Svensk ekonomi är urusel och det kommer visa sig sen när lågkonjunkturen kommer. Och sen kommer det bli som vanligt vid nästa val att sossarna skyller på Alliansen för detta.

Jag undrar allt mer om det är seriöst att tro att vi ska kunna ha ständig ekonomisk tillväxt på en begränsad planet. Ekonomerna behöver nog lite naturvetenskaplig kompetens.

Som Kenneth Boulding sade: "Den som tror på obegränsad tillväxt på en begränsad planet måste vara antingen en obotlig idiot eller också nationalekonom."

Har googlat lite och noterar att det är svårt att hitta annat än procentsatser när det gäller BNP-tillväxt bland världens länder. Men jag undrar hur många som känner till följande:

Om två länder har en BNP per capita på 100 000 resp. 500 000 dollar och en tillväxt på 4 resp. 2 procent. Då har det första landet en tillväxt på 4000 dollar, det andra 10 000 dollar per invånare. Men i ekonomernas värld har det sistnämnda landet "halkat efter" det första, eftersom tillväxten i procent är lägre. 

Men någon kanske kan länka till en tabell eller diagram som anger BNP per capita i valutor och inte i procentsatser? Själv har jag inte hittat något.

#2 & #3 Oavsett vad man tycker om ekonomi så är det något som alla behöver förhålla sig till. Kom ihåg att Sverige har växt tämligen mycket vad det gäller befolkningsmängd vilket i sig påverkar en rad samhällsfunktioner. Vi har fortfarande, relativt sett, en liten befolkningsmängd men procentuellt har ökningen varit hög. För ett land med 100 miljoner invånare är ytterligare 2 miljoner inte något nämnvärt, men utgår vi ifrån 8 miljoner - ja, då blir det en påtaglig ökning. Det är önskvärt att ekonomin följer efter om välfärd & samhällsfunktioner ska upprätthållas. Vilket land önskar bli som Venezuela? (Nej, Sverige är inte på väg dit…).

Utveckling, reformer, välfärd m.m. kräver en god ekonomi för att utvecklas. 

Ekonomi handlar en hel del om matematik (vilket måste ses som vetenskap) och procent är ett vedertaget begrepp för "i relation till".  Tänk utsläpp av CO2  t ex.

#3

Så där kan man inte räkna 100 000 vs 500 000 USD och tillväxt 4% vs 2%. Ett tips är att läsa vad nationalekonom Tino Sanandaji förklarar BNP/C samt vad Nationalekonomiprofessor John Hassler säger. Den sistnämnda har även gjort lättförstått diagram, men det handlar inte om valutor då valutor ändrar värde och är således orimligt att prata om dagsaktuell valutakurs. Du har ju fb, så det är ju bara att du frågar dessa herrar det du vill veta. 

Tino:

Nationalekonomiprofessor John Hassler har skapat en graf över tillväxt i BNP per capita 2017 samt prognos 2018. Tvärsemot vad många fått höra går det inte speciellt bra för Sverige.

Regeringen trick är att baka in befolkningsökning i tillväxten, trots att nationers välstånd alltid mäts och överallt mäts per invånare. Min bok Tio Tusen Miljarder förklarar hur man med detta och andra billiga trolleritricks lurar i folk att mediokra siffror är fantastiska.

Väljare borde se professorns graf med egna ögon och tänka efter. Är ekonomin urstark när BNP per capita växer svagt?

https://www.facebook.com/tino.sanandaji/posts/10155872990548231

John:

SVERIGES URSTARKA TILLVÄXT LÄGST I EU

Jag läser i tidningarna om den höga tillväxten i Sverige. Det känns något surrealistiskt med tanke på att Sveriges tillväxt i BNP per person faktiskt är lägst av samtliga 28 EU-länder. Se figuren nedan.

Visst, tillväxt är inte allt och Sverige är ett fantastiskt land. Tillväxt enskilda år är inte särskilt viktigt. Jag jämför med många länder som är på väg ut ur en djup kris, med länder med lägre befolkningstillväxt och lägre utvecklingsnivå. Tillväxten i år blir nog lite högre än IMFs vårprognos,… 

Men, den ekonomisk-politiska diskussionen borde handla om varför tillväxten är så låg, inte om vem som ska ha äran för den höga tillväxten.

https://www.facebook.com/john.hassler.96/posts/10156718342564885

#5 👍

#6

Har läst detta när det var färskt men besitter knappast den kunskap som krävs att kunna svara på massor med frågor, så därför så var det klokare att länka till de som är experter på området.

För ett par år sen så tröttnade jag på alla lögner man läser om i svenska media samt lögnaktiga politiker så jag valde att själv försöka ta reda på sanningen. Jag får eksem av Magdalena Andersson när hon står i tv och ljuger så det hoppar grodor ur munnen på henne, och det värsta är ju att folk går på alla lögner. 

Gäller fler områden än ekonomi.

Eftersom jag tänker rösta så anser jag att det ligger på mitt ansvarsområde att vara så påläst som möjligt. Sen att jag bara kommer ihåg lite vagt här och där, och ibland glömmer av totalt -är bara mänskligt då det inte är mitt yrke, men jag gör mitt bästa.

"Det hör till spelets regler att den sittande regeringen kan ta åt sig äran för ekonomiska utvecklingar den inte själv rår över. Har man i vart fall inte kvävt utvecklingen är det åtminstone något. Men Andersson envisas med att gå längre än så. Hon jobbar hårt för att ge en helt annan bild av svensk ekonomi än vad verkligheten medger.

I juli kallade finansministern Sveriges ekonomi för urstark och ett par veckor senare när regeringen samlades på Harpsund förkunnade hon att tillväxten är god. Hon kostade i vanlig ordning på sig att gå till attack mot Alliansen: ”Jag får kritik av mina borgerliga motparter för att måla ekonomin ljus, men det är så siffrorna ser ut.”

http://www.kuriren.nu/opinion/gar-det-bra-for-sverige-nm4901556.aspx

"Den svenska kronan rasar men svenska medborgare reagerar inte.

Informationsföretaget Bloomberg meddelade den 4:e maj att svenskar håller på att bli mycket fattigare. Det är inte så konstigt. Jämfört med den amerikanska dollarn har den svenska valutan rasat 10,47 % hittills i år. Vi står också mer än 10 % svagare mot Euron. Vi tillhör numera den s.k. bottenligan där bland annat Argentinas peso och Sydafrikas rand återfinns."

https://www.foretagande.se/debatt/den-svenska-kronan-rasar-men-svenska-medborgare-reagerar-inte/

https://www.dn.se/ekonomi/sebs-konjunkturrapport-sverige-gar-starkt/Färsk rapport om konjunkturläget från SEB.

BNP är ett trubbigt mått på ett lands ekonomiska läge och jag har länge undrat varför man fortsätter att använda det.  Skogsbränderna t.ex.  som innebär en ekonomisk katastrof för många enskilda hushåll blir en pluspost i BNP.

Något som är allvarligare just nu i den svenska ekonomin är hushållens höga belåningsgrad, många hushåll skulle snabbt få problem även vid modesta räntehöjningar. Att räntan kommer att gå upp råder det ingen tvekan om, frågan är bara när. 

Trumps krig mot den globala handeln är oroväckande och kan utlösa en ekonomisk tillbakagång som drabbar världen som dominobrickor. I går gick han ur NAFTA avtalet.

Från den länkade artikeln i #0:

“Vi borde egentligen skippa att ställa frågan vems fel saker och ting är”, säger Tino Sanandaji.

“Det är exempelvis inte någons fel att de privata skulderna har ökat, men det är ett enormt problem. Det blir ett enkelt tankefel att föreställa sig att om det inte är någons fel finns heller inget problem”.

"Jag undrar allt mer om det är seriöst att tro att vi ska kunna ha ständig ekonomisk tillväxt på en begränsad planet. Ekonomerna behöver nog lite naturvetenskaplig kompetens"

Alla vet att detta i slutändan inte är möjligt men ändå baseras ekonomins framgång eller tillbakagång på just tillväxtmantrat.

Allt vi konsumerar och producerar baseras på uttag från naturen. I år hade världen konsumerat planetens överskott från i år den 1augusti, ett datum som infaller allt tidigare för varje år.  Det betyder att räntan för innevarande år är förbrukad och att vi nu knaprar på kapitalet. Uttagen ut naturen saknas i balansräkningen.

#12 I tillväxtekvationen ingår även befolkningsmängden - värt att fundera över.

Visst ingår befolkningsökningen  i BNP men det stora bekymret är att den ekonomiska uppgången är lånebaserad i så hög grad.  Vår ekonomi är starkt förknippad med en fortsatt hög konsumtion vilket står i direkt motsatsförhållande till hållbar utveckling.  Det börjar likna kejsarens nya kläder för ingen ansvarig vågar ställa sig upp och säga att vi byggt luftslott.  Minsta tendens till att minska konsumtionen leder till problem i ekonomin. Detta vet varenda makthavare men tiger om att vi målat in oss i ett hörn.

2009 skrev den engelska professorn Tim Jackson boken Välfärd utan tillväxt. Jag läste den några år senare när den kom i svensk översättning. Boken kom inte ut av en tillfällighet utan snarare som ett resultat av de diskussioner som börjat föras inom den globala ekonomin där man just ifrågasatte det rimliga i evig tillväxt.

Om man vill peka ut någon ansvarig för denna utveckling får nog alla som innehaft någon form av ekonomisk makt sedan början av 2000-talet ställa sig i kö, alla har vetat men ingen vågar rubba  korthuset som man gemensamt byggt upp.

#14

Handlar om bankernas makt detta. 

Syftet med att urholka svensk välfärd och svensk ekonomi beror på att bankerna skall äga allting och bestämma, enligt många. Hur det ligger till med den saken kanske vi får veta snabbare än man tror. 

Detta får mig även osökt att tänka på när sossarna krängde sina lotter till folk som är prickade hos kronolle.

#14 Om vi, rent hypotetiskt,  hade halverat jordens befolkning hade sannolikt många saker förbättrats för vår planet. Evig befolkningsökning = evig tillväxt.

PS Nej, nej, nej…jag förespråkar inte någon utrotning eller massmord.

#16  visst är det så men omöjligt att göra något åt. Utbildning är väl det som visat sig ha effekt på barnafödandet men det är inget som ger snabba resultat.

Jag förstår varför det blivit såhär, ingen vågar ifrågasätta överkonsumtionen för då riskerar man att ramla av sin taburett men det är oansvarigt i allra högsta grad.  Det är ur mitt perspektiv så mycket bättre att försöka styra ekonomin och med politiska krafter försöka undvika ett Harmageddon. Nu kör man bara på i samma hjulspår tills det brister - utan kontroll.

#17 Människa lever betydligt längre än den, i sitt ursprung, är formad för.  Det bidrar i allra högsta grad, men vem vill vrida klockan tillbaka?

Nog går det att ifrågasätta konsumtion, men någonstans i människans natur förefaller det finnas en drivkraft i stil med: "Lite mer, lite längre, lite högre…". Hur många är, verkligen, beredda på att backa bakåt lite?

Förespråkar vi (i Sverige) en expansiv befolkningsökning - ja, då för det andra saker med sig. Allt har en prislapp, även vad det gäller miljö & konsumtion.

Mycket bra kommentarer i den här tråden faktiskt. 

Med undantag av Tino lyssnar jag knappt inte längre på några "professionella  ekonomer" (allra minst politiska sådana). Det är ju uppenbart att t.ex. en sådan som Magdalena Andersson ljuger om verkligheten för att nå de politiska mål sossarna har. 

Tacka vet jag "amatörer" (som faktiskt har levt i den verklighet som Magda försöker förtränga) - frisk fläkt: https://www.youtube.com/watch?v=tx0-yPXNUBQ

#5 Det du tar upp i diagrammet illustrerar ju det faktum att man räknar på det sätt som jag uppgav. Jag ser till exempel efter googling att Sveriges BNP per capita var 51 845 dollar år 2016. Estlands dito 17 737 dollar.

År 2017 var Sveriges BNP per capita 53 442 dollar (ökning 1597 dollar), Estlands dito var 19 705 dollar (ökning 1968 dollar). Men även om Estland haft högre tillväxt, i såväl procent som dollar, ändrar det inte det faktum att den totala BNP:n per capita är långt högre i Sverige. Frågan för mig är hur mycket den kan öka?

Jag kan heller inte säga att jag beklagar att ökningen i Estland är större, eftersom det minskar klyftorna mellan länderna en aning.

För mig illustrerar ekonomernas kommentarer att de verkar sakna insikt om att det finns en fysisk verklighet utanför de ekonomiska modellernas värld.

Källa till siffrorna respektive år är Världsbanken, se länken.

https://data.worldbank.org/indicator/NY.GDP.PCAP.CD

#13 Håller helt med om att den globala befolkningsfrågan är viktig i detta sammanhang.

#20

Som jag skrev och även länkade till så kan man inte räkna BNP i valuta för det skulle ge en väldigt felaktig bild. Därför så måste man räkna i procent. Läser du inläggen så ser du varför. 

Taget ur minnet nu. USA har världens högsta BNP men kommer endast på plats 10 när det gäller BNP/C. Hur kan det komma sig om BNP/C vore en linjär kurva jämte befolkning och BNP. 

Det här med ekonomi är ganska invecklat och knepigt om man inte är extremt insatt i det. Då pratar vi titlar som både Tino och John besitter. 

Om jag får 10 miljarder kronor att spendera så påverkar jag BNP men knappast BNP/C speciellt mkt.

Har inte läst alla inlägg, men ett stort bekymmer för svensk ekonomi är väl de privata hushållens stora skuldsättning. En del menar ju att de höga bostadspriserna i vissa områden är en bidragande orsak och en "tickande bomb". Vi får väl se vad som händer.

#22 Poängen är att med olika nivåer i total ekonomisk aktivitet i olika länder kan det bli väldigt missvisande att bara titta på procentsatser.

#23

Bostadsbubblan kommer komma och det lika säkert som kommande lågkonjunktur. Folk kommer få lämna hus och hem, och den stora vinnaren blir bankerna. 

Läste faktiskt nånstans om hur stor skuld som finns inom de privata hushållen gällande boendet men minns inte den siffran nu, men kan säga att statsskulden är "fikapengar" i jämförelse.

Statsskulden är lägre än på väldigt många år.

#26

Definiera "väldigt många år" är du snäll.

https://www.statsskuld.com/

Sen är det inte speciellt svårt att beta av på en statsskuld när man prioriterar siffror istället för människor och hälsa. Lyckligtvis går inte alla människor på den finten.

Från den s k ekologiska ekonomin, med ett mer naturvetenskapligt förhållningssätt, finns en hel del invändningar mot nationalekonomins grunder och dessa ekonomers bristande naturvetenskapliga kompetens.

En sådan är att nationalekonomin baseras på en så kallad antropocentrisk etisk grund.  Det vill säga människans värderingar är det centrala och därmed beror naturvärden på mänskliga värderingar. Värden som människor inte uppfattar eller saknar kunskap om faller då helt utanför den ekonomiska analysen.  Den antropocentriska grunden gör att frågan om vad som är bra eller dåligt ofta utgår helt från mänskliga värderingar/åsikter.

Ett exempel är tillgången på våtmarker. Dessa ger, förutom uppenbara nyttigheter som bär, fisk, kött etc. så kallade ekosystemtjänster som inte är så uppenbara. De bromsar exempelvis vattenflödet, vilket underlättar för växterna att ta upp näringsämnen som kväve och fosfor. Vidare kan skadliga kemikalier sedimenteras i våtmarkerna, vilket hindrar dem från att hamna i näringskedjan. Dessutom bevarar våtmarkerna grund- och ytvattennivåer och är således av betydelse för bevattningsmöjligheter och dricksvattentillgångar. Med andra ord står ekonomiska värden på spel när tillgången på våtmarker minskar genom exempelvis utdikningar och torvtäkter.

Att människan ofta inte känner till att det är våtmarker som ger dessa ekosystemtjänster beror bl.a. på skillnaden i tid och rum mellan våtmarkerna och ”leveransen” av dessa tjänster. Dessutom är tjänsterna beroende av våtmarkernas inre processer som pågår i det fördolda. Det människor ser kan istället uppfattas som något frånstötande. Många människor vägrar att sätta sin fot i en våtmark och avskyr ”vattensjuka” marker som sprider fukt och mygg.

Källa: Tore Söderqvist m fl. (2004). Samverkan för människa och natur. En introduktion till ekologisk ekonomi. Studentlitteratur

Jag tror man till viss del i alla fall börjar få upp ögonen får våtmarkens stora betydelse, inte minst för vår vattenförsörjning. Numera kan man få visst statligt stöd för att restaurera våtmarker.  Mälardalen är det mest utdikade området i hela Sverige och det är inte enbart värmen som gör att bristen på rent vatten börjar bli ett problem. Det finns över en miljon hushåll i landet med egen brunn så om människor skall kunna leva på landsbygden i framtiden måste det finnas tillgång till rent vatten. I fjol köpte vi vatten för 44. 000 kr under den långa torrperioden.

Utan arbete och produktion - ingen välfärd. Stig-Björn Ljunggren

Sveriges statsskuld, först "all time high":

Juli 2018

Om ekonomisk tillväxt är av ondo, så borde ekonomisk tillbakagång vara ett gott tecken. Kommer då ofelbart att tänka på landets 3:e största stad, Malmö. Borde ju med det tankesättet vara ett föredöme och ledstjärna för landet. Eller..?

"Malmö har en skattekraft på 85 procent av riksgenomsnittet och kompenseras av det statliga skatteutjämningssystemet – med 4,9 miljarder kronor under 2017. Statsbidrag svarar idag för nästan en fjärdedel av intäkterna. På sikt är det inte hållbart; som jämförelse kan nämnas att Göteborgs skattekraft ligger strax över genomsnittet medan Stockholms är över 125."

https://www.sydsvenskan.se/2018-08-28/malmo-har-kommit-langt-men-langt-ifran-anda-fram

Man kan ju tycka att ekonomi är trist, onödigt, vidrigt och allt det där - men, när notan ska betalas är bra om plånboken inte är helt tom.