De äldre blir allt fler, allt äldre och alltmer vårdkrävande. Undersköterskorna blir allt färre, får allt tyngre arbetsuppgifter och alltmer ansvar. De unga verkar inte intresserade av en vårdutbildning, som leder till en anställning utan vare sig löneutveckling eller karriärsmöjligheter. Ekvationen kommer inte att gå ihop. Räddningen för vården idag, verkar vara våra nyanlända, och då inte för att dom verkar vara särskilt intresserade av vårdyrket i sig, utanför för att dom verkar ha svårt att komma in på den "öppna arbetsmarknaden". Ett sätt att snabbt komma runt det mycket befogade språkkravet och kraven på utbildningsståndpunkt i detta läge, vore att låta dom nyanlända, avlasta undersköterskorna med mindre kvalificerade uppgifter som städning, tvätt och matlagning mm. Detta kräver att man har en differentierad organisationsstruktur, istället för en "platt" dito, där alla förväntas göra allt. "Rätt man på rätt plats", möjligheter till fortlöpande kompetens och karriärsutveckling integrerat i arbetet (typ lärlingssystem). Här har de nyanlända chansen att få göra nytta, att kunna jobba sig uppåt och att samtidigt få en rimlig chans att hinna lära sig språket. Detta samtidigt som dom kan försörja sig utan att behöva uppbära försörjningsstöd. Ett sådant system skulle frigöra undersköterskorna från okvalificerade arbetsuppgifter, så att dom kan jobba med det dom är utbildade för. Detta skulle även höja deras status och kanske även göra yrket mer attraktivt för fler ungdomar. Sist men inte minst, så skulle de "äldre" i ett sådant system, kunna känna sig mer trygga i vetskapen om att omsorg och mediciner, hanteras av utbildad personal, som har en grundläggande kunskap i det svenska språket.

Thomas Nygren

Fårösund