alla föräldrar har sin. Det handlar väl lika mycket om att föräldrarna ska lära sig att prata om hur de mår och att man i en familj ska berätta om det man har på hjärtat, och man MÅSTE inte alltid berätta heller.

2: Köp dockor

Jag håller med om att man ska ha olika leksaker, men sen behöver inte en docka stå för att barnet gillar "omvårdnad" som skribenten säger. En docka ska användas i barnets fantasi och behöver liksom inte stå för omvårdnad, utan det kan lika bra va en fiende, ett monster eller kompis. Här förstärker skribenten istället bilden av att tjejer är mer för omvårdnad än killar.

3: Låt honom bära alla möjliga färger och klä sig i vad han vill

Ja, jag tycker det är kul att barn har olika kläder, klänningar och tunikor även som pojkar. Det tycker jag att vi börjar se alltmer, och det tycker jag är bra. Eftersom kläder är bara kläder. Sen tycker jag inte som skribenten att smink och nagellack är nödvändigt alls egentligen, ska försöka visa mig så lite som möjligt med smink till mina barn ärligt talat. Det sänder ut fel signaler. Om man som vuxen använder det så kommer ju barnen intresseras för det. Och DÅ ska man inte lägga någon värdering i om det är en pojke eller flicka som vill ha det, utan klart att en pojke som flicka ska få testa.

Hur tycker ni att man ska förklara smink för ett barn, så att man inte pratar om att "göra sig fin" eller "extra fin"? Jag har ingen bra idé alltså..

4: Tänk efter hur du pratar om flickor, tjejer och kvinnor

Alltså, skribenten säger att detta var till männen; att de ska tänka på hur de talar OM kvinnor, hennes kropp osv. Men det är väl ett lika viktigt meddelande till ALLA mammor! Inte är det bara män som objektiverar kvinnor liksom, det är ju vanligare med ätstörningar bland kvinnor, men också att kvinnor mer generellt håller på påpekar sin vikt, kropp och alla små skavanker, och andra kvinnors! Jag tror att det är lika mycket kvinnor som män som talar nedlåtande om kvinnor. Däremot så tror jag att fokus är annorlunda gällande hur eller vad man är nedlåtande om som man eller kvinna..

5: Låt honom leka med flickor

IGEN, barn gör inte som vuxna säger utan gör som vuxna gör. Det ska falla naturligt, att det inte ska spela någon roll med vem man umgås med. Inte fråga hur det va att umgås med en tjej, eller om de är kära osv.

6: Lär honom om kroppen

Hon säger att man ska börja TIDIGT med att lära barnet sätta gränser för kroppsintegriteten. Hur tidigt? Däremot håller jag med om att man inte ska tvinga sitt barn att krama någon som den inte vill krama.

7: Visa honom bilder på olka familje-konstallationer

Liksom, bilder?! "Såhär kan det se ut". Låter helt dumt ärligt talat. Då kan man väl hellre leka "mamma-mamma-barn", eller "pappa-pappa-barn", eller antingen mamma-barn eller pappa-barn. Sen handlar det IGEN om hur man som förälder talar OM homosexuella.

8: Få honom att förstå hur media fungerar

Alltså folk är väl inga slavar för media, och tror på allt de ser? Jag menar barnet ser en massa normala människor under hela deras uppväxt och att det är bara få som ser ut som på tv. Men visst kan man väl berätta att bilder i tidningar retuscheras något i filmer och 

9: Uppmärksamma hälsosamma relationer

Alltså, man lär inte barnet hur hälsosamma relationer fungerar genom att läsa en bok eller att titta på grannen, det är ju främst genom sin egen relation med barnet som man lär dem hur hälsosamma relationer funkar!

10: Prata om sex

"lär han att aldrig ifrågasätta ett nej", här har vi IGEN en förstärkning av könsstereotyper! 

Alltså förväntar sig skribenten det av alla killar, är det något killar LÄR sig att inte respektera? Inga lunda! Det är väl snarare att alla måste lära sig att om något inte känns bra så ska man sluta, eller om den andra inte tycker något är bra så ska man sluta. 

11: Uppmuntra honom att läsa böcker om starka kvinnor

Det som är synd är att det inte finns särskilt mycket böcker som går emot könsnormer, om det är en stark flicka så har hon ofta det könsideal som råder i media och samhället.

OBS: En fråga om smink under NR 3

Sry blev långt! Dock är det ju inte så mycket text ändå.

#9 Jo så är det säker, men då kan man ju konstatera att man drivit fostran av det hela lite väl långt så det slagit över åt andra hållet.

Det jag menar i mitt inlägg är, och nu talar vi generella termer inte hur enskilda individer kan avvika,  att psykologiskt sett är pojkar och män mer aggressiva än kvinnor och det hela stavas testosteron och att flickor generellt sätt är försiktigare av sig. Det kan vi kompensera för genom att försöka fostra som jag beskrev ovan, men precis som du säger så kan man med fostran även driva det hela alldeles för långt så att det blir ojämlikt åt andra hållet.

Sen är det väl så att vi inte ska skapa ett könlös samhälle. Att det finns manligt och kvinnligt gör inte ett samhälle ojämlikt, så länge det finns ömsesidig empati och respekt mellan människorna, utan det kan istället skapa en nyttig dynamik då det ofta är bra med olika perspektiv på saker och ting.

#0 Visst är det väl i historiens ljus rätt typiskt att det är just Aftonbladet som förra året levererade artikeln som citeras i TS? Tidningen om vilken en tidigare chef nu säger:  "När jag var i arbetsledande position var jag som en hök över mina unga, kvinnliga reportervikarier. Jag såg till så att de aldrig hamnade bredvid vissa män. I den här kulturen kramar man om alfahannarna."

Nu, ett och halvt år, senare sitter vi alltså här och hör vittnesmål från välsituerade kvinnor om hur en rad "feministiska män" visat sig vara rena skitstövlar, som predikat jämställdhet i det offentliga, skrutit över hur de lärt sina söner att respektera flickor men själva tafsat och förnedrat när de varit övertygade att ingen sett och hört. Nu står de där med brallorna nere och slokar…

SVT har en lång artikel om hur #metoo plötsligt sköljde över dessa självsäkra herrar och gav dem en kallsup de inte lär glömma. Några utdrag:

"De skriver krönikor om vårt ojämställda samhälle och det sexuella våldet mot kvinnor. De är uttalade feminister och antirasister, som i kölvattnet av me too pekats ut och anmälts för sexuella övergrepp. Men SVT Nyheters genomgång visar att ”de feministiska männen” som kränker kvinnor knappast är ett nytt fenomen."---

"– Vi behöver förstå det utifrån flera perspektiv och ta in maktperspektivet. I de fall som det har skrivits om har det ofta varit män som har haft en maktposition i media och när de kallar sig feminister är det lite av en läpparnas bekännelse. – För oss som har jobbat med det här i många år så är det ingen nyhet. Det är just det vi har försökt uttrycka och som me too har hjälpt till att synliggöra"---. (Kriminologen Nina Rung)

"– Me Too har blivit som det jordskalv vi väntat på. Det har skakat om Sverige som är ett av världens mest jämställda länder och dragit igång en välbehövlig katharsis, en storstädning, i maktens korridorer, i de fina salongerna men också branscher som tidigare inte behövt bry sig, säger hon (Alexandra Pascalidou) till SVT Nyheter."---

"Om dubbelheten som flera av de uthängda och polisanmälda männen uppvisar säger hon (Cissi Wallin):

– Det är känns som ett Kapten Klänning-syndrom, att man på något sätt försöker väga upp för sina taskiga handlingar. Det måste vara något sånt för det är sanslöst hur vissa män kan ha så hög svansföring och samtidigt ha så mycket skit på CV:t."---

https://www.svt.se/special/metooochdefeministiskamannen/

Studenten Hanna Larsson skriver på Aftonbladet debatt om "snälla" killar som utsatt henne för sexövergrepp utan att tydligen själva ha varit medvetna om det. Hon skriver bland annat:

"Den gamla bilden av en sexualförbrytare som en slemmig gubbe med ölandedräkt och för stor prilla under överläppen måste luckras upp. Mina värsta förövare har varit de snälla killarna. Ni vet de där som gärna pratar om mänskliga rättigheter, klimatfrågor och är måna om att säga sig stå för jämställdhet."---

"Du måste uppfostra din son i vad samtycke är och framför allt, du måste själv föregå med gott exempel."---

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/Gvzn9/jo-snalla-killar-kan-ocksa-valdta-kvinnor

#15 Frågan är dock om det på sikt att räcka med samtycke? Jag blir tveksam av vad Larsson vidare skriver: "I vissa fall har alkohol funnits med i bilden men oftast har båda parter varit nyktra. Trots att min traumaterapeut rubricerar det som hänt som våldtäkt och grova sexuella övergrepp är jag ganska säker på att dessa killar går omkring utan en aning om att de är förövare."---

Vad kommer det där "samtycket" på sikt att vara värt, om  någon traumaterapeut senare kanske övertygar kvinnan om att hon egentligen inte ville göra medgivandet? Kanske blir celibatet slutligen den enda lösningen, och provrörsbefruktning det enda vedertagna sättet att alstra barn. Eller att man inte alltid tror blint på sin traumaterapeut…

Jag har en känsla av att vi krånglar till alltför mycket. Att lära sig ditt eller datt, att titta på bilder eller leka med dockor är, som jag ser det inte det viktigaste. Det viktigaste är att skapa en grundtrygghet. Det i sin tur är förutsättningen för att skapa empati och förståelse för andra.

Att älta känslor och stämningar i oändlighet brukar inte vara produktivt i längden.

Att överbeskydda och undanhålla livets realiteter leder ofta bara till chockartade uppvaknanden.

Att vara trygg i sig själv gör att man rakryggad kan möta andra och även acceptera deras syn på tillvaron som just deras.

Och en trygg, stark  individ accepterar inte intrång i sin integritet utan agerar direkt..och inte 10, 15 år senare.

#16 Bra fråga…saken är den att ingen kan vara 100% säker på någonting.

#16 Helena Granström funderar på Expressen kultur över samtyckesfrågan:

"Däremot har det hänt att jag har börjat kyssa män utan att fråga först, också män som jag har haft en professionell relation till. Då har jag trott mig veta att mitt intresse är besvarat, men det gör å andra sidan kanske de gränslösa männen också?"---

"Ofta är frågan om vad som är över gränsen mycket lätt att besvara, ibland är den det faktiskt inte. Blir saker och ting grumligare för att vi påminner oss om det, är det nog för att verkligheten helt enkelt inte alltid är glasklar." 

https://www.expressen.se/kultur/helena-granstrom/gransen-for-samtycke-ar-inte-alltid-glasklar/

#19 Exakt! Precis vad jag försökt säga i diverse diskussioner - men aldrig fått gehör (eller samtycke).