Det är inte lätt för dem som har eget boende utanför vården heller:

http://www.nsk.se/article/20150104/NYHETER/150109847/1007/-/flera-stolder-under-kvallen

Vi som arbetar inom vården har blivit bättre på att skriva ner händelser, faktum är att allting måste dokumenteras och det är ju en bra sak i sig. Det ställs också krav på utbildning, vilket också är väldigt bra. Men så kommer man till lägen där man tvingas arbeta för två eller tre och det finns ingen tillgänglig personal att ta till, då tar våra chefer det som finns. Vi har haft bilmekaniker, kockar, skådespelare mm mm mm som har fått arbeta självständigt hos oss. Det är inte konstigt att det blir fel, det är inte konstigt att dem äldre känner sig åsidosatta och jag blir lika ledsen varje gång jag tvingas ta till en vit lögn för att jag inte kan stanna dem där 5 minuter som dem så väl behöver för att kunna prata / lyssna på dem.  

Sedan kan man fråga sig varför det är sådan brist på personal? Varför väljer undersköterskor att arbeta i Norge i stället eller byta yrke. .?

Dåliga arbetsförhållanden är en sak. Tid är pengar!

Väldigt dåliga löner med tanke på allt (väldigt ofta livsviktigt) arbete vi utför.