Glesbygdsproblem ..skatter/utjämningsbidrag
Nu flaggas det återigen för att vi ska hålla glesbygdskommunerna under armarna.
Som om det inte redan görs.
Lösningen enligt vissa..är att vi ska avskaffa kommunalskatten (hur ska då pengarna tas fram för utjämningsstödet då?) och i stället beskatta produktionen.
Vilket för inlandskommunerna skulle betyda att massaveden inte längre finner avsättning, då den skulle beskattas extra som produktion och med de långa avstånden ner till bruken så skulle det bli billigare för bruken att importera massaved från öst, då man har egna hamnar redan idag.
Elens produktionsvärde då produktionskostnaden är avdragen svarar heller inte upp mot vad dessa kommuner idag får i form av utjämningsbidrag.
Och eftersom kompetent personal inte tycks vilja flytta ut så lär man även i fortsättningen vara beroende av ex. hyrläkartjänster..( det nyligen nedlagda Sollefteå BB pyntade väl 250 000 för en arbetsvecka när man hyrde in en gyn-läkare här om året)
Men för min del skulle det naturligtvis vara ok. Att dra ner på utjämningsbidragen skulle ju göra det ännu mer atraktivt att bo i storstäderna..där skulle ju kommunalskatten sjunka mens glesbygden skulle tvingas höja en mängd avgifter för att ro runt skutan.
Malmö skulle få det lite jobbigt om utjämningsbidraget försvann. Såvida det inte ersattes med något annat.
Absolut, man skulle tvingas skära rätt kraftigt i sin sociala budget.
Men man har betydligt bättre förutsättningar än de glesbygdskommuner som har kanske 20 mil till större ansamling av arbetstillfällen
Ta exempelvis bort bidrag, ersätt dessa med lön för arbete. Renhållning, ordningsvakter och så vidare. Vill man inte ta dessa jobb..så får man inga bidrag..
På så vis skulle man kunna få de värsta kvarteren att bli både lugna, trygga och välstädade.
Vill föräldrarna ha ut socialbidragen så kan man exempelvis knyta samma dessa med barns närvaro och uppträdande i skolan. Skolk = avdrag. Kriminellt beteende = avdrag Klarar man inte av ungarna skriver man nog lättare på medgivande för att periodvis placera ungen i ett sk both-camp ;)
Men det intressanta är ju hur man ska hantera de verkliga glesbygdsproblemen.
I kommuner med kanske 10 000 invånare 1/2 pensionärer 1/4 arbetslösa 1/8 ungdomar och 1/8 arbetande varav 70% i kommunal tjänst
Man har redan idag en kommunalskatt som skulle få en Stockholmare att blekna.
Hur skapa en ekonomi som medger skola, vård och omsorg i nivå med resten av riket?
#1 Ja, när jag googlar runt lite ser jag en del uppgifter om att en fjärdedel av Malmös budget kommer från utjämningssystemet. Har dock inte fördjupat mig i detta och har någon andra uppgifter så länka gärna.
Kommun Kr/inv 2015
Årjäng 16 611
Eda 16 101
Bjurholm 15 625
Högsby 15 037
Dals-Ed 14 727
Är väl de som får mest per invånare
Och dessa betalar mest per invånare
Lomma -3 569
Nacka -3 875
Täby -7 558
Lidingö -11 144
Danderyd -20 345
#6 Ok, så de uppgifterna verkar stämma.
#3 Bra fråga. Själv har jag få förslag på lösningar. Att jag drar upp Malmö som exempel beror på att landets 3:e största stad idag har en skattekraft som påminner om Norrlands inland. Dessvärre.
Malmö får väl i år runt 16 000 per invånare..
#8
Malmös problem går väl att lösa på sikt. Men glesbygdens, dvs Norrlands inlandsproblem kvarstår ju vilket som. Få produktiva arbeten, många pensionärer med relativt låga inkomster som kommer att behöva allt mer vård och omsorg. Det vill säga, en allt större börda på allt förre skattebetalare.
Att som vissa vill, ta ut produktionsavgifter på de resurser som lämnar dessa kommuner kommer ju bara leda till en allt mindre folklig acceptans för de sk. utjämningsbidragen så där skulle man bita sig själv i svansen vid ett genomförande.
#7 Ja, det har varit ett känt faktum i många år. I slutet av 70-talet hade Malmö en skattekraft som motsvarade 117% av riksgenomsnittet. Idag är det 85%. En segregerad och fattig kommun.
Apropå kostnader/subventioner: För ett antal år sedan cirkulerade uppgifter om att Sveriges enda lönsamma flygplats är Arlanda. Hittar inget om det när jag nu googlar, men om det stämmer kanske det är ett argument för att lägga ner inrikesflyget helt. Vad säger du landsbygdsbo?
#10 Ja, jo…men jag ser inget ljus i den tunneln. Glesbygdens problematik är, givetvis, annorlunda än den som Malmö dras med även om det, under strecket, handlar om finansiering. Hur det ska bli i framtiden kan man ju undra.
Vet någon hur det är med betalningsviljan hos berörda invånare i de orter som betalar till utjämningssystemet? Hittar inte så mycket när jag googlar, men jag kan tänka mig att många som exempelvis turistar i Sveriges glesare delar vill ha service under sin semester.
Besökte för övrigt London i april och vi skulle åka tunnelbana, men det blev ett stopp och alla fick färdas ovan jord. Det tog sin tid och jag kom att tänka på en uppgift jag läst, om att genomsnittshastigheten i Londontrafiken är som på hästdroskornas tid. Är tveksam till om detta är något att eftersträva, om vi nu ska trängas i några få storstäder.
Och som utlokaliserad från Norrlands inland till Stockholmsregionen kan jag ju med egna ögon se att det ofta är ett totalt jävla kaos när naturfenomenet snöfall inträffar i regionen. Det lär knappast bli bättre om ännu fler ska trängas där.
#14 Du tänker på hur viljan att betala skatt är i Sverige, rent generellt? Eller skattemoral, om man så vill? Gissar att den är förhållandevis hög i Sverige, jämfört med många andra länder. Men det är en gissning utan fakta på handen.
#14 Majoriteten av dem som betalar, är knappast medvetna om att man betalar till utjämningssystemet.
Att Stockholm och andra tätorter hamnar i kaos vid kraftiga snöfall är knappast förvånande med tanke på det logistiska problemet att röja och transportera bort mängder av snö mellan pågående trafik o parkerade bilar. Jag är istället förvånad över att det fungerar.
Men det ändrar inte problemet med att allt färre finansierar samhällsfunktioner i glesbygden samtidigt som allt fler blir beroende av den servicen.
Ett alternativ vore en skattebefrielse (upp till en normal årslön) så länge man kan bo och klara sig själv och att myndigheterna inte blir skyldiga att hålla service utanför den lokala tätorten. Att de som bor där får hålla väg själva (utom riksvägarna)
Det andra alternativet är att föra över skola, vård, omsorg o polis på nationella myndigheter o finansiering. Men att servicenivån blir avhängigt av individer per kvadratkilometer av kostnadsskäl
#15 I det här fallet tänkte jag främst på viljan att bidra till Sveriges mer glesbefolkade delar. När programmet Klarspråk gick i P1 hörde jag många i Mälardalen som tyckte att det var helt rätt, men hur representativa de är för regionens invånare har jag inte hittat något om.
#16 "Majoriteten av dem som betalar, är knappast medvetna om att man betalar till utjämningssystemet."
Det vill jag se belägg för innan jag tror det, med tanke på att ämnet lyfts med jämna mellanrum.
#17 Fast den frågan gäller ju även landets 3:e största stad. (dvs viljan att bidra till Malmös ekonomi).
#19 Javisst! Det skulle även där vara intressant att höra vad invånarna i berörda kommuner anser.
#18
Jo de flesta är ju beredda, men när de ser , summor i rena bidrag på över 10 000 per invånare i en glesbygdskommun så börjar de nog undra..samma sak med BB;t som är ockuperat. De flesta man talar med är fört för att det ska öppnas…ända tills man börjar tala ekonomi och hur det ska lösas praktiskt.
Vad det gäller Malmö så handlar det ju om en kombination av Malmö stads naivitet och riksdagens tvångslagstiftning
#20 Nej, säger jag i fallet Malmö. Men det handlar inte om jag är "beredd att betala eller ej", jag äger inte frågan. Vare sig jag vill eller ej så får jag vara med och ta notan för kalaset. Inte heller har jag inflytande över hur pengarna används.
#22 Man har ju sin fulla frihet att engagera sig politiskt och driva denna och alla andra frågor.
Landsbygdsbo, vad anser du i frågan om inrikesflyget som jag tog upp i #12.
#23 Naturligtvis, men det förändrar inte situationen i sig eftersom det finns en verklighet att förhålla sig till. Typ: "Jag ogillar det men lever med regelverket och betalar notan under protest".
Frågan om betalningsvilja och politiskt engagemang är två skilda ämne.
"24
De flesta inrikesflygplatser sponsras av respektive kommun. För att främja den lokala industrin och handeln. På samma vis som framförallt järnvägar sponsras.
Om kommunen väljer att göra det, med majoritetsbeslut i kommunen så är jag den siste att invända.
#22 + #23 Fegheten och krypandet av regering och riksdag lyser ändå igenom när man stiftar tvingande lagar och låter kommunerna finansiera beslut som riksdagen tar kredd för. Att låta kommuner bära kostnaden för asylpolitiken är fegt och framförallt ett sätt att försvåra möjligheten att ta fram kostnadsuppgifter. Det rätta vore att staten står för all kostnad, fram till dess de asylsökande antingen avvisats från riket (de som fått avslag) eller att de skaffat sig egen bostad och arbete dvs är självförsörjande ( de som erhållit uppehållstillstånd)
Då skulle naturligtvis kommunernas motsträvighet att ta emot dem försvinna över natten. Då dessa individer blir en resurs istället för den belastning de utgör idag.