Hepatica-affären väcker frågor om biståndskontroll, ansvar och politisk påverkan

Granskningen av biståndsorganisationen Hepatica har väckt allvarliga frågor om hur svenska biståndspengar kontrolleras, hur Sida hanterar risker och vilket ansvar regeringen har när myndighetsbeslut ifrågasätts. Men för att förstå vad som faktiskt har hänt måste man skilja mellan dokumenterade kontrollbrister, politisk kritik och eventuella misstankar om brott.

Miljonstödet trots allvarlig kritik

I mars 2026 rapporterades att Hepatica skulle få ytterligare drygt 23 miljoner kronor i stöd under året, trots att det fanns allvarliga frågetecken kring redovisning och uppföljning av tidigare biståndsmedel. Rapporteringen hänvisade till brister i möjligheten att följa hur pengarna använts och till en mycket hög riskbedömning från Sida.

Detta väcker en grundläggande fråga: Vilka krav ska ställas på en organisation som förvaltar svenska skattemedel, och vilka konsekvenser ska det få när myndigheten inte kan verifiera att pengarna har använts enligt villkoren?

Att redovisningen är bristfällig innebär inte automatiskt att pengar har förskingrats. Men om det saknas tillräcklig dokumentation för att följa biståndets användning är det ett allvarligt kontrollproblem. Offentliga medel måste kunna följas upp, och myndigheten måste kunna motivera varför ytterligare utbetalningar är försvarbara trots identifierade risker.

Sidas ansvar måste granskas

Frågan gäller därför inte enbart Hepatica. Den gäller också Sida och myndighetens interna kontroll.

Om en organisation bedöms innebära en mycket hög risk för oegentligheter måste det finnas tydliga skäl för att ändå fortsätta finansieringen. Det behöver framgå vilka åtgärder som krävs, hur de kontrolleras och vilka konsekvenser som följer om bristerna inte rättas till.

Det är också viktigt att granska om regler och kontrollkrav har tillämpats konsekvent. Samma krav på redovisning, riskhantering och uppföljning bör gälla oavsett vilken organisation som söker bistånd.

Under sommaren 2026 rapporterade Global Bar Magazine dessutom om hård kritik mot Sidas internrevision i samband med hanteringen av Hepatica och en konflikt kring en Sida-medarbetare. De närmare omständigheterna och internrevisionens slutsatser behöver bedömas utifrån originalhandlingarna. Händelsen aktualiserar frågor om arbetsmiljö, intern rapportering och hur myndigheten hanterar kritik mot sina egna beslut.

Riksdagen har uppmärksammat frågan

Den 13 april 2026 behandlades biståndsstödet till Hepatica i riksdagen. Diskussionen berörde bland annat riskbedömningar, kontrollen av biståndet och frågor om politisk påverkan.

Det är viktigt att skilja mellan politiskt ansvar och rättsligt ansvar. Regeringen kan granskas för hur den styr och följer upp myndigheter. Sida ansvarar för sina myndighetsbeslut inom ramen för gällande regler. En eventuell brottsutredning är däremot en separat fråga som måste hanteras av behöriga rättsvårdande myndigheter.

Att det finns frågor om politisk påverkan innebär inte i sig att otillbörlig påverkan har bevisats. För att dra en sådan slutsats krävs dokumentation av vad som har sagts, vilka kontakter som förekommit och hur besluten faktiskt fattades.

Är en brottsutredning inledd?

En avgörande fråga är om de uppmärksammade bristerna har lett till en polisanmälan eller en förundersökning.

I det material som kunnat verifieras här finns ingen säker bekräftelse på att polis eller åklagare har inlett en förundersökning specifikt om Hepaticas biståndsmedel. Det finns inte heller något verifierat besked om att en sådan utredning har lagts ned eller lett till åtal.

Det går därför inte att slå fast att brott har begåtts. Det går inte heller att dra slutsatsen att ingen utredning finns enbart för att ett offentligt besked inte har kunnat hittas.

För att klarlägga saken behöver man få svar på om en polisanmälan har registrerats, om beslut om förundersökning har fattats och om det finns offentliga beslut från polis eller åklagare. Även Sidas egna granskningsrapporter och beslut om fortsatt finansiering är centrala.

Vad behöver offentligheten få veta?

För att frågan ska kunna bedömas sakligt behövs tydliga svar på följande:

1. Redovisningen: Vilka konkreta brister har konstaterats, och vilka belopp berörs?
2. Riskbedömningen: Vilket underlag låg bakom Sidas bedömning av risken för oegentligheter?
3. Utbetalningarna: Vilka villkor ställdes för fortsatt finansiering, och hur kontrolleras att de uppfylls?
4. Internrevisionen: Vad granskades, vilka slutsatser drogs och vilka åtgärder har vidtagits?
5. Polisanmälan: Har misstänkta oegentligheter anmälts till polisen, och finns det i så fall ett beslut om förundersökning?
6. Ansvarsfördelningen: Vilka beslut fattades av Sida, vilka kontakter förekom med regeringsföreträdare och hur dokumenterades dessa?

Svar på dessa frågor skulle göra det möjligt att skilja mellan administrativa brister, felaktiga myndighetsbeslut och eventuella brott.

Slutsats: Allvarliga frågor kräver tydliga svar

Hepatica-affären handlar ytterst om förtroendet för hur svenska biståndspengar används. När en organisation får fortsatt finansiering trots allvarlig kritik mot redovisning och kontroll måste besluten kunna motiveras öppet och granskas i efterhand.

Samtidigt måste kritiken hålla sig till vad underlaget faktiskt visar. Bristande kontroll är inte samma sak som bevisad förskingring. Politisk kontrovers är inte i sig bevis för otillbörlig påverkan. Och en granskning av myndighetsbeslut är inte detsamma som en brottsutredning.

Det rimliga kravet är därför transparens: offentlig redovisning av de relevanta besluten, tydliga besked om uppföljningen och klarhet kring om misstänkta oegentligheter har anmälts och utretts.

Skattebetalarna har rätt att veta hur deras pengar kontrolleras. Biståndsmottagare har rätt till ett system där resurser används enligt avsedda ändamål. Och de organisationer som granskas har rätt att bedömas utifrån dokumenterade omständigheter, inte obestyrkta anklagelser.

Det är först när handlingarna och besluten blir tillgängliga som allmänheten kan avgöra om myndigheternas agerande varit tillräckligt, om ansvar har utkrävts och om ytterligare åtgärder behövs.

---

Källor och vidare läsning

• Global Bar Magazine – sök efter artikeln om Hepatica och Sidas internrevision, publicerad i juli 2026.
• Riksdagen – webb-tv – sök efter debatten om biståndsstödet till Hepatica den 13 april 2026.
• Riksdagen – dokument och lagar – för interpellationer, utskottsbetänkanden och andra offentliga handlingar.
• Sida – för myndighetsbeslut, biståndsvillkor och information om uppföljning.
• Polismyndigheten – för information om polisanmälningar och utredningar.
• Åklagarmyndigheten – för offentliga uppgifter om förundersökningar och åtal.