Den 22 juni 2026 led Trumpadministrationen två betydande juridiska nederlag i federala domstolar. Fallen rörde två av administrationens mest omstridda frågor: invandringspolitiken och arbetet mot påstått valfusk. I båda fallen gick domarna tydligt emot regeringens linje och riktade ovanligt skarp kritik mot myndigheternas agerande.

Domstol stoppade utredning mot Tim Walz

I det första fallet stoppade en federal domare i Minnesota justitiedepartementets försök att tvinga fram information från Tim Walz och andra lokala politiker.

Trumpadministrationen hade hävdat att Minnesota-politiker försvårat det federala immigrationsarbetet och därför skulle utredas. Justitiedepartementet utfärdade stämningar till bland andra Walz, delstatens justitieminister Keith Ellison och Minneapolismayoren Jacob Frey.

Domaren Patrick Schiltz slog dock fast att myndigheterna inte hade presenterat tillräckliga bevis för något brottsligt agerande. Enligt domaren verkade det huvudsakliga syftet vara att pressa eller bestraffa lokala ledare som motsatt sig administrationens invandringspolitik. Han beskrev regeringens juridiska argument som mycket svaga och stoppade stämningarna.

Beslutet ses som en seger för delstaternas självständighet gentemot den federala regeringen och en markering mot användning av rättsväsendet i politiska konflikter.

Domstol blockerade väljarkontroller via immigrationsdatabas

Samma dag kom ett nytt bakslag för administrationen i Washington D.C.

Trumpadministrationen hade byggt ut den federala immigrationsdatabasen SAVE för att göra det lättare för delstater att kontrollera om registrerade väljare verkligen var amerikanska medborgare. Administrationen hävdade att åtgärden behövdes för att förhindra att icke-medborgare röstade i amerikanska val.

Men domaren Sparkle Sooknanan stoppade användningen av systemet. Hon konstaterade att databasen innehöll felaktigheter som riskerade att leda till att amerikanska medborgare felaktigt förlorade sin rösträtt eller fick sin registrering ifrågasatt. Domaren ansåg också att administrationen brutit mot flera integritets- och dataskyddsregler genom hur informationen samlades och användes.

Flera organisationer för rösträtt hade stämt staten och pekat på exempel där naturaliserade amerikanska medborgare felaktigt markerats som icke-medborgare. Domstolen gav dem rätt.

Ett större mönster

De två domarna innebär inte att Trumpadministrationen förlorat de övergripande politiska striderna om invandring eller valregler. Däremot visar besluten att federala domstolar fortsätter att sätta gränser för hur långt regeringen kan gå när den använder statliga databaser eller rättsväsendets verktyg för att genomdriva sin politik.

Särskilt uppmärksammat är att båda domarna använde ovanligt starka formuleringar. I Minnesotafallet beskrev domaren utredningen som ett försök till trakasserier och repressalier, medan domaren i Washington slog fast att regeringens agerande riskerade att inskränka amerikanska medborgares grundläggande rösträtt.

Tillsammans utgör besluten ett av de största juridiska bakslagen för Trumpadministrationen under sommaren 2026.