Intressant problematik. Att jobb försvinner är ingen nyhet, sedan -00 har det försvunnit 160.000 industriarbete i Sverige. Exempelvis så har svensk stålindustri svårt att hävda sig i konkurrensen från tillverkare i Asien. Till stor del beroende på att de inte konkurrerar på lika villkor. 

Att invandring behövs, det tror jag säkert. Men det är också beroende på hur strukturen på de invandrade ser ut. Jag tänker då inte på de som flyr sitt land utan i perspektivet arbetskraft. 

Samtidigt frågar jag mig hur det går för länder som dräneras på välutbildad arbetskraft? Är det rättvisa, i ett mer globalt tänkande?

Och?

Båda de här inläggen pekar mot samma sak och behöver ju inte vägas mot varandra. Det Bodil Jönsson beskriver och problematiserar är vårt förhållningssätt till arbetet, medan Arbetsförmedlingens analys pekar mot behoven som skapas och uppfylls. Det finns ingen motsättning, och därmed ingenting att väga.

De "jobb" - eller pseudojobb - som elimineras av digitalisering är vid en tillbakablick arbete som inte behövde utföras. Digitaliseringen tar till stor del bort den improduktiva sektorn, den överbyggnad av kontrollfunktioner som ingår i processen, som Bodil nämner.

Digitaliseringen kommer aldrig att ta över de jobb som måste göras; ta hand om våra sjuka, barn och gamla, eller utföra andra viktiga samhällsfunktioner. Ju mer vi kan lämna över åt maskiner, desto större frihet att bestämma vad vi ska göra med den fria tid som det kan skapa. Men basbehoven finns kvar där, och det kommer ingen teknik som kan ersätta det mänskliga arbetet där. Det enda som skiljer ett mer effektivt produktionssätt från ett mindre effektivt är att vi inte behöver jobba lika mycket för att åstadkomma samma resultat.

Till en del handlar det om fördelningsfrågor, orättvisor som kan finnas inbyggda i systemet. Men det handlar också om värderingen av det mänskliga arbetet, där det för tillfället finns en väldigt stor obalans.

Så datoriseringen kan ta över till största delen improduktiva uppgifter, och det borde vi väl vara glada över. Jag är väldigt nöjd med att slippa arbeta med sådant som inte alls behöver göras.

Undra vad som i så fall händer med Norge och Finland som inte kan "underhålla välfärden"? Undra om Norge och Finland vill ha hjälp av den svenska Arbetsförmedlingen? :)

#2 Kanske inte för inte som OECD kritiserar AF för "systemfel"?

#2 Men de som idag upprätthåller det som du benämner "pseudojobb" upptar trots allt sin del av sysselsättningsstatistiken. Om dessa jobb skulle försvinna lösgöres ju därmed arbetskraft för att fylla upp vakanser inom de basala arbetsuppgifterna i samhället.

"Pseudojobb" eller inte, saken är den att de som blir av med sina "pseudojobb" samtidigt blir av med en inkomstkälla. Skulle tro att även ett "pseudojobb" betyder en hel del för de som har dessa, trots allt. 

Tanken att maskiner ska göra jobben medan medborgare åtnjuter sin fria tid  med t ex en medborgarlön är intressant - dock är det nog inget som jag själv kommer att få uppleva. Personligen anser jag att det kräver ett helt annat samhälle än det vi lever idag. Hur det ska se ut, det har jag väldigt liten aning om. Dock är frågeställningen om sysselsättning, integration, välfärd etc saker som måste lösas idag och inte endast vara en filosofisk framtidsidé.

#5 Jovisst är det så. När överflödiga uppgifter rensas bort frigörs resurser för att ta hand om det som är värdefullt att göra.

#6 Och strängt taget är pseudojobben inte mycket mer produktiva än att sitta och tigga på gatan. Jag tror att jag nämnde att fördelningsfrågor skulle kunna komma upp när man effektiviserar uppgifter som inte är särskilt produktiva.

#7 Jo, fördelningsfrågan är säkert avgörande men det här som jag menar att det krävs ett helt annat samhälle. Enligt min mening är det inte gjort i en "handvändning" och jag dessutom ingen susning om hur det ska gå till. Frågan jag själv ställer mig är t ex;  Vem skulle kunna få tillgång till en medborgarlön i Sverige?

Själv har jag haft flera "pseudojobb" (kanske alla var/är det?) men de gav mig något mer än bara en inkomst. Det är min upplevelse, åtminstone.

Pseudojobb kan ju definieras lite olika, men ett otal kontrollfunktioner i samhället är improduktiva och kan ses som tärande snarare än närande. Det går så klart att skikta upp i skilda nivåer, eftersom en del av dem är mindre tydliga än andra.

Den kanske mest uppenbara är att sitta i en tunnelbanespärr och släppa igenom eller hindra folk från att åka. Också en del ordningsvaktsfunktioner kan räknas dit, om än inte alla. Men drar man det längre, så är just många av jobben som datoriseringen avses minska i grunden improduktiva. Dit kan man räkna de flesta aspekter av penninghantering, och det är just i den sektorn som digitaliseringen slår hårdast. Så i en längre utsträckning är också revisorns jobb till större delen pseudojobb. Till en del har det avlastats med teknik, men fortfarande är inte allt revisionsarbete pseudojobb, även om det inte i sig är produktivt.

Men tunnelbanespärren är nog det tydligaste exemplet. Jag har själv suttit där, och jag upplevde nog inte att det gav "mer än bara inkomst", om man jämför med alternativet att inte sitta i den där spärren. Nu ska jag strax emigrera till ett annat land där pseudojobben är än fler, så det berör mig kanske inte så mycket hur man gör här, men där sitter det någon vid utgången från affären och kontrollerar varorna i kassen och river kvittot efter att ha kollat att det stämmer. Fina jobbet?

De två artiklarna som nämns i inledningen visar inte på någon motsättning i bedömningen, även om de i viss mån tar upp olika aspekter. När man i SD-anda talar om kostnader och problem i samband med invandring, är det väldigt ensidigt, och man tittar bara på en förmodad minussida, när det faktiskt finns väldigt mycket på pluskontot. Invandring kan mycket väl vara en lönande affär för samhället i stort. Det finns mer än ett sätt att se det.

Och visst fick jag lön när jag satt i tunnelspärren, så jag behövde inte sitta utanför och tigga, men gjorde jag mer nytta?

Problemet att verkliga  "pseudojobb" försvinner är nog inte så problematiskt i sig, tror jag. Värre är det att verkliga arbetsplatser försvinner. Som jag nämnde - svensk stålindustri som ger möjligheter att bygga landets välfärd.

"De "jobb" - eller pseudojobb - som elimineras av digitalisering är vid en tillbakablick arbete som inte behövde utföras."

Så kan man ju inte resonera - då är alla jobb som någonsin utförts "pseudojobb". Utom möjligen lantbrukre och jägare. Och prostituerade.
Det försvann en massa telefonister när de automatiska telefonväxlarna infördes. Men det betyder inte att telefonisterna höll på med "arbete som inte behövde utföras."

Mailen betyder att det behövs färre brevbärare. Bilen att det är färre kuskar osv. I all evighet. Har alla dessa jobb varit "improduktiva uppgifter"?

#11 Lustigt att du nämner just såna jobb som definitivt inte har konkurrerats ut av tekniken. Det finns fler "kuskar" nu än någonsin förr, och visst, de kör bil, det var nog hästarna som konkurrerades ut, men än så länge sitter det en förare i varje bil. Om några år kommer vi nog att slippa också det jobbet.

Men det är klart att om man förutsätter att vissa arbetsuppgifter ska konserveras, så har tekniken konkurrerat ut rätt många "jobb" - men då måste man ju glömma att nya jobb skapas.

Och Postens nedgång har väldigt lite med digitaltekniken att göra och desto mer med direkt misskötsel, tillsammans med politiska beslut som lägger krokben för verksamheten. Jag får definitivt väldigt mycket mer i min brevlåda än jag någonsin har fått förr, och det är väl någon som bär ut skiten? Inte sjutton sker det digitalt.

Så jag skulle nog gärna se bättre exempel. Visst är vissa jobb onödigt att utföra, och så finns det ju slamkrypare här, där jobbet faktiskt behöver göras så länge man inte har bättre teknik, men det betyder inte att det blir färre jobb. Bara annorlunda och nya jobb.

Suck. Du förstår mycket väl vad jag menar, varför ska jag sitta och hitta på exempel som duger?

Filmframkallare. Hålkortsoperatriser. Sekreterare. Roddarmadamer. Morsetelegrafister. Gatsopare. Maskinskriverskor.  Latrintömmare.  Typografer. Sumprunkare. Portvakter. Lykttändare. Rallare. Snöskottare.

Nya jobb skapas givetvis, men är de också pseudojobb? Är alltså alla chaufförer pseudojobbare nu, för att det kommer förarlösa bilar om 10 år? (Eller när det nu blir).

Vi får nästan ingen fysisk post längre. Alla brev kommer digitalt där det är möjligt, och det mesta av reklamen också.

#13 Det har du helt rätt i. Hela tidningsbranschen har också förändrats pga digitaliseringen.

Här är ett färskt exempel på arbetstillfälle som försvinner:

http://www.hd.se/lokalt/orkelljunga/2015/06/09/kakfabrik-ersatter-25-tjanster-med-robotar/

#0 "Det blir framför allt enkla och medelenkla arbetsuppgifter som försvinner", skriver Bodil Jönsson, vilket är sådana som efterfrågas för lågutbildade nyanlända. "De behöver sbabbt komma ut på enkla jobb", anser DI, "samtidigt har vi fått brist på enkla jobb", säger Svenskt Näringsliv…

"De är nämligen till 80-90 procent inte högutbildade och 34-58 procent har bara förgymnasial utbildning, beroende på ursprungsland. Dem hjälper vi inte med validering av högskoleexamen utan de behöver utbildning eller snabbt komma ut i arbetslivet på enkla jobb."*
Dagens Industri 150604

"Sverige har gjort en resa uppåt i värdekedjan, inte minst genom allt mer avancerade arbetsuppgifter inom industrin. Idag kräver flertalet industrijobb både utbildning och erfarenhet. Så är det även med allt fler jobb i andra branscher. Samtidigt har vi fått brist på enkla jobb. Om vi hade lika många enkla jobb som genomsnittet i övriga Europa skulle runt 200 000 personer som idag är arbetslösa ha riktiga jobb."

Svenskt Näringsliv 150518

*Angående utbildningsnivån på nyanlända finns en parallelldebatt i denna tråd.

När regeringen presenterade sitt etableringspaket i februari i år skrev Expressen bl.a. "En stor andel av de nyanlända har god utbildning och är relativt unga. - Det är en fantastisk möjlighet för Sverige, men det gäller att matchningen fungerar, säger Ylva Johansson. Många nyanlända har kompetens som Sverige har brist på, men som samhället inte lyckats ta hand om. - De vill inget hellre än att arbeta och bidra. Vi måste jobba mer med snabbare validering av yrken och utbildning, säger Ylva Johansson."---

Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne sa vid samma tillfälle att "hon tycker det är bra att regeringen börjar tala om den utmaning som det stora antalet asylsökande till Sverige innebär. - I den utmaningen ligger som en viktig del att politiken måste inriktas mot att fler jobb kan skapas och att arbetsmarknaden reformeras, säger Carola Lemne och fortsätter: – Ungefär hälften av dem som i dag är inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsinsatser saknar gymnasieutbildning. Dessa personer behöver tillgång till enklare jobb där de får chans att etablera sig på arbetsmarknaden. Ska fler enkla jobb skapas behöver kostnaden för att anställa minska."

Förutom att det är lite genant med regeringens övertro på utbildningsnivån hos de nyanlända så är frågan vilka jobb som behöver skapas i takt med att de "enkla" jobben försvinner (de som lite svepande benämns "pseudojobb" i tråden)? Skall nya sorters jobb bli ett hittepå för att skapa sysselsättning, eller för att de fyller en verklig samhällsfunktion?

#17 Jag tror inte att jag har talat om enkla arbetsuppgifter som pseudojobb, utan det var en helt annan fråga; jobben som ersattes av digitalisering. Det är relativt få enkla jobb som digitaliseras, även om mekanisering är möjlig för en del enklare jobb. Men det finns en himla massa "enkla" jobb som inte utförs, eller som utförs bristfälligt, eftersom man inte värdesätter dem särskilt högt.

Det är inte riktigt samma sak. Exempelvis städjobb har aldrig varit och kommer inte att bli "pseudojobb". Din tolkning är felaktig, och om den upprepas kommer jag väl att betrakta den mer som illvillig och en del andra mindre smickrande epitet.

#18 Synd på avslutningen, för jag hade inte för avsikt att vara illvillig.  I och för sig skriver du ju faktiskt nu också om att pseudojobben är "jobben som ersattes av digitalisering-- (är) relativt få enkla jobb som digitaliseras". Men jag lovar att inte använda din benämning "pseudojobb" , främst för att jag inte har så mycket över för den.

_"Vi behöver inte mer arbetskraft. Den tekniska utvecklingen har gjort så att utvecklingen går mot färre jobb. Till exempel har posten gått från över 44 000 anställda till bara 2000. Telia gick från mer än 10 000 till 1000. Robotar tar över både tillverkning, sortering och distribution i allt högre grad. Enligt en rapport från Stiftelsen för strategisk forskning från 2014 kan så många som 53 procent av jobben i Sverige ersättas med tekniska lösningar. Det innebär uppemot 2,5 miljoner jobb som försvinner över en 20-årsperiod. Idéerna om medborgarlön blir allt vanligare, medan arbetslinjen tycks bli alltmer verklighetsfrämmande.

Och här har vi då den svåra nöten: om flyktingmottagning och migration ska motiveras med att vi behöver arbetskraft är det lätt att bevisa motsatsen. Och det är mycket farligt att basera sina politiska påståenden på felaktiga premisser, det urholkar politikens trovärdighet."---_

Från författaren Torbjörn Elenskys gästkrönika på GP, där han ifrågasätter varför nyttoaspekten för landet så ofta framhålls i samband med flyktinginvandringen, när det är de humanitära och individrelaterade skälen som borde gå i första hand, anser han. "Det finns en märklig nyttosyn i Sverige på flyktingar och invandrare", skriver Elensky.

#20 Det som är SF idag kan vara morgondagens realitet med hjälp (?) av ny teknik. Läst häromdagen: "Tänk dig en robot som tyst och diskret rullar in i ett bostadsområde, hämtar dina sopor och tömmer dem i lastbilen. Det sker utan att väcka sovande familjer och utan tunga lyft för renhållningsarbetaren. Det är målet med ROAR, ett samarbetsprojekt med syfte att utveckla morgondagens smarta transportlösningar."---

Tekniken testas redan på Renovas fordon i Göteborg. Hur många jobb sparar samhället och branschen där på 20 års sikt?

Vi lever i en global där Sverige inte kan ställa sig vid sidan och se hur framtiden springer ifrån oss.

Nätverkssamhället som Manuel Castells beskrivit är på frammarsch

AI kommer att utvecklas och medföra stora förändringar.

Det kommer inte bara att bara vara enklare jobb som försvinner utan också till exempel marknadsförare och företagsekonomer kommer att drabbas.

Det finns en entreprenörskult som ökar och kommer att innebära att många smarta och hårt arbetande, istället för att sträva efter VD-post på något storbolag, kommer att göra ”något eget” (läs starta små och kanske mellanstora företag) istället och samverka i olika projekt med likasinnade med projekt

.

På 1900 talet fanns samma rädsla för att jobben skulle försvinna vid rationaliseringar, det gjorde de men ersattes av nya typer av jobb ofta med intressantare innehåll.

Vi kommer att få se nya jobb som vi inte ens kan föreställa oss ännu.

Miljö och ekologi är helt säkert ett område där vi kan förvänta oss mycket.

"Det gröna folkhemmet ska stiga ur askan", skriver Heidi Avellan.

"I det fossilfria välfärdslandet kan det inte finnas bilar som går på bensin eller diesel, inte heller lastbilar eller bussar. I det landet måste ändå välstånd skapas, det behövs industri, export och handel.

Är det ens möjligt, inom en överskådlig tid?"

"Dessutom behövs kompetens, välutbildade ingenjörer och kreatörer – som högre inkomstskatter nu riskerar att skrämma utomlands, undan världens högsta marginalskatter."

Läs hela texten här:

http://www.hd.se/opinion/med-andra-ord/2015/09/18/lofvgron-sosse-garna-lite-gra/

# 21  Här vårt bostadsområde med enbart egna villor är det ingen som tömmer soptunnorna. Vi får sätta ut dem på gatan och så kommer en bil som tömmer dem och sätter ned dem igen. Och vi har två tunnor en för kompost och en för brännbart resten får vi köra till insamlingsplatser.

Ny S-syn på arbetskraftinvandring. Kanske?

"Människor ska inte få komma till Sverige för att ta jobb som lokalvårdare och diskare, tycker Socialdemokraterna.  Partiet vill att det även i framtiden ska vara lätt att ta hit människor från andra länder för att arbeta – men bara när det verkligen finns en kompetensbrist. – Men vi vill att det ska göras en prövning om att det finns ett behov, säger arbetsmarknadsministern Ylva Johansson på en pressträff."---

  "När S-förslagen kan komma på plats är högst oklart. Löfven och Johansson påpekar att frågan först måste utredas."---

 https://www.expressen.se/nyheter/s-forslag-om-stramare-arbetskraftsinvandring-/

#25 Märkligt. På mindre än 3 år har vi gått ifrån "kompetensregn utan dess like" till detta? 

"Sverige ska importera IT-tekniker och ingenjörer – men inte städare och diskare.
Regeringar utfärdar nu vallöfte om att skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring.
– För enkla arbetsuppgifter ska vi inte hämta arbetskraft från andra sidan jordklotet, säger Stefan Löfven"

"Enligt Stefan Löfven kommer det 15 000 arbetskraftsinvandrare per år till Sverige. Cirka 40 procent är lågkvalificerade.

– Det handlar om sextusen jobb som kan gå till dem som redan finns här, sade Löfven."

(Olle Lönnaeus, HD/Sydsvenskan)

Personlig är jag skeptisk till detta utspel.

"Och somt föllo på hälleberget":

 http://www.gp.se/nyheter/sverige/s-utspel-om-arbetsinvandring-får-kritik-1.5650784

#16ff  Under de närmaste tolv åren, fram till 2030, kommer andelen av befolkningen som är under 20 år och äldre än 74 år att öka kraftigt, enligt SCB. Det kräver enligt regeringens beräkningar ytterligare 260 000 ytterligare anställda inom barnomsorg, skola, sjukvård och äldreomsorg."---

https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/1-5-miljarder-till-valfarden-i-regeringen-varbudget

Widar Andersson i Folkbladet: "Andelen unga under 20 års ålder och andelen äldre över 75 års ålder växer stadigt på bekostnad av andelen 20-74-åringar i landet. Problemet med detta är att de som med sina skatteinbetalningar ska försörja välfärdsstaten för varje år blir färre medan välfärdsstatens förmånstagare blir allt fler."---

"Dessa så kallade demografiska förändringar är i och för sig kända sedan länge. Susanne Spectors poäng var hastigheten i omvandlingen. Det går fort nu och än fortare kommer det sannolikt att gå i vart fall fram till 2030. Den riktiga bomben i hennes siffror visade på arbetsmarknadens sammansättning. Givet befolkningssammansättningen är allt fler av de som tillträder/bör tillträda på arbetsmarknaden människor med sina rötter i Mellanöstern och Afrika. Problemet med detta är att väldigt många i dessa grupper saknar kunskaper och färdigheter som gör dem gångbara på svensk arbetsmarknad. Vilket syns på det otäckt stora sysselsättningsgapet mellan svenskar och invandrare. Betydande delar av de 20-74-åringar som ska försörja de unga och gamla behöver således själva försörjas av det allmänna."---
http://www.folkbladet.se/opinion/akesson-ratar-spektakel-om5259293.aspx

Klartexten är både befriande och förfärande. "Det går fort nu, och än fortare kommer det att gå", för att låna några ord från Widar Andersson.

"Öppna dörrar för lågutbildad arbetskraft och obegränsad tillgång till skattefinansierade välfärdstjänster hotar den välfärdsstat som Socialdemokraterna byggt upp under 100 år. Är det den faran Löfven upptäckt när han vill ge diskjobben till dem som redan är här istället för att locka än fler till Sverige?"

https://www.hd.se/2018-04-30/anne-marie-palsson-den-kritiska-faktorn-ar-alltsa-inte-om-invandraren-arbetar-eller-ej