Sverige brukar beskrivas som ett land med ett robust och förhållandevis välkontrollerat valsystem. Trots det har det genom åren förekommit fel, sabotage, misstänkta valbrott och brister i samband med svenska val. I vissa fall har problemen varit tillräckligt allvarliga för att leda till omval.

Samtidigt är det viktigt att skilja mellan misstänkt valfusk, administrativa fel och bevisad manipulation av ett valresultat. Att en valsedel försvinner eller att en röstmottagare gör fel innebär inte automatiskt att ett val har blivit manipulerat. För att bedöma hur allvarlig en händelse är behöver man också fråga om den faktiskt kan ha påverkat resultatet.

Omval efter valet 2010

Ett av de tydligaste exemplen på allvarliga fel i ett svenskt val inträffade efter valet 2010.

I Västra Götaland konstaterade Valprövningsnämnden flera fel. Bland annat hade 104 budröster med brister godkänts, 51 röster hade inte kommit fram i tid för att räknas, tre väljare hade inte fått rösta och 16 röster på Centerpartiet hade inte kommit med i den slutliga sammanräkningen.

Just de 16 rösterna var betydelsefulla. Om Centerpartiet hade fått dem hade partiet fått det sista utjämningsmandatet i stället för Socialdemokraterna.

Valprövningsnämnden bedömde att felen med stor sannolikhet kunde ha påverkat valutgången. Eftersom felet inte kunde rättas genom en ny sammanräkning beslutade nämnden därför om omval till landstingsfullmäktige i Västra Götaland.

Även i Örebro kommun upptäcktes fel efter valet 2010. Där hade bland annat 17 budröster blivit felaktigt godkända och det hade funnits brister vid en förtidsröstningslokal. Marginalen till det sista mandatet var mycket liten. Valprövningsnämnden bedömde att felen med stor sannolikhet kunde ha påverkat valutgången i den berörda valkretsen och beslutade därför om omval.

Det här är ett viktigt exempel eftersom det visar att svenska val kan innehålla fel som faktiskt får betydelse för mandatfördelningen. Det är däremot inte samma sak som att det fanns en central organiserad plan att manipulera hela valet.

Valsedlar och misstänkta incidenter

Ett återkommande problem i svenska val är hanteringen av valsedlar.

Valsedlar har genom åren rapporterats som stulna, gömda, flyttade eller placerade på ett sådant sätt att väljare haft svårare att hitta dem. Sådana händelser kan vara särskilt känsliga eftersom valsedelssystemet bygger på att väljarna ska kunna hitta de valsedlar de vill använda.

Problemet blev särskilt tydligt i samband med valet 2022.

Valmyndigheten uppgav att 156 kommuner i sin incidentrapportering redovisade minst 1 400 incidenter under valgenomförandet. Cirka 85 av dessa uppskattades ha polisanmälts. Myndigheten betonade samtidigt att siffran inte är en fullständig redovisning av alla incidenter, eftersom rapporteringen inte gav en heltäckande bild.

Valmyndigheten konstaterade också att det nuvarande valsedelssystemet var den tydligaste bidragande orsaken till förekomsten av incidenter. Valsedelsrelaterade problem var alltså en central del av de rapporterade händelserna.

Det är dock viktigt att förstå vad statistiken betyder.

Att ett partis valsedlar har flyttats eller försvunnit är en verklig incident, men det är inte automatiskt bevis på att någon har lyckats förändra valresultatet. För att dra den slutsatsen krävs ytterligare bevis, exempelvis att man kan visa att röster manipulerats eller att händelsen haft en sådan omfattning att resultatet påverkats.

Valet 2022

Valet 2022 gav upphov till flera diskussioner om valfusk och valsäkerhet.

Utöver valsedelsincidenterna rapporterades bland annat hot, ordningsstörningar, misstänkt otillbörlig påverkan vid röstning och cyberrelaterade händelser.

Valmyndigheten pekade särskilt ut sabotage av mobila röstningsbussar i Botkyrka samt cyberangrepp mot Valmyndighetens webbplats och IT-system som de allvarligaste incidenterna ur ett nationellt perspektiv.

Samtidigt bedömde myndigheten att ingen incident hade påverkat förmågan att genomföra valet på nationell nivå.

Det betyder att säkerhetsincidenter faktiskt förekom, men det finns en viktig skillnad mellan att angripa eller störa valadministrationen och att ändra de röster som ligger till grund för valresultatet.

Vad visade den rättsliga prövningen?

Efter valet överklagades ett stort antal beslut och händelser till Valprövningsnämnden.

När samtliga överklaganden hade behandlats konstaterade nämnden att det i de flesta fallen inte hade förekommit något fel. I några ärenden konstaterades fel, men dessa bedömdes inte ha påverkat valutgången.

I tre kommunval beslutade nämnden däremot att vissa personröster skulle räknas om. De förnyade sammanräkningarna genomfördes i Haninge, Laxå och Färgelanda.

I mars 2023 meddelade Valmyndigheten att samtliga val från 2022 hade vunnit laga kraft.

Det är därför missvisande att säga att det inte förekom några fel i valet 2022. Det förekom fel och incidenter.

Men det är också missvisande att påstå att de officiella prövningarna visade att det svenska riksdagsvalets resultat hade manipulerats. Något sådant konstaterades inte av Valprövningsnämnden.

EU-valet 2024

Problemen med valsedlar och andra incidenter försvann inte efter valet 2022.

I samband med EU-valet 2024 rapporterades totalt 1 041 händelser fram till den 3 juli. Av dessa bedömdes 927 vara incidenter enligt Valmyndighetens definition.

Nästan 70 procent av incidenterna var valsedelsrelaterade. Det handlade bland annat om valsedlar som hade flyttats, gömts eller tagits bort.

Andra rapporterade kategorier var hot och trakasserier, diskriminering och misstänkt otillbörlig påverkan vid röstning.

Valmyndigheten bedömde samtidigt att ingen av de rapporterade incidenterna hade påverkat förmågan att genomföra valet på nationell nivå.

Finns det alltså valfusk i Sverige?

Svaret beror på vad man menar med ordet "valfusk".

Om man med valfusk menar alla former av otillåtna eller felaktiga handlingar som kan påverka ett val, finns det dokumenterade exempel. Valsedlar har stulits och manipulerats, röster har hanterats felaktigt och det har förekommit händelser som lett till polisanmälningar.

Det finns också dokumenterade fall där administrativa fel varit så allvarliga att ett omval har behövt genomföras. Valet 2010 är det tydligaste exemplet.

Om man däremot menar ett omfattande och organiserat fusk som förändrat resultatet i ett svenskt riksdagsval, är det en betydligt starkare anklagelse. De officiella prövningarna av 2022 års val konstaterade inte något sådant.

Det innebär inte att det svenska valsystemet är felfritt. Tvärtom har Valmyndigheten själv pekat på problem som behöver förbättras, inte minst kring valsedlar och incidentrapporteringen.

Den mest nyanserade slutsatsen är därför att Sverige har haft verkliga valfel och verkliga misstankar om valbrott, men att detta måste skiljas från påståendet att ett helt val har blivit systematiskt manipulerat.

Varför spelar skillnaden roll?

Ett demokratiskt valsystem behöver kunna hantera två problem samtidigt.

Det första är att ta verkliga incidenter på allvar. Om valsedlar försvinner, röster räknas fel eller väljare hindras från att rösta måste det kunna utredas och vid behov korrigeras.

Det andra är att inte kalla varje fel för bevis på valfusk. Ett fel kan bero på slarv, bristande rutiner, tekniska problem eller medvetna handlingar. De olika situationerna kräver olika slutsatser.

Det svenska systemet innehåller därför flera kontrollsteg, bland annat röstmottagning, preliminära och slutliga rösträkningar samt möjligheten att överklaga valresultat.

Historien visar samtidigt att kontrollerna inte är oviktiga bara för att systemet fungerar. Omvalen efter valet 2010 visar att fel kan få verkliga demokratiska konsekvenser. Incidenterna 2022 och 2024 visar dessutom att valsedlar och andra delar av valgenomförandet fortfarande kan utsättas för störningar.

Frågan om valfusk bör därför inte reduceras till två ytterligheter: antingen att "allt är perfekt" eller att "hela valet är riggat". Det finns en mer nyanserad bild: det förekommer verkliga problem som bör granskas, samtidigt som det krävs konkreta belägg innan man drar slutsatsen att ett valresultat har manipulerats.

Källor

• Valmyndigheten – Tidigare valresultat 2002–2018
• Valmyndigheten – Erfarenheter från valen 2022 (PDF)
• Valmyndigheten – Samtliga 2022 års val har vunnit laga kraft
• Valcentralen – Incidenter vid valet 2024
• Valmyndigheten – Erfarenheter från val
• Valmyndigheten – Erfarenheter från omvalen 2011 (PDF)