Nja, Bowie var väl snarare bisexuell? Eller kanske t om ganska otydlig med sin sexualitet? Liksom hans olika skepnader så svängde de tvärt - ibland dit, ibland åt andra håll. Det är min uppfattning. 

Klart att Hägglund får gilla Bowie.

#1 Hans läggning är kanske en "bisak", för att vitsa till det?  I det här fallet har jag gått på krönikörens rader: "Funderar han samtidigt på om Bowie – en av de första världsartisterna att kalla sig själv homosexuell – trots allt borde haft rätt att adoptera, efter att ha tagit tillbaka sitt bögeri?" Det är alltså en av frågorna han har grundat sin indignerade krönika på.

Jag tycker förstås också att Hägglund "får" gilla Bowie - det jag tycker är märkligt är att något sådant tydligen kan ifrågasättas i den svenska kulturdebatten.

#2 Haha, säkert 😉 Jag har följt Bowie sedan typ -74/-75 och han var ju emellanåt rätt androgyn. Att han "kom ut" som det ena eller andra var nog mer ett politiskt statement, typ.

Folk är knäppa. Borde dessa ifrågasättare också fråga muslimer om vad de får tycka om för musik? Han kanske inte får gilla en musiker som tagit livet av sig heller? Jag menar KD är väl emot aktiv dödshjälp?

Trösten är att Hägglund kan digga Bowie hur mycket han vill därhemma, det sorgliga är om kultureliten ser till att han måste göra det i smyg.

Med tanke på KD:s fixering vid HBT-frågor tycker jag frågorna i krönikan är berättigade. Centerns Fredrik Federley raljerade i somras om partiets ältande i dessa frågor med följande ord:

"Alltså Kd:s största debatt nu är alltså om samkönade par ska få adoptera? När ska de ha debatten om jorden är rund eller platt?"

Sedan kan jag gärna ge Hägglund erkännandet att han hör till de mer jordnära bland KD:s företrädare. Och visst har han sin fulla frihet att gilla Bowie, liksom andra har sin frihet att framföra funderingar som dem i Aftonbladet.

https://twitter.com/federley/status/633371584376520704

#6 har någon ens sagt att man inte skulle få framföra sina undringar i AB? Det är väl en självklarhet. Men skribenten tycker inte Hägglund ska få gilla bowie. Vilket är skitlarvigt. Man måste kunna hålla isär. Jag som har en bekant som "skaffat" barn med sin kille via ett lesbiskt par som den ene killen insiminerade med sina spermier. Jag tycker mycket om den killen men jag tycker inte att det där är helt problemfritt att göra. Är inte säker på hur det slår mot barnen i framtiden med alla dessa experiment som vi gör i dessa idealistiska regnbågstider. Får jag gilla Bowie?

#6 Att någon framför sådana undringar som den på kultursidan tyder på att det är fritt fram där att i nästa steg ifrågasätta andras möjlighet att gilla något som man själv vill reservera  för sitt eget syfte. Vet skribenten om Bowie skulle ha haft något emot att Hägglund gillade hans musik, eller är det bara så att han själv anser att Bowie borde ha varit det? Vad jag förstått (jag är ingen diggare) är att David Bowie avskydde att bli placerad i ett fack, men det är just det krönikören har gjort på Aftonbladet Kultur - han har placerat honom i en låda där författaren själv har snickrat väggarna.

Skall nästa tyckare fylla på med att det egentligen  endast är homo- och bisexuella som bör få lyssna på Bowie? Det ena ger lätt det andra i en anda av misstänkliggöranden och censurlusta.

Som jag ser det är det OK för Kent att inte vilja förknippas med SD, men jag tror inte ens att Kentmedlemmarna skulle vilja förneka någon med kända SD-sympatier att säga att man gillar Kent.

#8 Precis. Vem har frågat Bowie? För mig känns "debatten" som en rejäl icke-fråga.

Jag gillar Dr Dre men det innebär inte att jag gillar att röka på. Tvärtom. Fast det ena utesluter inte det andra.

Björn Afzelius var medlem i ÖIS, Göteborgs blåaste fotbollsklubb - "lite rikare, lite finare" som de hade som paroll innan det bar utför.

Kanske borde någon på Aftonbladet kultur ha informerat honom om det olämpliga i detta medlemskap? (Själv [skrev han](Att hålla på ÖIS är en fråga om livsfilosofi! ) "Att hålla på ÖIS är en fråga om livsfilosofi!")

#0 Ja jösses!

Då skulle folk veta vad jag lyssnar på, det är allt från höger till vänster - ballader till rock, Caroline af Ugglas till HEL.

Av alla låtskriva/sångare som jag lyssnar på så antar jag att jag absolut inte håller med alla dessa vad dom nu har för åsikter eller vad dom pysslar med, det är musiken det gäller.

Så självklart får Hägglund gilla Bowie! Det har jag också gjort sedan 70-talet och den första LP:n jag lyssnade på nämligen Pin Ups.

Hägglund lyssnade på radio, hörde låtar han gillade. Artisten dog, Hägglund hyllar hans musikaliska gärning.

Vad har Hägglunds musiksmak och partipolitik med artistens sexualitet att göra?

Det är väl inte artistens sexliv han lyssnat på… eller?

Har själv vänner som sysslar med en massa saker jag själv inte alls gillar, ändå gillar jag det jag och mina vänner har gemensamt.

Själv gillar jag både kvinnor och män, får jag inte tycka om kvinnliga artister som är hetero då?

#12 Det är väl ungefär den frågan man skulle vilja ställa till krönikören…

(Tror inte ens vi vet med säkerhet att Hägglund faktiskt gillar Bowie, vad han gjorde var att han skickade hyllningen från Cameron vidare. Det var tydligen tillräckligt för att reta upp krönikören.)