Annons:
Etikettarbetsmarknad
Läst 495 ggr
Sjuttan
2019-11-25 18:53

Funderingar.

Eftersom vårt land får ökat "högerstyre" lite undan för undan, så blir det inte längre höjda skatter. Därmed finns det mindre pengar till bl a sociala sektorn. Nu har ju behov av flera poliser blivit trängande. Är det därför som pengarna inte räcker till sjukvårdspersonal längre? Bara i Stockholm sparkar man nu 100 personer på Södersjukhuset, likaså 100 på Danderyds sjukhus. Nyligen meddelades att Karolinska sparkar 600 personer. Kommer man att behöva sparka skaror av lärare? Kanske dra in förtidspensioner för vissa grupper? Vi har mängder av statligt anställda, kommer vi har råd att behålla alla? Bara en stilla undran.

"Jag är inte tillräckligt ung för att veta allting".
Oscar Wilde.

Annons:
[Hayabusa]
2019-11-25 22:00
#1

För att se hur statens finansiella medel används så kan man studera statsbudgeten. Rätt intressant, om någon frågar mig.  Vi har t ex UO9 (UO = utgiftsområde) "Hälsovård, sjukvård och social omsorg". 2014 var den budgeterade siffran 62,1 miljarder - år 2020 är siffran 84,2 miljarder dvs en ökning med c:a 35% Att statens skatteintäkter skulle minska stämmer inte. Enligt nuvarande budgetproposition så ökar de stadigt fram till 2022 (så långt det sträcker sig).  Andra exempel:

UO10 = "Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning"

2014: 96,5       2020: 98,1

UO12 = "Ekonomisk trygghet för familjer och barn"

2014: 81,6       2020: 98,6

Budgeten är kalla siffror och för att få en helhetsbild måste man ta hänsyn till en rad olika faktorer. Exempelvis att landet har fler invånare idag än för5 år sedan (i runda slängar 500-600.000 fler). Andel arbetslösa, bidragsberoende, åldersstruktur m.m. påverkar givetvis också.

Sjuttan
2019-11-25 22:18
#2

#1. Tack för ditt svar.

"Jag är inte tillräckligt ung för att veta allting".
Oscar Wilde.

[Hayabusa]
2019-11-26 09:24
#3

#2 Ingen orsak. Som ytterligare jämförelse är det, för 2020, budgeterat 28,5 miljarder till Polismyndigheten. UO 9, 10 och 12  får alltså c:a 10 gånger mer än Polismyndigheten. År 2014 var den siffran c:a 21 miljarder.

Draken
2019-11-26 10:50
#4

Det är väl inte så underligt att det inte finns pengar att hämta någonstans.

Kolla hur mycket pengar som läggs till migrationen t.ex.

Vilka hutlösa löner som betalas ut till högre stående politiker, Stafettläkare/sjuksköterskor.

Sverige skulle ha betydligt bättre kassa behållning om de styr upp var pengarna tar vägen. Det finns tydligen hur mycket pengar som helst när det gäller invandringen, men när våra äldre behöver hemtjänst eller annan hjälp,. då finns det inga pengar alls. Och nu skall de skära ner ytterligare både på vård och omsorg, skolor och psykiatrin. Det är dessa tre grupper som hamnar mest i kläm när pengarna "inte finns"

Mvh./ Draken

VENI VIDI VICI

[Hayabusa]
2019-11-26 11:02
#5

#4 Som sagt, det är intressant att studera statsbudgeten. Faktum är att Sverige lägger mer pengar än någonsin på vård, omsorg, ekonomisk trygghet etc än någonsin - men ändå kvarstår diskussionen om neddragningar. Jag får inte ihop det, ärligt talat.

Polismyndigheten får inte särdeles stora anslag (i jämförelse), även om anslagen ökar. 

Sveriges avgift till EU är 42 miljarder (2020) men ökar till 53 miljarder 2021. Å andra sidan tar Sverige emot EU-bidrag a´ 13,7 miljarder (2020) men netto blir det minus.

Draken
2019-11-27 10:09
#6

#5 Men om det läggs mer pengar än någonsin, varför finns det då inga pengar ?

Det är näst intill katastrofläge inom slutenvården. Det finns ingen personal, det finns inga pengar till material och mediciner  t.ex. Hela avdelningar stängs, personal får gå, avdelningar med flera grupper ( min t.ex) stänger en hel grupp  på  helger och semestrar då det inte finns tillräckligt med personal och det finns inga pengar att anställa fler, men patienterna kommer iaf. Det innebär att det blir överbeläggningar. Vi har parvård på min avdelning, så när ena gruppen är stängt och patientern a kommer in iaf, så har det ibland varit så illa att en undersköterska och en sjuksköterska har hand om så mycket som 10-12 patienter.

Våra chefer har lagt in begäran till klinikchefen att vi måste beställa minst 2 uskor och 2 ssk, men fått avslag då det inte finns pengar…….Var är då de pengarna ?

Mvh./ Draken

VENI VIDI VICI

Annons:
[Hayabusa]
2019-11-27 10:55
#7

#6 "Men om det läggs mer pengar än någonsin, varför finns det då inga pengar ? "

Bra fråga - som jag skriver så får jag inte ihop det. Du ser själv, UO9 har gått ifrån 62,1 miljarder till 84,2 miljarder på 6 år.  Som jämförelse så var siffran för 2008 49,1 miljarder.

kamera0710
2019-11-27 12:04
#8

#6 Jag har citerat detta förut och gör det igen (min fetning). Det kan vara en viktig delförklaring.

"Vårdmarknaderna är inte traditionella marknader där säljare och köpare möts. De är marknader med tre parter – en producent (vårdgivaren) som säljer en tjänst, en kund (patienten) som konsumerar tjänsten och samhället (skattebetalarna) som betalar.

Vårdvalsreformen har inneburit att makt förskjutits från politiker och tjänstemän till medborgarna som det var tänkt. Landstingen ska endast formulera vårdgivarnas villkor. Därefter är det medborgarnas efterfrågan som avgör vad resultatet blir. Samtidigt ska vården styras enligt hälso- och sjukvårdslagen. Det har dock visat sig vara svårt att skapa ersättningssystem som utgår från hälso- och sjukvårdslagens etiska principer.

Enligt Riksrevisionen skapades en målkonflikt när vårdvalsreformen infördes. Före vårdvalet fattades i högre utsträckning prioriteringsbesluten, förvisso utifrån begränsade budgetramar, av vårdpersonalen utifrån de etiska riktlinjerna och patienternas individuella behov. I dag fattas beslut om resursprioriteringar i primärvården i större utsträckning i enlighet med patienternas efterfrågan.

Reformens syfte, att primärvården skulle utvecklas i en efterfrågestyrd kundvalsmodell, och de etiska principernas prioritering av likvärdighet och vårdbehov bygger på olika logiker. Efterfrågestyrning innebär att marknaden erbjuder de lösningar som flest kunder efterfrågar. När efterfrågan på vård fått styra har konsumtionen av primärvård blivit större för relativt friska patienter från gynnade samhällsgrupper. De etiska principerna ska styra konsumtionen av primärvård till de patienter som har störst besvär och behov. En sådan prioritering förutsätter en aktör med makt och mandat, det vill säga motsatsen till att kundernas efterfrågan ska styra konsumtionen av primärvård. Än så länge tycks inget landsting ha lyckats skapa en vårdvalsmodell som styr primärvården i riktning mot vårdens etiska principer. Riksrevisionen kan konstatera att de försök som hittills gjorts med att vikta ersättningar utifrån sjuklighet och ekonomisk standard inte verkar ha lyckats påverka prioriteringarna i tillräckligt hög grad."

https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2014/primarvardens-styrning---efter-behov-eller-efterfragan/resultat.html

[Hayabusa]
2019-11-27 12:10
#9

#8 Och slutsatsen av det blev..?

[Hayabusa]
2019-11-27 12:17
#10

Om vi återgår till frågeställningen i #0:

"Eftersom vårt land får ökat "högerstyre" lite undan för undan, så blir det inte längre höjda skatter.
Därmed finns det mindre pengar till bl a sociala sektorn. "  

Svaret är:

Statens skatteinkomster:

2018: 1.119,9 miljarder

2022: 1.200,1 miljarder

UO9 (m fl) har högre anslag än för 5-6 år sedan, inte lägre. 

Sedan är det givetvis en definitionsfråga exakt vad den social sektorn är, många UO går in i varandra. Ta t ex UO 12 "Ekonomisk trygghet för familjer och barn" som går från 95,5 miljarder (2018) till 106 miljarder (2022).

kamera0710
2019-11-27 12:18
#11

#9 Att vårdvalet gynnar korta besök i vården för för relativt enkla åkommor.

[Hayabusa]
2019-11-27 12:21
#12

#11 Det kanske är så, men det förtar ju inte det faktum att UO 9 har större anslag idag än tidigare.

[Hayabusa]
2019-11-27 12:24
#13

Utdrag från Riksrevisionen (#8): 

"Regeringen sjösatte reformerna utan att planera för en enhetlig uppföljning. Det är därför svårt att värdera primärvårdens utveckling utifrån tillgänglig information" "Primärvård anses vara en jämförelsevis kostnadseffektiv vårdform, men ingen statlig myndighet har hittills analyserat hur reformerna har påverkat landstingens kostnader." "Riksrevisionens bedömning är att inte heller regeringens rapportering till riksdagen ger en helt rättvisande bild av vårdvalsreformens resultat."

Annons:
Ford -57
2019-11-27 15:42
#14

En stor anledning till att d fattas pengar hela tiden framfört av Allard, d gäller hela Sverige. Våra högt ärade politikers enorma slöseri me våra gemensamma medel. Man blir mordisk i sinnet.

Lona
2019-11-27 16:41
#15

Även om siffror är kalla fakta så går de att vända och vrida på rätt rejält. Populationen håller dessutom på att ändras betydligt, inte bara på grund av migration utan även beroende på åldersfaktorn. Det "stora köttberget" som det så vackert har kallats, dvs 40- och 50-talisterna, går i pension och behöver allt mer vård och omsorg. Något de givetvis har all rätt att få, men det ÄR en stor kostnad. Men man skulle ju kunna börja med att dra ner på saftiga politiker- och höjdarlöner och vad riksdagsledamöterna anbelangar så är väl det minsta man kan begära att de har närvaroplikt i riksdan… 🙄 (Även om det för all del inte påverkar ekonomin i den meningen.)


"Jag är inte klok men jag är smart!"
Toktantens dagbok: www.raskva.wordpress.com

[Hayabusa]
2019-11-27 17:24
#16

#15 Mina kommentarer ger inte svar på VARFÖR utan ska ses som ren fakta vad det beträffar budgeterade anslag.  Det vill säga:

Får UO 9 minskade anslag? Svar: Nej, tvärtom.

Minskar skatteintäkterna? Svar: Nej, de ökar

Trots ökade anslag så saknas det pengar. Varför? Skulle påstå att det beror på en rad olika anledningar. Att betala ut bidrag till Iraks försvarsminister kunde vi t ex låta bli. Eller måste influencers ta så mkt betalt när de håller föredrag för Landstinget? Bidragsfusk? Tja, det har ju dessvärre visat sig finnas.

[Hayabusa]
2019-11-27 18:33
#17

#8 "När efterfrågan på vård fått styra har konsumtionen av primärvård blivit större för relativt friska patienter från gynnade samhällsgrupper. "

Vem går mest till husläkare - fattiga eller rika? 

"Resultatet: regeringen har ingen grund för påståendet att vårdvalet gynnat rika. Tvärtom vad debatten gör gällande, har antalet patientbesök hos ekonomiskt starkare grupper minskat sedan vårdvalet infördes medan det totala antalet besök hos svaga grupper har ökat med omkring 20 procent."

https://timbro.se/valfard/vem-gar-mest-till-huslakaren-fattiga-eller-rika/

[Hayabusa]
2019-11-27 18:42
#18

Saxat ur länken i #17:

"Resultaten visar en helt annan bild än den som ofta framställts, till exempel i de olika rapporterna och artiklarna ovan. Slutsatsen är att vårdvalet inte missgynnat, utan istället gynnat socioekonomiskt svaga grupper om vi granskar antalet besök per listad. Dessa går för det första betydligt oftare till vårdcentralen än de socioekonomiskt starkare grupperna, för det andra har gruppen i väsentlig grad ökat sina besök sedan vårdvalets införande, medan de starkare grupperna istället till och med minskat sina besök. (Varför det är bra med många besök i primärvården, och i synnerhet för denna grupp som oftare utvecklar ohälsa, utvecklas senare i texten.)

Det finns således inget som tyder på det som hörs i debatten, nämligen att ”vårdvalet främst gynnat onödig vårdkonsumtion av stressade karriärister som går till doktorn för småsaker”, utan det tycks förhålla sig exakt tvärtom."

kamera0710
2019-11-28 06:00
#19

#17 En del läkare var mindre imponerade av denna studie. Debattinlägg som tyvärr är bakom betalvägg. Av Jonas F Ludvigsson, barnläkare och professor vid Örebro universitetssjukhus och Karolinska institutet.

"Själva rapporten inleds med att citera ett antal tidigare inlägg i debatten, men detta görs alltför selektivt. När man citerar Rehnbergs rapport (Fem år med husläkarsystemet inom Vårdval Stockholm, Karolinska institutet) nämner Renstig att ”Mångfalden och konkurrensen ökade … Nyetableringarna har ägt rum såväl i innerstaden som i flera ytterområden” men hon glömmer att ta upp att Rehnberg också skriver ”individer med högre inkomster … har ökat sitt vårdutnyttjande procentuellt mer än individer med lägre inkomst.”

Inte heller citerar Renstig Göran Stiernstedts delbetänkandet av den pågående statliga utredningen ”Styrning för en mer jämlik vård" som publicerades 15/6 i år. Slutsatsen av det delbetänkandet blir att det inte går att dra några säkra slutsatser vad gäller om vårdvalet missgynnat socioekonomiskt utsatta grupper eller ej.

I debattartikeln skriver Ingerö och Renstig att ”I alla tre regionerna/landstingen har besöken per listad hos de 25 ”fattigaste vårdcentralerna” ökat sedan Vårdvalets införande 2010, medan besöken per listad bland de 25 ”rikaste vårdcentralerna” i stället har minskat”. Men detta är fel! Påståendet bygger på data för år 2016. Men av själva rapporten som även innehåller data för 2017 ses att läkarbesöken i Stockholm minskat både för fattiga och rika vårdcentraler sedan 2010 (figur sidan 5 i rapporten) – varför envisas Ingerö och Renstig då med att hävda att socioekonomiskt svaga har ökat sina besök i primärvården sedan vårdvalet infördes?"

"Frågan är faktiskt huruvida Timbros rapport över huvud taget har besvarat den fråga Ingerö och Renstig själva tar upp i sin debattartikel: ”om grupper från gynnade områden med lätta åkommor trängt undan socioekonomiskt tyngre gruppers vårdbehov”? Rapporten gör ingen skillnad mellan lättare och svårare åkommor. Och den gör heller ingen skillnad mellan kvantitet och kvalitet. I stället räknar Timbro pinnar. Men svensk primärvård är inget plockepinn-spel."

https://www.dn.se/debatt/repliker/inget-stod-i-forskningen-for-timbros-slutsats-om-vardvalet/

kamera0710
2019-11-28 06:19
#20

Ännu en läkare som är kritisk till Timbros rapport, tyvärr också bakom betalvägg.

"Timbros Johan Ingerö och Monica Renstig försöker utifrån besöksstatistik bevisa att ”Vårdvalet har inte gynnat rika på fattigas bekostnad”. Artikeln är ett fint exempel på hur särintressen utan professionell kunskap om vården i New Public Managements anda väljer ut en variabel som man tror speglar verksamheten. Utifrån statistiska jämförelser drar man långtgående och felaktiga slutsatser.

Den centrala frågan är: Speglar antalet besök på en enhet vårdens insatser och kvalitet? Är många besök bra?

Vårdvalets syfte har varit att öka tillgängligheten men det är oklart om snabb bedömning av snuvor och lättare tillstånd hos relativt friska har något större medicinskt värde. Men produktiviteten mätt i antalet besök blir hög och det finns risk att de som inte så lätt tränger sig fram blir åsidosatta. Sjukare äldre, de med minnessvårigheter och patienter med omfattande psykosocial problematik behöver besök utan tidspress för noggrann genomgång med tid för ett verkligt mänskligt möte med läkaren. Då blir effektiviteten och kvaliteten hög men produktiviteten låg. Hur stora dessa effekter av vårdvalet är har inte intresserat Timbro.

Vårdvalet har infört ekonomiska incitament för att öka tillgängligheten. På många håll har det inneburit att resursstarka grupper fått företräde och att medicinska problem som lika bra eller bättre sköts av sköterskor per telefon eller besök omvandlas till läkarkonsultation för att generera intäkter. Mest extremt i denna vårdvalsfilosofi är nätläkarbolagen, som på bekostnad av svårare sjuka på löpande räkning tillfredsställer vårdefterfrågan för lätta, ofta självläkande besvär."

https://www.dn.se/debatt/repliker/felaktiga-slutsatser-av-intetsagande-sifferexercis/

Annons:
[Hayabusa]
2019-11-28 08:43
#21

#19 & #20 Att "alla" inte instämmer i rapporten (Ingerö & Renstig) är inte överraskande, det är så det brukar vara. För egen del så ser jag de "protesterande" läkarnas uttryck som personligt tyckande. De får givetvis ha sina åsikter om saken, men det innebär inte att de har rätt. 

Riksrevisionens egna kommentarer/slutsatser (se #13) visar på att det finns stor osäkerhet kring ämnet.

Upp till toppen
Annons: