EU vill förändra hur barn och ungdomar får använda sociala medier, videoplattformar, onlinespel och AI-tjänster. Med det nya förslaget KIDS Act vill EU-kommissionen införa gemensamma åldersgränser, hårdare krav på digitala plattformar och nya system för ålderskontroll.

Barn och ungdomar använder internet varje dag. Sociala medier, videoplattformar, onlinespel och AI-tjänster har blivit en naturlig del av vardagen – för underhållning, kommunikation, information och lärande.

Samtidigt har EU under flera år arbetat med frågan om hur barn ska kunna skyddas bättre i den digitala miljön.

Nu tar EU nästa steg genom det som kallas KIDS Act – Keeping the Internet a Digital Space Accountable and Trustworthy.

Förslaget presenterades den 17 september 2026 och omfattar bland annat sociala medier, videoplattformar, spel, AI-tjänster, appbutiker och operativsystem.

15 år föreslås bli en viktig gräns

En av de mest uppmärksammade delarna i förslaget är åldersgränsen för sociala medier.

EU-kommissionen föreslår att barn under 15 år inte ska kunna skapa helt självständiga konton på sociala medieplattformar.

För barn mellan 13 och 14 år föreslås i stället särskilda, begränsade konton som skapas och övervakas av en förälder eller vårdnadshavare.

Från 15 års ålder skulle ungdomar kunna skapa egna sociala mediekonton utan förhandsgodkännande från föräldrar.

Det betyder däremot inte att barn under 15 år skulle förbjudas från internet.

Förslaget gör skillnad mellan olika typer av digitala tjänster och innehåller särskilda regler för exempelvis barnanpassade tjänster och utbildningsplattformar.

Så fungerar den föreslagna åldersmodellen

Under 13 år:
Barn ska enligt förslaget inte kunna ha egna sociala mediekonton.

13–14 år:
Barn kan få tillgång till begränsade konton under förälders kontroll.

Från 15 år:
Ungdomar ska kunna skapa egna sociala mediekonton.

Under 18 år:
Digitala tjänster ska fortfarande ta särskild hänsyn till minderårigas säkerhet och utformas med barns behov i åtanke.

Hur ska plattformarna veta hur gammal användaren är?

Det är en av de största praktiska frågorna.

Om en plattform ska kunna stoppa en 12-åring från att skapa ett konto eller kräva föräldrasamtycke från en 14-åring måste plattformen på något sätt kunna kontrollera användarens ålder.

EU arbetar därför med digital åldersverifiering.

Tanken är att en person ska kunna bevisa att han eller hon är över en viss ålder utan att plattformen behöver få tillgång till hela personens identitet.

En tjänst skulle exempelvis kunna få beskedet:

”Användaren är över 15 år.”

I stället för att få veta personens exakta födelsedatum, namn eller andra uppgifter som inte behövs för själva ålderskontrollen.

Det är tänkt att minska mängden personuppgifter som lämnas till digitala plattformar.

Åldersverifiering utan att lämna ut allt

EU har utvecklat en teknisk lösning för åldersverifiering där användaren ska kunna bevisa sin ålder utan att tjänsten behöver få tillgång till mer information än nödvändigt.

Det bygger bland annat på teknik som gör det möjligt att verifiera en uppgift utan att hela den bakomliggande informationen behöver lämnas ut.

Det kan exempelvis innebära att en plattform endast får veta om användaren är över eller under en viss ålder.

Frågan om hur ålderskontrollen ska fungera i praktiken kommer samtidigt att vara central när reglerna diskuteras vidare.

Sociala medier kan behöva förändras

KIDS Act handlar inte bara om vilken ålder användaren har.

EU vill också påverka hur digitala tjänster är utformade.

Ett område är funktioner som kan få användare att stanna kvar på en tjänst längre än de hade tänkt.

Det handlar bland annat om:

• oändlig scrollning
• rekommendationsalgoritmer
• pushnotiser
• automatiskt uppspelande innehåll
• funktioner som uppmuntrar långvarig användning
• design som gör det svårt att sluta använda tjänsten

För barn ska plattformarna i större utsträckning behöva ta hänsyn till risken för överdriven användning.

Pushnotiser och barns sömn

En telefon kan i dag fortsätta skicka meddelanden, likes, rekommendationer och andra aviseringar långt efter att ett barn har gått och lagt sig.

EU vill därför begränsa funktioner som kan störa barns sömn eller uppmuntra dem att fortsätta använda en tjänst under natten.

Det kan exempelvis innebära att plattformar behöver förändra hur och när pushnotiser skickas till minderåriga.

Algoritmer får större betydelse

Rekommendationsalgoritmer är en annan viktig del.

På många sociala medier och videoplattformar bestämmer algoritmer vilket innehåll användaren får se härnäst.

EU vill att plattformarna ska ta större hänsyn till hur dessa system påverkar barn.

Det handlar bland annat om risken att ett barn genom automatiska rekommendationer snabbt förs från ett innehåll till ett annat och får ett flöde som uppmuntrar till långvarig användning.

Föräldrar får fler verktyg

KIDS Act innebär också en större roll för föräldrar.

Föräldrar ska kunna få bättre möjligheter att kontrollera och hantera barns digitala användning.

Det kan exempelvis handla om:

• skärmtid
• kontakter
• blockering
• rapportering
• kontroll över vissa funktioner
• information om barnets användning

För 13- och 14-åringar är föräldrakontrollen särskilt central eftersom kontona enligt förslaget ska vara begränsade och stå under förälders kontroll.

TikTok, Instagram och Snapchat

KIDS Act innebär inte att EU föreslår att en specifik social medieapp ska förbjudas.

I stället riktar sig reglerna mot sociala medietjänster och deras funktioner.

Det innebär att tjänster som TikTok, Instagram och Snapchat kan behöva anpassa sina system om lagen antas.

En 13- eller 14-åring skulle exempelvis kunna få ett konto med fler begränsningar än en vuxen användare.

För barn under 13 år skulle ett vanligt självständigt socialt mediekonto inte vara tillåtet enligt förslaget.

YouTube och videoplattformar

Även videoplattformar omfattas av förslaget.

EU vill att barn ska introduceras till digitala plattformar på ett mer åldersanpassat sätt.

För yngre barn kan det därför bli aktuellt med särskilda barnanpassade miljöer och starkare föräldrakontroller.

Det kan innebära att barn och vuxna inte nödvändigtvis får samma funktioner eller samma typ av rekommendationer på en videoplattform.

AI och AI-kompanjoner

En särskilt aktuell del av KIDS Act är AI.

Förslaget omfattar bland annat AI-chatbotar och så kallade AI-kompanjoner.

Det är tjänster där användaren kan ha längre samtal med en AI och i vissa fall uppleva tjänsten som en digital samtalspartner.

EU vill att även sådana tjänster ska ta större hänsyn till minderårigas säkerhet.

Det innebär inte automatiskt att AI-tjänster som ChatGPT skulle förbjudas för personer under 15 år.

Vilka konkreta krav som kommer att gälla för olika AI-tjänster beror på den slutliga lagstiftningen och hur tjänsterna omfattas av reglerna.

Onlinespel omfattas också

KIDS Act handlar även om onlinespel.

Många moderna spel innehåller sociala funktioner, chattar, rekommendationer, belöningar och olika former av digitala köp.

EU vill att även dessa digitala miljöer ska ta större hänsyn till minderårigas säkerhet.

Det innebär att spelbranschen också kan behöva anpassa vissa funktioner om förslaget blir lag.

Appbutiker och operativsystem

Förslaget går ännu längre och omfattar även appbutiker och operativsystem.

Det är viktigt eftersom många digitala tjänster används genom mobiltelefoner och installeras via appbutiker.

En effektiv ålderskontroll kan därför kräva samarbete mellan flera delar av den digitala infrastrukturen.

Varför vill EU göra detta?

EU pekar på flera risker som barn kan möta på internet.

Det handlar bland annat om:

• skadligt eller olämpligt innehåll
• kontakt med okända personer
• överdriven användning
• störd sömn
• kommersiell påverkan
• rekommendationsalgoritmer
• beroendeframkallande design
• nya risker kopplade till AI

EU:s utgångspunkt är att barn inte alltid kan förväntas förstå eller hantera dessa risker på samma sätt som vuxna.

Därför vill man lägga ett större ansvar på företagen bakom de digitala tjänsterna.

Företagen får större ansvar

En viktig princip i KIDS Act är ”safety by design”, alltså att säkerheten ska finnas med redan när en digital tjänst utformas.

Tanken är att företag inte enbart ska reagera när ett problem redan har uppstått.

I stället ska tjänsterna från början utformas så att riskerna för barn minimeras.

EU:s förslag bygger på fyra huvudområden:

1. Senare introduktion till sociala medier.
2. Säkerhet genom själva designen.
3. Ålderskontroll och föräldraansvar.
4. Starkare tillsyn och efterlevnad.

Integriteten blir en viktig fråga

Ålderskontroll kan samtidigt skapa nya frågor.

Om en plattform måste kontrollera användarens ålder måste det finnas ett system för att verifiera den.

Det väcker frågor om personlig integritet och anonymitet.

EU försöker därför skapa en modell där användaren kan bevisa sin ålder utan att plattformen får tillgång till mer information än nödvändigt.

Hur detta kommer att fungera i praktiken och hur informationen ska hanteras blir en viktig del av den fortsatta diskussionen.

Barns rättigheter

Det finns också en större fråga om balansen mellan skydd och självständighet.

Barn har rätt till skydd mot skadligt innehåll och exploatering, men barn och ungdomar har samtidigt rätt att få information, kommunicera och delta i det digitala samhället.

KIDS Act innebär därför en avvägning mellan flera intressen:

barns säkerhet, föräldrars ansvar, företagens skyldigheter och individens digitala integritet.

Vad betyder det för svenska familjer?

Om KIDS Act blir lag kommer förändringarna även att märkas i Sverige.

En familj kan exempelvis möta fler ålderskontroller när barn försöker skapa konton.

Barn och ungdomar kan få olika typer av konton beroende på ålder.

Föräldrar kan få fler verktyg för att begränsa användningen.

Sociala medier kan behöva förändra algoritmer, notiser och andra funktioner för minderåriga.

Även AI-tjänster, spel och appbutiker kan behöva införa nya skyddsåtgärder.

Det är ännu inte lag

Det är viktigt att komma ihåg att KIDS Act fortfarande är ett lagförslag.

EU-kommissionens förslag måste behandlas genom EU:s lagstiftningsprocess innan reglerna kan bli bindande.

Innehållet kan därför förändras under processen.

Det går ännu inte att säga exakt när de olika reglerna kommer att börja gälla eller exakt hur de olika plattformarna kommer att behöva förändras.

En större förändring av internet för barn?

KIDS Act är alltså betydligt bredare än ett förslag om en 15-årsgräns för sociala medier.

Det handlar om hur hela den digitala miljön för minderåriga ska fungera – från sociala medier och videoplattformar till spel, AI, appbutiker och operativsystem.

Frågan är inte bara:

”Får barnet använda tjänsten?”

Utan också:

”Hur ska tjänsten fungera när ett barn använder den?”

Om förslaget blir verklighet kan det innebära en omfattande förändring av hur barn och unga använder internet i Europa.

Samtidigt kommer frågor om integritet, ålderskontroll och barns rättigheter att vara centrala när EU-länderna och Europaparlamentet behandlar förslaget.

FAKTA: KIDS Act

Namn: KIDS Act – Keeping the Internet a Digital Space Accountable and Trustworthy

Syfte: Att stärka skyddet för barn och unga på internet.

Presenterat: 17 september 2026.

Föreslagen ålder för eget socialt mediekonto: 15 år.

Under 13 år: Inga egna sociala mediekonton enligt förslaget.

13–14 år: Begränsade konton under förälders kontroll.

Omfattar bland annat: Sociala medier, videoplattformar, onlinespel, AI-chatbotar, AI-kompanjoner, appbutiker och operativsystem.

Centrala frågor: Ålderskontroll, föräldraansvar, algoritmer, säker design och tillsyn.

Status: Lagförslag – inte färdig lag.

Källor

• EU-kommissionen – KIDS Act
• EU-kommissionen – KIDS Act: vanliga frågor
• EU-kommissionen – Åldersverifiering
• EU-kommissionen – Digital Services Act

https://digital-strategy.ec.europa.eu/en/policies/kids-act