Mycket bra fråga! Som jag själv inte har ett svar på. Vad värre är - våra politiker verkar inte heller ha det…

Det är en jättebra fråga som jag inte har något bra svar på.

Eftersom vi har skolplikt i Sverige så borde det ju vara en slags omvänd plikt att se till att ingen går ut grundskolan utan att vara godkänd.

#2 Denna "omvända plikt" - gäller den eleven i fråga eller samhället/skolan? Jag inbillar mig att "alla" inblandade parter siktar på att alla ska fixa grundskolan, men tydligen verkar målet vara långt borta från resultaten. Som sagt, jag har ingen lösning men med ett ökande antal individer från regioner med lågt HDI borde kanske skolan anpassas efter dessa? Hur som haver så bygger det segregation.

#3 En kombination tänker jag men med största ansvar på samhälle/skola.

#4 Ansvar och resultat haltar betänkligt och ingen har konkreta lösningar. Jag vill inte vara en "dysterkvist" men jag tror att vi får leva med detta dilemma en lång tid framöver.

Man kan börja med elevassistenter som kan avlasta läraren i klassrummet. De stora fina OBS klinikerna lades ner och Speciallärarna blev färre liksom kuratorer mfl inom skolan. Man kan ha små enheter för barn som behöver mer hjälp, de som vill ha en lugn studiemiljö, sk grupprum.

Barn som inte kan klara klassrumsmiljön av olika orsaker ska ha förälder med tills man uppnår resultat. Att ha mamma sitta bredvid kanske gör att man försöker hänga med i skolan.

Föräldrar och lärare måste ta tillbaka makten och de föräldrar som hotar lärare för att barnet ska få höga betyg kanske får byta skola  och anmälas.

Men oj detta är ett gigantiskt problem för många. Många lärare klarar inte av att disciplinera barn och föräldrar som hotar.

Inom idrotten ser man samma problem, hot mot domare mm. När föräldrar slutar vara föräldrar och blir kompisar så rämnar familjen, utan regler och normer funkar det inte.

Man spottar inte på lärare, hotar med stryk, kränker och svär . Det var min vardag på högstadiet!  Mvh/WL

#6 Hur har du tänkt att föräldrarna ska kunna vara med i skolan? De behöver ju jobba. Tänk på ensamstående föräldrar som har barn som behöver extra stöd i skolan. Mamma ska sitta med!? Där faller hela vardagen för den familjen. Systemet är ju uppbyggt på att föräldrar jobbar och barn går i skolan.

Ja inte ska det ske under flera år utan kanske räcker en eller några dagar.

Det är mest för att föräldrar ska se vad som sker i skolan då barnet vistas där. Man kanske kan ta en föräldradag, semesterdag eller en studiedag?

Att läsa till lärare är dyrt och jobbigt. Man räknar med att få undervisa, inte arbeta som barnpassare och fostrare i stort!

Min dotter läste till gymnasielärare men fick sluta utbränd pga av slagsmål och bus. Dessa studier ska hon betala hela livet på.

Ansvarsregler för föräldrar måste bli en vardag.

Själv arbetade jag på de gamla OBS klinikerna, lärare ringde upp till oss och grät då de inte klarade situationen. Barn vill ha ramar, man är inte snäll mot barn om man låter dom styra både hemma och borta…Mvh/WL

**Tillåta friskolor gå med vinst eller inte? 
**
Jag tycker att de ska få gå med vinst men att det ska finnas ett tak, det ska vara attraktivt att rekrytera lärare och starta en friskola. Vi behöver fler skolor med engagerade lärare mer än de vanliga där man har samma gamla lärare från förskolan till sexan. 

Betyg i lägre åldrar eller inte? 

Nej jag tycker inte att betyg i lägre åldrar är 13 ska förekomma, det ska vara kul att gå i skolan, barn tappar lätt gnistan om de känner press från tidig ålder. 
Däremot borde vi införa betyg för gott uppförande, eller belöningar för gott uppförande kanske man skulle ha istället för betyg. 

**Läxor eller göra allt arbete i skolan? 
**
Detta är en svår fråga tycker jag då jag älskade att göra läxor hemma, lärde mig lättare när jag fick sitta hemma vilken tid jag ville och läsa istället för en fast tidpunkt på ett visst ställe. Samtidigt så tycker jag ju att man ska hinna med det man ska göra i skolan så man inte behöver ta med sig skolan hem. Lite som när man inte ska ta med sig arbetet hem. Skolan är en sak och hemma är en annan. 

Hur ska barnen få arbetsro i skolan?

Denna är ännu svårare. Som sagt så fick jag mest arbetsro hemma. Och då hade vi inte ens en stökig klass i låg och mellan stadiet. Men det hjälpte när de införde bestämda platser och man inte fick sitta brevid sin "bästis" eller liknande. För då fanns det inte mycket anat att göra än att arbeta på. 

Vilket parti som leder mot allt detta har jag ingen aning om. 

Uppkommer detta i alla åldrar/årskurser eller är det vanligare i vissa?

Bra inlägg Vanja!

Jag diskuterar också utanför partiprogram bara tankar man burit genom alla år inom barnomsorg och skola!

Skolan kanske kan vara privat? Men förskola och äldreomsorg får inte drivas för att tjäna stora pengar. Man har sett skräckexempel, där man sparade på blöjor, mat mm.

När jag började arbeta fanns inga invandrar barn i skolan där jag började. Men buslivet var stort ändå, skinnhuvudena började sätta sig i respekt hos andra elever och det var tungt då svaga råkade illa ut.

Min dotter utbildade sig i typiska ämnen som killar valde i gymnasiet , matte, teknologi och Cadd. Där var klasserna blandade , hon är ju 23 år yngre än mig. Det var så hårt klimat och mycket bråk att hon inte orkade stå där med grabbar som betedde sig som 5 år. Hon forskar idag.

Flickorna utvecklas tidigare än pojkarna och blir ofta störda i klassrummet, det är ofta de blir kränkta och kladdade på.

Svara aldrig flickor som vågar berätta med-att pojkarna är kära i er- Utan stäm i bäcken, för i ån kan det vara försent och det blir grabbarna som då råkar illa ut.

Börja på förskolan med hur man beter sig mot varandra. Pedagogerna försöker, men det kan stjälpas om föräldrarna inte tycker det är så farligt att grabbarna är hårda i kontakten med flickorna. -Det vet man ju hur pojkar är-. Nej det är vi som är tillåtande .

Jag har tre söner där jag varit tydlig vad som gäller i kontakter med tjejer.

Det är inte svårt. Det gäller att bry sig, älska sina barn. Visa på ett gott beteende. Det ser ut som de inte lyssnar, men det gör dom.

Frågor jag tänker på är, som kanske andra kan ha åsikter om?

Är det normalt att barnen är redlöst berusade på inspark och student, när läggs grunden till alkoholbesvär?

Är det normalt att lärare är rädda för sina elever och därför håller god min?

Att elever får kränka andra elever så de inte vågar gå till skolan?

Att telefoner är viktigare än lektionerna?

Att man ser genom fingrarna med skolk?

Upprusta skolorna med ställen där alla elever känner lugn att studera.

Läxhjälp för de som vill ha hjälp.    Mvh/WL

I praktiken konkurrerar väl svenska skolor till stor del genom glädjebetyg. Vi har ju sett flera diagram, där det visar sig att betygen stiger medan kunskaperna sjunker. Och vem är överraskad? Att sätta in extra resurser och hjälpa de elever som skulle behöva det kostar pengar och kan gå ut över vinsten…

Det brukar från borgerligt håll talas om att vinstförbud är socialism, även om icke vinstdrivande friskolor tillåts. Detta illustrerades bra med denna bild.

#12 Men hur ska fler klara skolan? Vad är din lösning/åtgärd?

#13 Vi kanske ska titta på grannlandet Finland, även om deras skola är socialistisk, enligt vissa borgerliga politikers definition. De ligger högt över Sverige i pisamätningarna. (Enligt Emma Leijsnes bok Godkänt? är en delförklaring mer invandrare i Sverige, men enligt boken förklarar detta bara 25 procent av skillnaden.)

Behövs fler lärare och annan personal i skolan och därmed möjlighet att skapa mindre klasser. Ökat föräldraansvar samt hårdare krav på uppförande och ordning - kanske återinföra betyg i detta.

#9 Anser du att friskolor ska kunna fortsätta att konkursa under pågående termin och att kommunala skolor ska vara skyldiga att då ta emot de drabbade eleverna? Så är det vad jag vet i dag. Betvivlar att det främjar kunskapen i det långa loppet.

#14 mer konkret - vad är det vi i Sverige ska anamma från den finska skolvärlden?

Att vara lärare handlar ju trots allt väldigt mycket om att fostra, vägleda osv eftersom man spenderar så mycket tid med små människor som inte mognat ännu. Men lärarna måste få rimliga förutsättningar för att klara sitt uppdrag att både fostra och lära ut kunskap. Ofta är klasserna för stora och för många stökiga elever på för få vuxna. Jag tror att en förutsättning för att klassrumssituationen ska fungera är en bra relation mellan läraren och varje elev - detta tar tid och energi. Läraren måste kunna se och skapa kontakt till varje elev - omöjligt om de är för många och om det är för många i klassen som gör kontaktskapandet extra krävande. Alla elever har olika förmåga till självkontroll och disciplin och i olika behov av stöd. Vissa klarar bullriga miljöer och andra inte, osv. 

Mindre klasser, fler vuxna.

#15 Jag har tänkt i liknande banor som dig. Gillar egentligen inte betyg på uppförande och ordning men känns som att det behöver vara en del av skolan (föräldrar ska såklart också lära ut). Men jag tänker att man borde inkludera mer saker, inte bara hur man ska bete sig i skolan utan också när man är ute i samhället, hur det generellt kan vara på en arbetsplats som vuxen, kanske lite om vad som är bra/dåliga förhållanden (nej alla har inte föräldrar som slår sina barn och om du har det så berätta för en lärare eller att man bör lämna en pojkvän/flickvän som slår en m.m. om ni förstår vilket spår jag är inne på), men också hur man bör bete sig på nätet - liksom vilka konsekvenser man kan få om man beter sig illa och vad som faktiskt är olagligt. Detta borde inte handla om bara vett och etikett för allas trevnad utan också vara verktyg för socialisering. - Kollade på detta klipp igår: https://www.youtube.com/watch?v=6VfZsoMZEdg och insåg att jag inte hade tänkt på hur det blir för de barn som inte har samma tillgång till teknik och därför informationsflödet och kan därför hamna utanför och få flera negativa följder. En sådan kurs med lektioner skulle också kanske inte bara hjälpa "normalfungerande barn" utan också barn på det autistiska spektrumet och därmed få verktyg tidigt som kan nyttja dem livet ut. En sådan kurs/ämne behöver ju inte nödvändigtvis ha samma betygssystem som andra ämnen utan skulle kunna ha att man bara kan bli godkänd eller inte. Kanske detta skulle kunna hjälpa att motverka mobbning också… Det skulle också bli ett sorts verktyg till integrering för barn med utrikesbakgrund.

Vissa saker kan tyckas självklara men ändå är det så många som missar dem ändå…

För min del så får friskolorna tjäna hur mycket pengar som helst. Så länge de har behöriga lärare och eleverna lär sig det dom ska. Sen att det hålls ordning i skolorna.

När det gäller betyg. Vi hade betyg från ettan och det var inget konstigt med det. Och elever har ju själva sagt att även om det är en stressfaktor så är de mer fokuserade på skolarbetet.
Plus jag tror att det skulle gå snabbare att hitta dom elever som har problem, tex dyslexi och dyskalkyli om man har betyg för då måste läraren även tänka på ett annat sätt.

När det gäller läxor. Jag tror idag att det bästa är att det görs i skolan. Alltså att har man läxor så går man till ett speciellt klassrum efter skoltidens slut och gör det där det finns lärare som kan hjälpa till. Att jag anser det är bla för att vi har många invandrarbarn där föräldrarna inte gått i svensk skola och därmed kan ha svårare att hjälpa barnen. Men det finns även infödda barn med svenska föräldrar där föräldrarna kanske har problem att hjälpa barnen. Men med hjälp av lärare så får alla samma förutsättningar.

Sen det där med arbetsro. Det ligger ju på läraren att ha tillräckligt med auktoritet så den kan säga ifrån.

När det gäller parti. ingen aning. Och dessutom så två av dom frågorna ligger på regerings/riksdagsnivå och två på kommunal.

Betyg och ev  vinsttak ligger på riksdagen. Det är regering/riksdag som bestämmer om dom reglerna.
Läxor och arbetsro ligger på kommun. Jo en sak när det gäller läxor det finns skolor redan idag som har så att eleverna kan göra läxorna på skolan med lärare som hjälp. Kommer dock inte ihåg vilka kommuner det är så.

Många verkar tycka att lärarna ska ha auktoritet och kunna säga ifrån. Men de stökiga klasserna är ofta sådana där läraren är sträng men inte lyckas skapa någon arbetsro ändå. Det blir mest bara bråk och frånvarande elever och de som ändå jobbar på får ändå stå ut med en hemsk arbetsmiljö. Det krävs något helt annat från läraren än lite stränghet och auktoritet för att få en fungerande klass. Tyvärr är det bara vissa supermänniskor till lärare som lyckas. Många pallar inte de extrema krav som ställs på lärare idag med stora klasser och många barn med bokstavsdiagnoser osv. Ska man ha en fullstor klass måste det oftast finnas mer resurser än bara en enda stackars lärare.

Se det inte som kritik mot någon enskild här, men…är det bara jag som upplever att ingen riktigt kan sätta fingret på exakt var problemet/problemen ligger?

Nej då, ser det inte som kritik!😃

Det är så många faktorer som spelar in. Det är inte bara en sak. Det finns inte ett svar utan det ena bottnar i det andra. Fostran, brist på respekt, barn idag har varit på förskola och är mer grupporienterade mot förr. Kanske att sveket från vuxenvärlden är större?Vem förtjänar min respekt-. De bor hemma mycket längre och blir omskötta och tror att samhället ska vara så.

Själv började jag arbeta då jag var 12 år för att få pengar till kläder bla.

Om jag hade en skola skulle jag börja dagen med en god frukost, för energin. En lugn atmosfär i klassrummet, där alla barn ska bekräftas som enskilda individer efter sin förmåga.

De som studerar till lärare  kan göra praktik lagda omlott så det alltid finns stödpersonal. De kan ta enskilda elever som behöver stöd.

Varje dag tid i naturen, promenader och idrott. För att bygga en sund kropp.

Mobilförbud under lektionstid.

Varje elev skulle få en stund att prata enskilt och få uppdatering om betyg och vad som måste förbättras.Samt uppskattning för det bra eleven presterat.

Föräldradagar med åhörardagar, föräldramiddag på hemkunskapen.

Utflykter i Biologi, Religion, samhällskunskap mm.

En bra vaktmästare som håller kollen.

Kurator, skolsköterska och läkare varje termin.

Inte för stora klasser. Möjlighet att enskilt studera i grupprum.

Men varför och den perfekta lösningen finns nog inte, vårt land och våra barn är inte stöpta i samma form som i andra länder.

Men tack ,jag har gjort mitt och önskar alla Pedagoger lycka till i förskolan och skolans värld i framtiden.

Jag slutar med Pedagogen Fröbels ord på sin gravsten.-Kom låt oss leva för barnen-. Mvh/WL

Inte ofta jag (delvis) instämmer med moderater, men denna debattartikel från MUF:aren Benjamin Dousa tycker jag har en del kloka synpunkter.

"Ett skolsystem där i princip vem som helst kan starta skola, och därutöver plocka ut vinst från verksamheten, samtidigt som de själva ansvarar för betygssättning och rättning av nationella prov, är inte ett exempel på en välfungerande marknad. Det är helt enkelt en pseudomarknad. Borgerligheten kan inte blunda för detta; likt alla andra system behövs kontinuerliga revideringar. Skolmarknaden kan inte vara undantagen, då bristerna gör att systemets legitimitet urholkas. I förlängningen riskerar det att underblåsa marknadskritiska vindar i den folkliga opinionen. Av den anledningen borde det vara självklart för oss som värnar den fria marknaden och individens frihet att inte acceptera misslyckade pseudomarknader."

"När landsting och kommuner upphandlar exempelvis kollektivtrafik eller vård finns det en rad mätpunkter som avgör hur mycket privata aktörer ska få betalt. Kommer bussarna i tid? Får patienterna rätt vård? Det är sådant som påverkar ersättningsnivån. Missköter aktören sig, då avbryts avtalet och skadestånd utkrävs. Av något oförklarligt skäl sker inte detta inom skolsektorn. I dag baseras skolpengen på antal elever och vilket program de läser.

Det leder dels till ekonomiska incitament för skolor att till starta och göra reklam för exempelvis stylistprogram i gymnasieskolan, trots att det inte finns något behov av det på arbetsmarknaden."

https://www.dn.se/debatt/infor-skolpeng-efter-resultat-och-forstatliga-daliga-friskolor/

Håller helt med om att många friskolor ger lite för generösa betyg. Samtidigt tror jag friskolor behövs för det är viktigt med valfrihet. Så ett mer centralen rättningsytem av nationella prov tror jag hade varit en bra idé. Jag tror ochså på betyg tidigt. Tidiga betyg löser inte allt men bidrar nog till att fler tar skolan på större allvar. Jag kan bara gå till mig själv. Jag fick mina första betyg i 8:an. Jag hade inte tagit skolan på så stort allvar innan utan gjorde precis så mycket jag behövde för att klara läxförhören. Såg ingen anledning att anstränga mig. Om vi tex fick ha 3 fel av 10 på engelskaglosorna då pluggade jag bara in 7 st glosor. Sen i 8:an såg jag att jag har ju bara godkänt i allt! Då blev det stressigt att få upp betygen för gymnasiet. Gick ut med ganska bra betyg tillslut men jag fick plugga ganska mycket för att komma ifatt. Jag tror barn behöver ha mål att sträva mot för att känna motivationen att anstränga sig i skolan. Så jag hade gärna sett betyg från första klass. Det ger också en tydlig indikation till föräldrarna vad barnet måste jobba mer med. Jag upplevde inte att skolresultattet togs upp på utvecklingsamtalet för jag hade ju precis klarat målen. Betyg i ordning och uppförande ska absolut införas. Lärare måste få fler befogenheter att utvisar barn ut ur klassrum som stör för de andra. De barnen får sedan ta igen den förlorade lektionstiden på särskild kvarsittningstid tycker jag ( sån man ser i filmer)

#23 Det finns en rad olika faktorer som spelar in - instämmer. Föräldrarnas bakgrund, utbildning, studievana etc spelar säkert även det en stor roll. Bristfälliga språkkunskaper gör inte saken lättare heller, särskilt om detsamma gäller ens föräldrar. Då blir utmaningen desto större givetvis. 

Som jag tidigare skrivit - jag saknar konkreta åtgärder, det är mycket snack och liten verkstad.

#25 Bra poänger.

Asai1 #25 jag skrev att jag inte visste vilket parti. Men när jag tänkt lite så kom jag på ett par saker.

Men vill du ha vinsttak och dessutom att man ska ge betyg tidigare så har du ett dilemma. 

Var på tv4 nyheterna för några dar sen en debatt mellan jan björklund och jonas sjöstedt gällande skolan. Nu kommer jag inte ihåg exakt, men björklund (som jag kommer ihåg det) vill att man ska ge betyg ännu tidigare än idag. Sjöstedt emot. Hur det är med resten av alliansen och rödgröna vet jag inte. 

Björklund sa bla att när man tog bort betygen förut (alltså började ge i högstadiet) det var då som kunskapen/betygen i sverige sjönk. Men har ju numera börjat klättra uppåt igen.

När det gäller vinsttak så är det nåt som de rödgröna vill ha. De la väl fram förslag, men det blev nedröstat. För de andra (5) vill inte ha nåt.

Så vill du ha båda så lär du inte hitta nåt parti utan du får välja ett av alternativen.

Det där du säger att du bara gjorde vad som krävdes. Jag tror också att barn gör så idag. Varför göra mer än vad som krävs när man kan lägga tid på annat som är roligare, mycket. Och dom får ju höra på sina samtal att dom ligger bra till. Men ett betyg visar ju svart på vitt vart man faktiskt ligger och vet då vad man behöver jobba med.

Det där med centralt rättning av nationella prov. Det har väl varit uppe nåt liknande förslag. Att det ska inte vara den ordinarie läraren som rättar utan nån annan lärare. Är väl tal om att provet ska göras digitalt och då även rättas digital. Men hur långt sånt "prat" har kommit vet jag inte. Att de blir digitalt det lär nog komma eftersom facit har läckts ut vid några tillfällen så digitalt så kommer man ju förbi den delen.

OlgaMaria #21 jag har den omvända erfarenheten. I låg och mellanstadiet så var det ju lugnt. Men när jag kom upp i högstadiet så blev det annat. 

När jag kom upp i högstadiet så visste man redan från början vilka lärare som höll på disciplin och vilka som inte klarade av att göra det och det märktes tydligt i klassrummen. 

Jag kan inte säga att lärarna var stränga. Visst fick vi prata med bänkkompisen bredvid eller bakom, men vi fick hålla det på en nivå så det inte störde de andra eleverna. Blev vi högljudda så blev vi tillsagda.  Och det var inga problem. Vissa lärare räckte med att den harklade sig och när man tittade upp så såg man vem den tittade på och förstod vinken. Och det var arbetsro på de lektionerna. Dom behövde aldrig ta till brösttoner eller nåt utan det var bara deras sätt att vara som gjorde att man skötte sig. Dom hade det där kroppsspråket/hållningen som visade att det var de som bestämde.

Visst skulle det säkert vara bra med färre elever i klasserna. Men vi var 30 st och det var inga problem med rätt lärare. Det var arbetsro. 

Men jag tror en sak som man kanske kan säga blivit ett problem idag. Förut så var lärare lärare och de var där för att lära oss saker. Idag är det mer av att lärare dessutom ska vara kompis med eleverna. Och jag tror om alla tänker efter så lyssnar man inte när en kompis säger ifrån när nåt är fel. Vilket då gör att man inte heller lyssnar på läraren när den säger ifrån.

Sen en viktig ska när det gäller att få arbetsro i klassrummen (som jag kom på efteråt). Det är föräldrarnas roll. Om alla föräldrar redan från början lär sina barn att i skolan leker man inte utan man är där för att lära sig. Och att man ska ta hänsyn till andra och lyssna på läraren om den säger ifrån. Har man det med sig redan från när man börjar skolan så tror jag det skulle bli bättre.

En annan sak som gör att det blir oroligt i klassrummen. Det är alla dessa vikarier eller att lärarna slutar mitt i terminen och det kommer en ny lärare. Så fick man fasta (behöriga) lärare som stannade så bara det skulle nog göra att det blev annorlunda.

#26 Jag ser inte att jag skrivit att jag vill ha vidntskatt? Jag är för friskolor men tycker bara att glädjebetygen i vissa friskolor är fel. Det kan man komma åt med central rättning av nationella prov tror jag.

Läs t.ex "Lärdomar från den finska skolan" av Pasi Sahlberg. Om hur leverna testas mindre, undervisas mindre och lär sig mer. Praktiken visar alltså att mer prov, tidigare prov är fel väg att gå. Framför allt är skolan som vinstgenerator åt riskkapitalister fel från början till slut. Blotta tanken är avskyvärd, tycker jag. Barn är viktigare än pengar.

Det är som jag skrev 1000 faktorer varför resultaten sjunker i Svenska skolor, så det går inte att sätta fingret på en enda sak.

Jag radade upp saker på min önskeskola. Tex en bra frukost, en bagatell tycker kanske många i sammanhanget. Men så många barn som kom på fastande mage och var trötta och håglösa redan efter ett par timmar , det gjorde att jag registrerade just det.

De barn som går själva hemifrån då föräldrarna redan åkt till jobbet  snosar många gånger istället för att äta.

Man kan äta en drickyoghurt och en ostmacka när man kommer till skolan.. Det är bara en liten sak, men alla små saker tillsammans vittnar om omsorg om barnet.

Auktoritet har man eller inte. Det kan man inte plugga sig till. Metoder kan man lära sig, men inte själva auktoriteten.

Att sänka röstläget kan ibland ge bättre resultat än att höja det. Så får man vara lite spännande inte så torr och trist. Hade jag varit frisk vid pensionen så hade jag gärna fortsatt med utmaningarna i skolan….Mvh/WL

Wonnalesan 💖🤗⚘

Asai1 #29 glädjebetyg är ett sätt att få fler elever. Och betygen är ju nåt som man använder när man ska söka in på utbildning och det gäller ju inte bara när man ska söka in på gymnasiet för det finns ju gymnasier som är friskolor så då ska de betygen användas när man söker högre utbildning. Så bra betyg är ett lockmedel som gör att de får fler elever, vilket leder till mer vinst.

Nej, att ha central rättning av nationella prov tar inte bort glädjebetygen. Nationella prov är bara en del av det man använder när man sätter betyg, sen tittar man även på allt annat som eleverna presterat under året.

Sen åtminstone de senaste två åren så har de nationella proven (facit) stulits (och/eller att elever som gjort provet tidigare på dan lagt ut det) och lagts ut på sociala medier så elever haft tillgång till det och på det viset fått fler rätt än dom skulle fått annars, så där kan man inte klaga på att skolorna ger högre betyg för i det fallet har ju eleverna faktiskt gjort ett bra prov. Och det gäller ju då inte bara elever på friskolor som haft tillgång till facit.

Kom på ytterligare en orsak till att elever får högre betyg på nationella prov. Finns ju lärare på skolor som dagarna innan gått igenom vissa specifika saker som läraren vet kommer finnas på provet. Det gör ju då att elever kan plugga extra på dom sakerna. Om det bara gäller friskolor som gör så ska jag låta vara osagt.

Så just när det gäller nationella prov. Ska man få någorlunda rättvisa betyg på dom så måste det bli digitalt så det inte går att stjäla dom. Och lärare ska inte ta upp extra om vad som kommer vara med.

Så jag har inget bra svar på hur man ska få bort just glädjebetygen. Enda jag kan komma på är att begränsa vinsten så dom inte ger högre betyg än vad eleven ska ha.

Vet inte om detta tagits upp men det är viktigt att man ska studera efter sin egen nivå tycker jag. Behövs extra hjälp i skolan ska man få det, behöver man läsa i dubbel takt, hoppa flera årskullar inom vissa ämnen eller liknande måste man också få göra det.

Barn i Sverige ska inte straffas för att dom är begåvade, vilket ofta sker idag då barn blir hjälplärare, får göra om böcker som man redan gjort eller inte få gå upp en eller flera klasser om det behövs. Barn ska inte förlora lusten att lära och hoppa av skolan bara för att dom är smartare än andra och därför blir uttråkade, rättar lärare eller liknande.

Tyvärr så slår jante och studiefientliga miljöer hårt mot många barn och vuxna just pga detta

#34 Det är ju också ett problem med tror inte att begåvade barn utgör de flesta barn som har problem med att klara skolan. Men det är ändå värt att ta upp att det kanske inte bara är gruppanpassning som behövs utan kanske mer på individuell nivå.

Jag låg före mina klasskamrater i vissa ämnen men jag utnyttjade detta till att få mer ledig tid eller att kunna ta det lugnare. (Jag var sjuk ofta och borta från skolan pga min fibromyalgi, så jag pluggade i förväg ibland med flit ifall att jag skulle bli dålig och inte kunna plugga ett tag, men ibland råkade jag plugga lite för långt så att jag låg en månad före alla andra och de var inte bra när det kom till prov för då hade jag ju hunnit börja plugga nästa grej och kom inte ihåg allt från föregående till provet. Matten var den enda kursen som tog hänsyn till detta så man kunde göra prov i sin takt om man låg före). Men jag störde mig väldigt mycket på att ingen berättade för mig att jag redan hade gjort hela Matte A-kursen på gymnasiet redan när jag gick i högstadiet, bara att jag hade pluggat det med en annan bok! Hade kunnat tenta av det direkt, så onödig tid las på repetition en hel termin….

#34 Ligger en hel del i det. Även elever som har "lätt för sig" eller presterar bra måste få sina behov tillgodosedda. Fast ett större problem, i jämförelse, är väl de elever som inte ens klarar grundskolan.

Läste en artikel i Skolvärlden att det finns skolklasser där mindre än hälften av eleverna har gymnasiebehörighet. Hur ska de klara sig i vuxenvärlden? Här är en artikel med Fridolin och Björklund. Intressant läsning, men var är de konkreta svaren..?

http://skolvarlden.se/artiklar/de-ar-overens-ett-stort-misslyckande

#36 Många särbegåvade (dvs högt begåvade inte tvärtom barn som går i särskola) klarar inte av skolan eftersom det är för lätt.

#35 Jag tror att det är fler än vad man tror, idag hamnar ju endel i särskola, utreds (eller felaktigt diagnosticeras) för ADHD eller andra diagnoser eller helt enkelt att dom tappar all studielust och slutar studera helt och hållet eller slutar helt bry sig om skolan

#35 Jo jag tror också att de är fler än vad man tror men jag tror inte att de utgör majoriteten av barnen i fråga - kanske var en bättre formulering

#37 Högt begåvade klarar inte av skolan? Menar du som i "att inte stå ut - jag klarar inte av att vara här mer"? För nog måste det väl ändå vara så att om du är högt begåvad så fixar du en gymnasiebehörighet? Ja, om personen i fråga vill. 

Jag har inte fakta på handen men jag föreställer mig att "av två onda ting" så är problematiken med elever utan gymnasiebehörighet större.

#39 faktiskt så är det ganska vanligt bland högt begåvade att inte klara av skolan men det är ju inte så konstigt. Om man måste gå igenom år av att inte lära sig utan bara repetera det man redan kan, få sudda ut skolböcker och göra dom igen, få lärare emot en för att man kan mer än dom så blir skolan ofta outhärdlig. Klarar man dessutom av de första 10 åren eller så utan att studera alls så kan man inte studera sen när det väl blir så avancerat att man faktiskt måste studera. Majoriteten av de med hög eller särskilt hög begåvning som jag känner har inte gymnasiebetyg eller hade stora problem i skolan #38statistisk är det lika många som har problem med skolan pga låg intelligens. Men det finns inga specialskolor för det medan det finns särskolor i princip i varje kommun

Kanske dags att lyssna på lärarna, även om exempelvis Hans Bergström anser att det är kommunistiska åsikter? (Se bilden i #12.)

"En ny undersökning från Lärarnas Riksförbund (LR) jämför lärarkårens inställning med övriga väljares i två heta skolpolitiska frågor: vinstuttag i friskolor och det fria skolvalet. Resultaten visar att lärarna är mer negativa till vinster än kontrollgruppen: 70 procent av lärarna är helt emot vinstuttag, och 28 procent vill se begränsningar. 98 procent av lärarna är alltså negativa till rådande ordning med fria vinstuttag."

http://skolvarlden.se/artiklar/larare-sager-nej-till-vinster-i-skolan

https://www.di.se/nyheter/engelska-skolan-far-vara-slut-pa-kommunistvaldet-nu/?loggedin=true

Hör på radion (SR) att skolor i så kallade utsatta område saknar lärare med behörighet/utbildning. De väljer andra skolor helt enkelt. Möjligen följer en del av eleverna med och då startar en ond cirkel.

Jag är snart behörig lärare. Jag ska genomföra lite praktik, sedan är jag behörig i matematik och teknik i gymnasiet.

Även kommunala skolor har snäva ekonomiska ramar. Vinstuttag eller inte är inte nyckelfrågan.  Jag pratade med en lärare på gymnasiet när jag gjorde praktik och han ville gå en kurs. Han fick det för att den var gratis och han åkte tåg. Jag tror att skolan betalade resan men inte mer. (kommunal skola)

När en elev har sociala problem så upptar det en stor del av elevens tankeverksamhet. Jag har sett det som lärare själv. En elevs pappa hade cancer och han var döende. Killen var helt ointresserad av mattematik. Jag gjorde hembesök och träffade familjen. Jag förstår att procenträkning inte stod högst i prioritet.

Livet är inte rättvist. Jag kan ge mina barn hjälp och råd och även ge exempel på vilka uppgifter som de kommer att möta. Min son vet nu vilken uppgift som kommer som labbuppgift på fysiken. Vi har löst den hemma. Jag kan ge dem  förslag på böcker och hur de ska resonera när de berättar om dem. Mina barn lever under socialt ordnade förhållanden vilket ger trygghet. De umgås också med andra framgångsrika vänner.  Inget som jag har styrt, det är deras egna val.

Mitt förslag på lösning är att lärare och föräldrar tydligt berättar för eleverna att de kan. Att skapa ett självförtroende Att ge kontinuerlig feedback. Att se när de gör något bra. Berätta exakt vad de behöver öva mer på. Att anpassa undervisningen till individen. Och att ställa krav. Höga förväntningar ger bättre resultat. Man säger att -Jag tror på dig och jag kommer att stötta dig.

Inget av detta kan politiker påverka. Det är bara att inse att det är mer komplicerat än så. 

 Sedan är det så att skolan inte betyder allt. Jag har sett exempel på framgång utan lyckad skolgång.

Lite info om särbegåvning just i skolan. Förvisso en gammal artikel men det är förtfarande högaktuellt.

http://skolvarlden.se/artiklar/sverige-daligt-pa-att-hantera-sarbegavade

Fler tecken på att lärare rör på sig (eller slutar helt). Givetvis inte bra för kontinuitet eller lärandet i sig.

"I Göteborg var det drygt 19 procent av lärarna som lämnade sina jobb förra året. På vissa skolor i utsatta områden är omsättningen av lärare och rektorer högre. Sargon el Khouri är rektor på Gårdstensskolan i Angered i Göteborg. Vissa läsår har omsättningen legat på omkring 30 till 40 procent.

– Det går inte bedriva en hållbar utveckling och en hållbar skola med systematik om personalen som ingår i det systematiska kvalitetsarbetet flyttar. Det är ju självklart avgörande för skolans utveckling att lärare och rektorer stannar kvar på skolan, säger han."

https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7036910

Kanske det borde vara antingen två lärare eller en lärare och elevassisten eller liknande, där den extra persons huvuduppgift är att hjälpa till att hålla ordning i klassen och vara uppmärksam på om vissa elever behöver  någon form av extrahjälp - både studiemässigt och mående

Det blir mer och mer att friskolorna lämnar glädjebetyg, det har stått en del skriverier om det nu under våren, vissa skolor är värre än andra.

Visst är det bra att friskolorna går med vinst, men det känns väldigt surt när man vet att skolan som barnen går i går med miljonvinster varje är, men de kan inte lägga några extra tusenlappar på att hjälpa barn med särskillda behov. Utan snarare ser till att ställa till så mycket sattyg för eleverna att de blir sönderstressade och vägrar gå till skolan, utan de vill byta skola.

Vilket parti som skulle kunna fixa detta, har jag ingen aning om. tror inte nån utav dem kan det.

#47 Glädjebetyg är en styggelse, men pratar vi grundskolan så blir situationen en annan. Här handlar det om elever som inte klara grundskolan - glädjebetyg eller ej.

#48 fast om man går vidare på glädjebetyg men annars inte skulle ha klarat av det så gör man ju barnen en otjänst.

Min man gick i en sån skola (kommunal) som gav glädjebetyg och han hade klasskompisar som knappt kunde de enklaste meningarna på engelska. Det är ju inte bättre än de som inte klarar grundskolan

#49 Som jag skrev - glädjebetyg är en styggelse. Men pratar vi om de elever som inte fixar grundskolan så har det inte något med glädjebetyg att göra.

#50 fast det kan det ju ha

#50 Jo tyvärr det är så. Jag är en sånn där förälder som, redan sönderstressade, lärare tycker är en pest och en plåga. Jag kräver att mina barn skall göra sina uppgifter, de skall få betyg efter vad de klarar av att göra. Inte bara ge dem godkänt, bara för att stoppa undan problemet med en kravstor förälder.

Har även varit med om att ett av mina barn, pojken har autism/asberger, har drabbats av sämre betyg än han har presterat, för att skolans statistik skall gå högre med fler elever som har högsta betyg i precis alla ämnen.
Skriver man B och B+ på nationella prov (alla nationella prov) ska han inte hamna på ett lägre grundbetyg ( D), för att elever som presterar bättre på lektionerna skall få högre slutbetyg, för att skolan ska kunna visa upp en statistik med fler högpresterande elever !!

#51 Hur då? Om du efter grundskolan inte har tillräckligt bra betyg för att komma in på någon gymnasielinje - vad har det med glädjebetyg att göra? Tvärtom borde ju glädjebetyg ha hjälpt, eller?

#52 Må så vara systemet inte är perfekt, men…de imperfektionerna finns säkerligen i kommunala skolor också.

Under min gymnasietid (kommunal) skrev jag full pott på samtliga skriftliga prov i engelska (och var aktiv under lektioner), men kunde inte få högsta betyg pga att jag inte hade tillräckligt högt betyg i svenska. Min lärare i engelska höll med om att det var knas, men kunde inget göra…

#53 Fast om man inte klarar gymnasiet pga glädjebetyg så är det ju inte bättre. Visst på papper ser det bättre ut på papper men det betyder inte att det faktiskt är bättre

#54 Nej, vem har påstått det? Inte jag åtminstone. Men…nu handlar ju frågan om de elever som inte fixar att gå ut grundskolan med hyggliga betyg (eller ens betyg överhuvudtaget).

#55 Fast det ger ju samma effekt i livet

#56 Det förstår jag - som sagt…jag tycker att det glädjebetyg är en styggelse. Men för att återknyta till tråden - det är ett problem att så pass många inte ens går ut grundskolan med betyg och, om vi nu ska gradera det, är ett större problem än glädjebetyg i gymnasiet.

#57 jag pratade om glädjebetyg grundskolan då det är det min man har erfarenhet av och det hör till ämnet tycker jag. Som sagt det ger ju samma problem egentligen

#58 Jag förstår det - verkligen. Men vi har ju ett stort problem med många unga som går ut grundskolan utan kompletta betyg eller oerhört låga betyg. 

Från länken i #36:

"Under de senaste tio år åren har 251 600 elever lämnat grundskolan utan att uppnå kunskapskraven. Det är fler personer än vad det bor i Helsingborgs och Eskilstunas kommuner tillsammans."

"Under samma period gick 140 000 ungdomar ut nian utan gymnasiebehörighet."

#59 Fast det är ju egentligen samma problem

#60 Så du menar typ: "Kommer vi bara till rätta med glädjebetygen så kommer fler elever att uppnå kunskapskraven & gymnasiebehörighet i grundskolan"?

#61 Nej ingenting är så enkelt att det finns en lösning till ett problem

#59 Håller med om att det är ett stort problem att så många ungdomar inte klarar grundskolan. Ca 25.000 om året, i snitt!

Skolan ska ju förbereda ungdomarna för vuxenlivet, och dessa lär få det mycket svårt eftersom det knappt finns några enkla jobb längre. Vad ska de då göra? Fortsatta studier går inte, vanliga jobb går inte. Ska de leva på bidrag eller bli kriminella? Det blir till ett samhällsproblem helt enkelt. Måste få en lösning.

#63 De hamnar i en ond cirkel. Så klart ett stort problem.

#53 Ja, det tror jag absolut. men jag har inte råkat ut för det i de kommunala skolorna, utan jag kan bara svara för den privata skola som 2 av pojkarna gick i.

Tycker det är lite suspekta siffror. Av 120 elever fick 5 stycken högsta poäng, alltså 340 poäng. Av dessa 120 elever fick 49 stycken en medelpoäng på över 310.

Andra barn, som under hela  8 an och 9 an har legat på ett medel på C-D  i betyg, och skrivit B eller B+ på Nationella prov, har knuffats ner till ett D eller D+ i slutbetyg.

Att sätta betyg i egna ämnen tycker jag verkar sunt - då kan ju alla få betyg i det just dom är bra på!

"Skolinspektionen fann vid sitt senaste besök på skolan i våras så allvarliga brister att man nu hotar skolan med ett vite på 300 000 kronor. Bland annat så har skolans rektor jobbat hemifrån och inte varit på skolan under det senaste året."---

"Eleverna sprider enligt Skolinspektionens granskning ut sig i olika rum i skolan och ägnar sig åt helt andra saker än skolarbete. De spelar spel på Ipad och ser på klipp från Youtube. Utredningen visar på en stor okunskap om skolans regelverk. – Man har inte undervisat och gett betyg i ämnet teknik. Istället har man satt betyg på något annat som man hittat på. Eleverna kommer att gå ut skolan utan de kunskaper de ska ha, säger chefen för Skolinspektionen i Linköping, Maria Sundkvist."---

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/skolan-har-satt-betyg-i-amnen-som-inte-finns

Ja, men det heter ju "friskola" - då kan väl rektorn få vara ledig och eleverna hitta på fria ämnen? Någon kan få en femma i karaoke, en annan högsta betyg i stalking, en tredje toppbetyg i stenslungebyggande - vad är det för fel med det? Det kan vara en lyckad modell för att få alla att klara skolgången!

#66 Galet…men känns som att det ligger i tidens anda.

Japp - med den fria skolgången mot framtiden! ✨

Men om eleverna/kunderna är nöjda med Fria Intermilia är väl allt frid och fröjd? Annars är det väl bara att byta på den fria marknaden? Eller ska det vara kommunistvälde, för att tala med Hans Bergström?

https://www.di.se/nyheter/engelska-skolan-far-vara-slut-pa-kommunistvaldet-nu/