Ett "nytt" Stor-EU?
Förra gången var det Winston Churchill och Storbritannien, som sade NEJ till och med "näbbar och klor" bekämpade ett aggressivt och expansionistiskt Stortyskland. Resten av Europa blev överkörda av eller som i Sveriges fall, lade sig platt för Wehrmacht. Detta var för sjuttiofem år sedan. Idag står vi återigen inför ett nytt "blitzkrieg". Tyskland börjar snabbt expandera ut i Europa genom sin ledarroll i EU. Denna gång är det inte stridsvagnar som rullar i täten. Den här gången försöker Tyskland med Merkel i spetsen, ta över Europa genom en aggressiv, expansionistisk och federativ ekonomisk politik. Slutmålet är nu liksom förra gången, ett globalistiskt världsherravälde. Återigen är det Storbritannien som sätter ner foten och säger NEJ genom Brexit. Och återigen ägnar sig Sverige åt en långtgående eftergiftspolitik och låter sig snällt "ledas in i fållan". Varför känns det som om historien återupprepar sig? Måste samma misstag göras om och om igen? Lär vi oss aldrig? Om vi inte rätar på våra ryggar och gör gemensam sak med Storbritannien dvs. ett Swexit, så är det stor risk att vi omvandlas till en lydstat i ett globalistiskt "fjärde rike". Det "nya" Stor-EU.
"Vill vi behålla vår demokrati och yttrandefrihet, så är det hög tid för ett Swexit, dvs. ett "svenskt" Brexit."
Vad Storbritannien sade nej till, var att Tyskland skulle återta sin roll som ledande industri och ekonomisk stormakt.
Man kan ju till exempel jämföra den upprustning Tyskland genomförde med den existerande rustningsnivån som Både Frankrike och Storbritannien hade , straxt före kriget. 1918 gick de tre då stormakterna ut ur kriget ungefär lika blåslagna. Men med hjälp av USA så tvingades Tyskland avsäga sig stora landområden + betala höga krigsskadestånd. 1935 hade den tyska industrin kört om både Frankrike och Storbritanniens . när det gällde kvalitet, kvantitet och tekniska framsteg. Frankrike var som ett övervägande agrarland införstådda med att man inte kunde hålla jämna steg med ett starkt Tyskland. Avtal mellan Polen och Storbritannien/Frankrike ingicks just med syfte att hålla en 2 fronts-situation vid liv
Nu var det så olyckligt att Tyskland erhöll ett aggressivt ledarskap som använde det faktumet att tyska folkgrupper i gamla tyska (före vv1) områden diskriminerades och utsattes för förföljelse. Danzigkorridoren var till slut det som fick Tyskland tillsammans med Ryssland att angripa Polen.
Beviset för att udden var riktad mot Tyskland, och var nyckeln till det hela var ju att varken Frankrike eller Storbritannien förklarade Ryssland krig då Ryssarna angrep Polen.
Att det på senare tid framkommit bevis för att Tyskland erbjöd både Frankrike och Storbritannien mycket generösa fredsavtal efter det att Frankrike föll. Men Churchill hemlighöll dessa, både inför det brittiska folket som USA;s dåvarande president..allt i syfte att tvinga fram en liknande storkonflikt som 1914-18 då USA trädde in och vann kriget åt Storbritannien och Frankrike.
Om man sedan ser till dagens situation så är det knappast Storbritannien som sätter ner foten, utan det är England. Både nord-Irland och Skottland är öppet negativa till Brexit.
Jag skrev redan när Brexit sidan vann att det nog var början på slutet för Storbritannien Eftersom man redan då flaggade för nya folkomröstningar i Skottland och risken för nya konflikter kring den Irländska gränsen började diskuteras.
Därför är min paroll: Tänk efter före, när det gäller ett eventuellt Swexit
Och låt folket bestämma i de demokratiska valen vi har…istället för att komma med en massa fake news om att demokratin försvinner….