Annons:
Etikettövrigt
Läst 965 ggr
Tottenypan
3/19/20, 10:37 AM

"Diagnoser", "Nyord" eller symptom?

Allt fler och allt yngre, verkar få diagnoser med allt längre och längre namn. Allt fler och allt yngre, verkar äta "lyckopiller" och annat "legaliserat knark" i allt högre utsträckning. Beror detta på att psykiatrin har blivit duktigare att sätta namn på något som egentligen alltid har funnits och som tidigare "självmedicinerades med exempelvis alkohol? Eller, är detta ett symptom på att människors verklighet, nu har börjat bli så komplicerad och "jobbig", att man nu måste "medicineras" för att orka med den?

Thomas Nygren

Fårösund

Annons:
Maria
3/19/20, 11:53 AM
#1

#0 Någonstans tycks jag ana ett förrakt. "Lyckopiller, legaliserat knark, diagnoser med allt längre namn…." Varför inte använda den korrekta termen? Vilka diagnoser har du svårt att uttala? Vilken medicin avser du?

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Tottenypan
3/19/20, 12:44 PM
#2

Förakt? Det låter jag vara din värdering om du inte tycks se några problem med den här utvecklingen. Jag är varken psykiatriker eller farmaceut och behöver inte heller vara det, för att kunna konstatera att nya trender och tendenser verkar ha gjort sig gällande i vår verklighet. Eller tycker du kanske att jag måste vara "strålningsforskare" för att få ha synpunkter på kärnkraftspolitiken? Om du sedan är duktigare än vad jag är på att "uttala namnen" på alla dessa nya diagnoser eller på att använda "korrekta termer", eller på att "kunna namnen" på alla dessa mediciner, så förändrar väl det i sig inte sakläget? Om en allt större och allt yngre andel av befolkningen får "diagnoser" och behöver mediciners mot detta. så har väl jag som lekman ändå rätt att tycka att detta är ett problem?

Thomas Nygren

Fårösund

Maria
3/19/20, 2:47 PM
#3

Jag har inte skrivit att du inte får tycka vad du vill utan jag bara påpekade dina ordval.

Varför skriver du diagnoser inom citattecken?

Det är väl självklart att det är problem när människor får en diagnos. Speciellt för den enskilde individen. Jag tycker det är väldigt respektlöst att kalla det trender.

Men jag undrar hur det påverkar dig? Har du problem med detta?

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

kamera0710
3/19/20, 7:03 PM
#4

Många "det verkar" i dina inlägg. Kanske vore bra om du källhänvisar till konkreta fakta?

Tottenypan
3/19/20, 10:22 PM
#5

#3 Ja , man kan ju läsa inlägget som "fan läser bibeln", om man vill det.  Begreppet "diagnos", används i texten både med och utan citattecken. Ja, jag hävdar i #2 att jag tycker att det är ett problem att allt fler och allt yngre människor får diagnoser och jag förbehåller mig även rätten att få tycka så, även om du tycker "Det är väl självklart…". När jag pekar på problemet "Allt fler och allt yngre…", så pekar jag på just trender. Jag pratar ju knappast om trender som i "Guccihandväskor". Ja, det påverkar mig. Ja, jag har problem med att en allt större och yngre andel av befolkningen får diagnoser och tvingas medicinera. Det var väl därför jag skrev inlägget?

#4 Jag räknar till två "verkar" i inlägget. Då detta från början inte syftade till at bli en avhandling, utan ett vanligt inlägg från en vanlig lekman, så tog jag mig friheten att hoppa över "statistiken och fotnoterna". Dels pekar jag på en trend som det har rått konsensus om i många år. Eller har jag fel i sak? Dels blir inlägget "läsarvänligare", då jag egentligen inte hävdar något som är kontroversiellt.

Thomas Nygren 

Fårösund

Pyttelite
3/19/20, 11:00 PM
#6

Du är väldigt generell i ditt uttalande och det är svårt att förstå eller bemöta vad du menar. Att många fått ett ord på de problem dom har via en diagnos är väl just att man forskat och kategoriserat de problem man sett. Syftet är att hjälpa inte att som det var förr stjälpa. Var det bättre då man klumpade ihop alla människor som var utanför normen eller annorlunda och placerade dom på mentalsjukhus som man gjort tidigare? Vad tror du själv?


Man motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre.


Annons:
kamera0710
3/20/20, 5:57 AM
#7

#5 Inte lätt att veta om du har rätt eller fel i sak när du inte källhänvisar till något mer konkret.

Tottenypan
3/20/20, 9:24 PM
#8

Okej, jag skall försöka skriva tydligare.

Problem: Det går att se en trend i samhället, där allt fler och allt yngre människor får diagnoser och därför måste medicinera. Om detta råder en generell konsensus ( Vill man se konkreta siffror eller fördjupa sig i ämnet, så kan man googla på "diagnoser"). 

Där står bl.a. i Dagens Medicin 2018-05-04, skriven av Anja Haglund/TT.

 "Antalet barn med en neuropsykiatrisk diagnos, som adhd, autism och Aspergers syndrom ökade med över 300 procent mellan 2006 och 2016, enligt P4 Värmland."

Frågeställning 1. Beror detta på att psykiatrin har blivit duktigare att sätta namn på något som egentligen alltid har funnits och som tidigare, bl.a. "självmedicinerades med exempelvis alkohol? 

Frågeställning 2. Eller, är detta ett symptom på att människors verklighet, nu har börjat bli så komplicerad och "jobbig", att man nu måste "medicineras" för att orka med den?

Tydligare än så här kan åtminstone inte jag bli. Jag hoppas nu verkligen att ingen på något sätt blir kränkt av vad jag har skrivit. Jag vill också passa på att säga att jag givetvis tycker synd om alla de människor som får "diagnoser" och behöver medicinera pga. detta. Jag vill också på förekommen anledning förtydliga att; Nej! Jag tycker inte att det var bättre "då man klumpade ihop alla människor som var utanför normen eller annorlunda och placerade dom på mentalsjukhus som man gjort tidigare?". Jag har överhuvudtaget svårt att förstå hur man kan extrahera denna "retoriskt klumpiga" frågeställning ur det jag har skrivit?

Thomas Nygren

Fårösund

Pyttelite
3/20/20, 10:09 PM
#9

Klassificeringen är relativt ny - från början av 1990-talet och diagnosen ställs via bedömningskriterier som säker varierat från olika tider så det är väl inte konstigt att en diagnos ökar med kunskapen om diagnosen.

I och med att det är en bedömning så är det också personberoende. 

I din hänvisning är det Maria Unenge Hallerbäck som är överläkare i neuropsykiatri som uttalar sig. Maria hävdar också att flertalet av diagnoser kommer man att växa ifrån men att det kan vara svårt att få bort en satt diagnos.

Svaret är väl att man får jobba med kriterierna för bedömning av dessa diagnoser samt att vård eller åtgärder skiftar mellan kommun och landsting.

I vissa fall är diagnosen till hjälp  andra fall är det en diagnos som snarare skapar begränsningar än underlättar i vardagen.


Man motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre.


Tottenypan
3/20/20, 11:28 PM
#10

Min grundläggande frågeställning är fortfarande, dock något omformulerad, "har symptomen som ligger till grund för dessa moderna "diagnoser", alltid funnits i samma utsträckning (men tidigare utan en etikett), eller har verkligheten idag blivit så komplicerad och "jobbig", att symptomen "de facto" drabbar en högre andel av befolkningen? Sedan kan man ju lite raljant fråga sig själv ibland, om inte både Emil i Lönneberga och Pippi Långstrump, skulle ha riskerat att få någon form av diagnoser om dom hade levat idag?

Thomas Nygren

Fårösund

Pyttelite
3/21/20, 8:27 AM
#11

#10 Människan har inte genomgått ngn evolution på länge så svaret på din fråga är som tidigare att man kategoriserat troligen normala avvikelser och forskat fram ”lämpliga” läkemedel. Naturligtvis finns det också ett ekonomiskt intresse i diagnosverksamheten men för en hel del blir diagnosen en hjälp till att förstå sig själv oavsett om man medicinerar eller inte. Emil och Pippi var/är väl inga fysiska personer så de kan väl ha vilka diagnoser som helst?


Man motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre.


Maria
3/21/20, 9:41 AM
#12

#10 Det finns nog många människor genom tiderna som hade vunnit på att få veta varför man känt sig annorlunda i vissa situationer. Idag har vi kommit ganska långt med att hitta orsaker och sätta diagnoser.

Jag tror det är en oerhörd lättnad för många.

Jag förstår inte heller hur Pippi och Emil kommer in i frågan.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

kamera0710
3/21/20, 10:08 AM
#13

#8 Jag har inte känt mig kränkt på något vis. Tyckte bara att dina inledande kommentarer var så svepande och saknad källhänvisningar. Jag försöker alltid att skilja på åsikter och fakta.

Annons:
Pyttelite
3/21/20, 10:33 AM
#14

Riktlinjer väntas för ADHD och autism, socialstyrelsen tillsätter en utredning. https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2019/07/02/riktlinjer-vantas-for-adhd-och-autism/


Man motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre.


Tottenypan
3/21/20, 6:56 PM
#15

#11. "Människan har inte genomgått ngn evolution på länge så svaret på din fråga är som tidigare att man kategoriserat troligen normala avvikelser och forskat fram ”lämpliga” läkemedel."

Jag har aldrig hävdat att den ökande andelen diagnoser hos befolkningen, skulle ha något med mänsklig evolution att göra? Det som har förändrats radikalt, under de senaste århundradena, är människans miljö. (om detta råder det väl ändå inga tvivel?).  

#10. "eller har verkligheten idag blivit så komplicerad och "jobbig", att symptomen "de facto" drabbar en högre andel av befolkningen?" 

Avstår från genmäle rörande kommentarer och frågor om Emil och Pippi.

Maria
3/22/20, 9:38 AM
#16

#15 Hur förklarar du då att mycket talar för att t.ex diagnosen ADHD är ärftlig?

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Tottenypan
3/22/20, 12:28 PM
#17

Även om symtom på "diagnosen" ADHD, alltid har funnits, och även om dessa symptom kan förmodas vara ärftlig, så kvarstår dock fortfarande min frågeställning. Beror ökningen av andelen diagnoser hos befolkningen på att läkarna blivit duktigare på att sätta etiketter på dessa symptom, eller beror ökningen av andelen diagnoser hos befolkningen på att "verkligheten" har blivit mer "komplicerad och jobbig" för människor överlag. 

I det första fallet så ser vi egentligen ingen reell ökning av andelen symtom, utan bara på att läkarna har blivit duktigare på att klassificera och sätta etiketter på dessa. (Verkligheten ser ut som den alltid har gjort. Vi har bara blivit duktigare på att beskriva den).

I det andra fallet så ser vi en reell ökning av andelen symptom och därmed av andelen diagnoser. Denna reella ökning av andelen diagnoser skulle då kunna förklaras av förändringar i vår miljö, vilka givit upphov till hårdare livsbetingelser. (I detta fall, så ser vi att vår verklighet faktiskt har förändrats och att detta skulle kunna vara orsaken till den ökade andelen diagnoser.)

Jag är fullt medveten om att verkligheten sällan är renodlad, såsom i dessa två fallbeskrivningar. Jag skulle dock vara betydligt mer oroad om verkligheten ser ut som "i det andra fallet" än som "i det första fallet". Därav frågeställningen.

Thomas Nygren

Fårösund

Pyttelite
3/22/20, 12:39 PM
#18

#17 Livsbetingelserna idag är knappast hårdare än var de var förr i tiden. De är bara annorlunda. Livslängd är ett bra mått på att livet är skonsammare idag. Som jag nämnde tidigare i tråden fanns det en annan auktoritet förr både kyrkan och överheten och till och med politiska partier såg till att bli av med oönskade individer. Mentalsjukhus, klostervistelser, fängelse eller andra typer av straff t. ex. omyndighetsförklaring, uppfostringsanstalter är bra exempel på metoder som tillämpats förr.


Man motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre.


Tottenypan
3/22/20, 3:31 PM
#19

#17 Livsbetingelserna idag är knappast hårdare än var de var förr i tiden. De är bara annorlunda.

Nyanser tack. Jag pratar väl i detta sammanhang knappast om fysiska livsbetingelser av typen "bära sten i stenbrott" eller "ingen el eller inget rinnande vatten". Jag pratar om psykiska livsbetingelser, som att det allmänna tempot ock kraven på den enskilda individen i samhället, är högre än det var för. Vi har också betydligt fler valmöjligheter än vad våra förfäder hade och utsätts dessutom för en digital och medial stress som överhuvudtaget inte drabbade våra förfäder.

Förr föddes du till flicka eller pojke, och därmed var ramarna satta. Idag kan du själv, i mycket högre utsträckning än tidigare, välja att bli vad du vill. Jag tror att denna mångfald av valmöjligheter, kan öka den psykiska stressen på framförallt unga människor. Jag säger absolut inte att denna utveckling, i sig är dålig. Dock tror jag att den kan skapa en ökad psykisk stress bland människor, som till del kan förklara en eventuellt ökad andel av symptom på diagnoser hos befolkningen.

#18. Livslängd är ett bra mått på att livet är skonsammare idag.

Fysiskt skonsammare ja. Idag jobbar vi ju inte tills vi dör. Även äldreomsorgen, utvecklingen inom vården och en kraftig satsning på FoU inom medicinen, kan vara bidragande orsaker till en ökad livslängd.

#18. "Som jag nämnde tidigare i tråden fanns det en annan auktoritet förr både kyrkan och överheten och till och med politiska partier såg till att bli av med oönskade individer.

Mentalsjukhus, klostervistelser, fängelse eller andra typer av straff t. ex. omyndighetsförklaring, uppfostringsanstalter är bra exempel på metoder som tillämpats förr."

Ja, här kan man ju kasta in både häxbränningarna och inkvisitionen som exempel på detta. Att man gömde undan, straffade eller på annat sätt gjorde sig av med psykiskt sjuka människor, långt innan "diagnosernas tidevarv", har vi väl redan konstaterat. Jag tror dock inte på att diagnosernas inträde och framför allt den markanta ökningen av diagnoser, under senare år, helt skulle kunna förklaras med att vi med tiden, infört en "modern" psykvård.

Thomas Nygren

Fårösund

Pyttelite
3/23/20, 8:19 PM
#20

Nyanser tack. Jag pratar väl i detta sammanhang knappast om fysiska livsbetingelser av typen "bära sten i stenbrott" eller "ingen el eller inget rinnande vatten". Jag pratar om psykiska livsbetingelser, som att det allmänna tempot ock kraven på den enskilda individen i samhället, är högre än det var för. Vi har också betydligt fler valmöjligheter än vad våra förfäder hade och utsätts dessutom för en digital och medial stress som överhuvudtaget inte drabbade våra förfäder.

Dom psykiska livsbetingelserna har blivit bättre. För inte så länge sedan kunde du bli livstidsinspärrad på ett mentalsjukhus, asyler eller sinnessjukhus med liten chans till frigivning eller rehabilitering

I takt med att farmaka utvecklats har mentalsjukhusen monterats ner.

Förr föddes du till flicka eller pojke, och därmed var ramarna satta. Idag kan du själv, i mycket högre utsträckning än tidigare, välja att bli vad du vill. Jag tror att denna mångfald av valmöjligheter, kan öka den psykiska stressen på framförallt unga människor. Jag säger absolut inte att denna utveckling, i sig är dålig. Dock tror jag att den kan skapa en ökad psykisk stress bland människor, som till del kan förklara en eventuellt ökad andel av symptom på diagnoser hos befolkningen.

Så du menar ett det var bättre förr på statartiden eller för fabriksarbetaren, då man visste sin plats? 

Då preventivmedel inte var lagligt, trångboddhet, alkoholism och andra missförhållanden stod för dörren.

Hur tror du att en bipolär diagnos hanterades på den tiden? 

Var det verkligen så mycket bättre förr?

Att vi har många diagnoser idag är för att vi kan sortera ut dom och namnge dom inte att människor blivit sjukare i stort.


Man motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre.


Annons:
Tottenypan
3/23/20, 11:38 PM
#21

#8. "Frågeställning 2. Eller, är detta ett symptom på att människors verklighet, nu har börjat bli så komplicerad och "jobbig", att man nu måste "medicineras" för att orka med den?"

#20. "Dom psykiska livsbetingelserna har blivit bättre."

Här tolkar jag dig som att du svarar nej på frågeställning 2. (Dock undrar jag hur du så kategoriskt kan fastslå att dom psykiska livsbetingelserna har blivit bättre?) Därom tvistar väl ändå "di lärde"?

#8. "Frågeställning 1. Beror detta på att psykiatrin har blivit duktigare att sätta namn på något som egentligen alltid har funnits och som tidigare, bl.a. "självmedicinerades med exempelvis alkohol?" 

#20. "Att vi har många diagnoser idag är för att vi kan sortera ut dom och namnge dom inte att människor blivit sjukare i stort."

Här tolkar jag dig som att du svarar ja på frågeställning 1 och nej på frågeställning 2..

Då har jag äntligen fått ett konkret svar på mitt ursprungliga inlägg, även om resan hit har varit både lång och krokig.

#19.Jag tror dock inte på att diagnosernas inträde och framför allt den markanta ökningen av diagnoser, under senare år, helt skulle kunna förklaras med att vi med tiden, infört en "modern" psykvård.

Sedan vet jag inte om jag håller med om att "dom psykiska livsbetingelserna har blivit bättre", när en allt större andel av befolkningen måste äta "lyckopiller" och annan psykofarmaka för att överhuvudtaget orka med vardagen? Det kanske skulle vara bättre att försöka identifiera och undanröja dom grundläggande orsakerna till symptomen, än att bara försöka lindra symptomen?

Thomas Nygren

Fårösund

Pyttelite
3/24/20, 9:17 PM
#22

Att få en diagnos innebär inte att man vare sig är psykisk sjuk eller är i behov av varken tabletter eller sluten vård. Däremot kan det ge en bättre förståelse för vem man är.

Nej jag tror inte att vi har det mer komplext idag - det var svårt nog förr - så där har du tolkat mig rätt.

Det finns mängder av Youtube snuttar om hur det var förr på våra mentalsjukhus. Titta gärna på några av dom för att få perspektiv på nutiden.

Psykisk ohälsa dokumentär (HALVA) mentalsjukhus patienter, tvångsvård


Man motionerar inte för att bli yngre utan för att bli äldre.


KimE
4/20/20, 10:34 PM
#23

"Frågeställning 1. Beror detta på att psykiatrin har blivit duktigare att sätta namn på något som egentligen alltid har funnits och som tidigare, bl.a. "självmedicinerades med exempelvis alkohol? "

När jag var liten så fanns det byfånar nu har de försvunnit, det måste ha något att göra med bättre diagnoser och mediciner.

Tottenypan
5/4/20, 6:26 PM
#24

Eller så har det att göra med ett förändrat språkbruk och det faktum att vi 1993 införde lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS 1993:387). Idag finns många av dom som för kallades för "byfånar", på dagcenter och inom annan LSS-verksamhet.

Upp till toppen
Annons: