
Ang. arbetslöshet
Tycker ni att människor ska tillåtas stanna på sin hemort med arbetslöshetsersättning om det finns arbete på annat håll?
Mvh // Staffan

Ja det tycker jag.
Enkel fråga som kräver komplicerat svar…
Vad är på annat håll?
Jag bor i Ängelholm, har precis blivit arbetslös och erbjuds likvärdigt jobb i Helsingborg - 2,5 mil och 20 minuter med bil?
Svar: Självklart nej!
Eller jag bor i Ängelholm, har fru med lokalt kanonjobb, 7 ungar i åldern 1-12 och erbjuds ett jobb som är långt från min kompetens i Kiruna.
Svar: Självklart ja!
Jag tycker kanske snarare att man inte ska få ersättning hur länge som helst bara för att det inte finns jobb som passarens önskeprofil eller matchar ens utbildning.
Finns det inget annat än att jobba på Konsum, bör alternativen vara att flytta dit "rätt" jobb finns, eller ta det jobb som faktiskt finns.
Vad är då rimlig tid? Svårt. 6 månader kanske?
Mvh // Johan

Mitt svar baserades på Anders alternativ Kiruna….
Jag tycker det är ett problem att den politiska debatten ofta handlar om enkla frågor med enkla svar. Det finns så få enkla frågor. De allra, allra flesta växer när man börjar titta lite djupare på dem.
När det gäller arbetslöshet är det väl så att det är en slags försäkring man tar. A-kassan… Det borde vara möjligt att teckna olika varianter - dyrare premie gär rätt att vara mer "kräsen", billig premie kanske gör Kiruna nödvändigt?
#5: Låter mycket bra i mina ögon. Men tyvärr skulle ju det vara "orättvist" och kommer aldrig gå att införa… Ska det bli en klassfråga hur länge man kan vara arbetslös?
Mvh // Johan

Jag kan inte förstå hur någon kan försvara att man inte ska behöva jobba för att få pengar?

Det är väl på sätt och vis en klassfråga redan. Det är ju inte alla som har råd att vara arbetslösa….

#8 Det stämmer. Men kan man leva utan att ha ett jobb, utan att ta A-kassa eller sosialbirag- Då ska man självklart inte tvingas flytta.

Jag tycker inte att man ska tvinga folk att flytta. Däremot tycker jag att man verkligen ska dra åt kraven för att få A-kassa. Det är på tok för slappt i dagens system. Det bör vara en svårighet att få a-kassa under en lång tid. Det finns jobb åt alla…
Jag tycker lite som Anders, att man inte nödvändigtvis ska behöva flytta, men då ska man också vara beredd att ta precis vad som erbjuds på sin hemort.
Jag tycker dessutom att skillnaden på att arbeta 40 timmar i veckan eller vara arbetslös ska vara större generellt.
#7 Om du har betalt in a-kassa i många år och sedan blir arbetslös tycker jag man ska kunna utnyttja sina inbetalningar - istället för att (ex #2b) tvingas bryta upp från familjen osv.
Den typen av enkla svar som ges i #7 tycker jag tyder på att man inte analyserat problemet.
Det går inte att säga att man aldrig har rätt att tacka nej till ett erbjudet arbete - inte heller att man alltid har rätt att tacka nej. Jga gissar att dagens regler redan tar hänsyn till detta, men jag är inte särskilt väl insatt.

Ja tycker inte det är klokt hur arbetsförmedligen funkar. Man ska ut och söka jobb i hela landet fast att du har barn och familj rotad. Det enda är att du får 100 dagar på dig att hitta den lösning för att kuna flytta. Hur menar dom det i praktiken ska man skilja sig lämnabort barnen hos någon sälja huset, mm. Skulle bra gärna vilja veta hur dom som har bestämt det där reglerna har tänkt.
Det vet jag som har varit arbetslös 2 gånger de senaste 5 åren. Kraven för att behålla a-kassa är mycket hårdare an någon av er tror. Vissa arbetsförmedlingar kräver att du söker ett jobb om dagen annars blir du av med a-kassan. Detta är ett stort problem för många företag som annonserar jobb. De blir överösta av ansökningar som inte är seriösa och oftast avslutas med att arbetsförmedlingen kräver att jag söker detta jobb, jag vet att jag inte är de meriter som krävs var vänlig och kasta min ansökan och ursäkta mig för besväret.
Det finns jobb åt alla, skev någon. Jo då det kanske är möjligt, men jag tror inte att Konsum anställer en arbetslös Teknologie doktor i biokemi, tror du?

Har man hem och familj och då kan det ju vara omöjligt att flytta man kan ju inte kräva att folk ska skilja sig eller ha dubbla bostäder och pendla till kärleken och barnen.
Jag tycker att man som arbetslös ska befinna sig i en lokal på dagarna, lika många timmar som man söker jobb för. Och från denna lokal ska man söka jobb och ha tillgång till datorer och hjälp och stötning i sitt arbetssökande.
Du kan då inte stämpla och arbeta svart samtidigt och du visar att du kan och vill arbeta med att söka jobb. Man bör också varva den tiden med många kortare utbildningar, så att en arbetsgivare känner att en som varit långtidsarbetslös inte tappat kontakten med det den ska jobba med eller blivit bortskämd med att vara "ledig" och byggt upp en fritid som inte har plats för jobb.
Lite nya jobb skulle det ju bli också bli

#15 Arbetslösa ska befinna sig i en lokal i 8 h timmar per dag? (Om man söker heltidsjobb.) Oj nej hu, det tror jag skulle knäcka folk psykologiskt. För inte trot jag att arbetsförmedlingen kan hitta på sysselsättning/kurser år alla arbetslösa. De försöker ju nu med typ söka jobb kurser, men vad jag har hört så är de totalt värdelösa.
Bättre i så fall att tvinga arbetslösa att gå upp kl 8 varje morgon och börja dagen med en tallrik gröt och 5 km i skogen.
Oskar

Jag tycker att A kassan har ett mystisk konstruktion är 90% av premien betalas av skattepengar resterande 10% måste jag söka mig till facket för att betala. Och om man som mig inte är med i A kassan så betalar man 90% av premien men kommer aldrig att kunna tillgodogöra sig den.
Angående familj som ett skäl till att inte flytta så tror jag att det finns få saker som är så skadliga för familjeförhållanden som långvarig arbetslöshet.
---

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

Jag är övertygad om att det finns jobb till alla. Det gäller bara att sänka sina krav. Sen är det klart att det finns undantag, det gör det från allt…

#12 A-kassan är ett skydd inte en rättighet. Jag tycker likt #17 att a-kassan är en mycket mysstisk konstrukion där folk som sagt måste söka jobb. Spelare ingen roll om det är en seriösa försök, bara de söker jobben.
Och Själklart finns det jobb för alla i svergie. Om kina kan anställa mer än 100 miljoner människor borde det inte vara svårt för oss att skapa 200 000 ny jobb (eller 1 000 000)

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
#19 Det finns inte jobb åt alla. Att sänka sin krav är oftast inte möjligt. Jag upptäcker att du aldrig har varit arbetslös eller har som jag suttit i många år och anställt personal. Jag antäller aldrig någon som är mycket överkvalificerad för tjänsten, det slutar aldrig lyckligt. Så att sänka sin krav är inte en utväg.
* Flytta för att få ett jobb, som finns långt från hemorten, när man har familj. Det innebär ju oftast att familjen ska flytta med. Vad blir resultatet av det? Jo, troligen att maken/makan/sambon blir arbetslös och måste söka jobb! Tänk om det jobbet inte finns på orten, då är det flytt igen eller dubbelt boende (om man har råd) alt. skilsmässa.
För bekanta till mig resulterade en situation som ovan först i dubbelt boende och sedemera skilsmässa pga den stress förhållandet utsattes för, när inte ekonomin räckte till.
* Att det skulle finnas jobb åt alla, är en sanning med modifikation. Vad menas med alla?
Alla de som blivit förtidspensionerade och vill ha jobb, men arbetsgivarna inte kan klara att anpassa ett jobb åt, räknas vi dit.
Jag är förtidspensionerad och har försökt allt möjligt, för att komma ut i arbetslivet igen. Arbetsgivarna kan inte anpassa jobb åt mig, eftersom jag behöver fördela arbetstiden över dygnets alla 24 timmar.
…och den grupp förtidspensionerade, som försäkringskassan sparkar ut ur sitt system, med orden "du är tillräckligt frisk för att jobba? Samtidigt som personens läkare och Af har en helt annan åsikt och inte kan få fram jobb som passar. " Räknas dom dit?
Mvh Ammi

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
# 21 22 23 BRA!!! Har också försökt allt. Men försöker numera hitta andra lösningar där jag kan göra nytta i samhället. Det är ibland så fruktansvärt stelbent.
Hmm nu har jag läst det här och tänkt säga min mening.
Jag har varit arbetslös nu i 1½år.
Det började med att jag flyttade för att jag blev arbetslös och fick sedan jobb på den nya orten. Väl där så jobbade jag och pendlade 10 mil om dagen men då jag tyckte det var lite långt och dålig väg sökte jag nytt jobb. Fick ett bara hälften så långt bort. Jag tog jobbet (telefonförsäljning) och trodde det skulle var bättre än det jobb jag hade förut som var samma sak. Jag jobbade i 4 dagar och då kände jag mig psykiskt mobbad av dem högre inom personalen. Vi var 5 som började och 4 slutade efter 4 dagar. Själv höll jag ut i 6 veckor. Jag jobbade och slet. Och ju längre jag jobbade desto mer psykiskt dåligt mådde jag, blev stressad och så fortsatte det tills jag tog beslutat att dem fick säga upp mig på grund av yrsel och ångest. (har aldrig lidit av sånt förut)
Sen började min arbeslöshet. Är det rätt att gå arbetslös då för att man mår så dåligt av att gå till jobbet???
Jag är idag glad över att jag slutade för jag vet inte vad jag hade gjort idag om jag suttit kvar där.
Jag har jobbat extra som servitris och på dagis så helt arbetslös har jag väl inte varit. Men jag har hela tiden sökt jobb, men inte ens fått komma på en intervju. Sen sökte jag jobb på en resturang som ligger 12 mil bort och då fick jag lite tid där. Men hur långt ska man behöva pendla. Det kommer ju inte gå ihop sig med så långt avstånd.
Nu idag har jag äntligen efter 1 års tjat på arbetsförmedlinge fått komma ut på praktik och ta truckkort (9mil om dagen att pendla). Jag jobbar på ett ställe där dem senast i torsdags frågade vad jag hade för mening med praktiken. - Att få ett JOBB. Var mitt svar. Så nu ligger tyvärr inte bollen i mina händer men om jag har tur så hoppas jag att jag kan få ett slut på min arbetslöshet. För det är inte alls något glassigt och sitta hemma och inte ha något att göra. Det är faktiskt riktigt påfrestande för psyket. Nog för att jag har ett bra sådant. Men tyvärr har inte alla den fördelen.
det var lite av det jag hade och säga.
Vad tycker ni andra om min sits. Gjorde jag rätt som blev uppsagt eller skulle jag fortsatt och jobba men kanske må dåligt eller???
Mvh: Madde
Medarbetare på Iller.ifokus och Sajtvärd på vin.ifokus.

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
Jag valde att göra mig själv arbetslös för att jag inte ville riskera min hälsa. För går man ner sig kan det gå riktigt illa. Tack och lov satte jag stopp för det.
Finns det någon mer som har en åsikt???
Medarbetare på Iller.ifokus och Sajtvärd på vin.ifokus.
Visst kan man säga upp sig om man mår dåligt på en arbetsplats.
Jag hänger upp mig på:
"Sen sökte jag jobb på en resturang som ligger 12 mil bort och då fick jag lite tid där. Men hur långt ska man behöva pendla. Det kommer ju inte gå ihop sig med så långt avstånd."
Precis! Många som klagar på låg arbetslöshetsersättning tänker inte på att det kan vara dyrt att jobba. Jag har själv 11 mil till jobbet. Att jobba kan kräva en dyrare garderob, en bra bil, dagis och fritids, luncher på restaurang, osv osv.
Detta är en orsak till att det måste vara stor skillnad på att jobba och inte jobba. Jga kan tycka att det är OK att tacka nej till ett jobb som innebär att man måste flytta på familjen.
Men om man tackar nej för att resekostnaderna gör att det inte lönar sig så är det något som är fel…

Jag blev erbjuden ett jobb på ett konditori för några år sedan. Jag skulle då få 1500 kr mindre efter skatt än vad jag har när jag stämplar. Sedan skulle jag också få dagisavgift på det, och det var innan maxtaxan och vi skulle få en avgift på 2500 kr i månaden. Summan av kardemumman är att vi skulle gå 4000 kr back på att jag tog det jobbet.
Det skulle leda till att jag skulle jobba heltid för 4000 kr. Är det rimligt? Med hus och två barn?
Jag söker jobb, jag är inte kräsen utan skulle visst kunna tänka mig att stå och städa tills jag hittar ett annat jobb. Men det är faktiskt så att när man söker jobb så är man inte direkt den enda som skickar in ansökan. Jag har en vän i Stockholm som sökte efter undersköterskor. Han fick 300 svar om dagen ! Det gäller att verkligen utmärka sig i sin ansökan. Har man då inte exakt de kvalifikationer de önskar så sållas man bort omedelbart. Det spelar ingen roll hur otroligt lättlärd jag är, trevlig, ärlig, ansvarsfull. Sånt skiter de i när de får tusentals ansökningar.
Åsa
"Finns faktiskt folk som skulle offra sin högerarm för ett jobb men ändå så finns det inget som gör att man får ett."
Formuleringen talar för sig själv. Inte konstigt att så många är arbetslösa när folk verkar tro att ett jobb är något man "får"….
"Vet att jag och många andra med mig, har en sjukdomshistoria som gör att man på grund av det inte kan ta vilka jobb som helst."
Om man är så frisk att man kan utöva sina fritidsintressen, som till exempel ta hand om hästar och rida, är jag övertygad om att man även skulle kunna bidra till samhället på något sätt.
Det som skrämmer mig är att ni ovan, som uppenbarligen saknar arbete, inte peppar varandra att skaffa ett utan snarare tvärtom.
/Ida

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
Åsa,
Uppenbarligen är jag en ganska bra människokännare i och med att jag anade att ämnet var känsligt. Trodde dock inte att du skulle ta åt dig i denna utsträckning.
Jag vet många sjukskrivna/förtidspensionerade som samtidigt ägnar sig åt hästsport, bär höbalar, mockar hästskit etc, men hade ingen aning om att DU också gjorde det. Ledsen om jag trampade på en öm tå.
Slutligen, nej jag har inte varit arbetslös i det avseende att jag kräver att andra ska betala för mitt uppehälle genom a-kassa eller andra bidrag. Jag studerar och arbetar samtidigt och nu under sommaren får jag helt enkelt anpassa mig efter mina ekonomiska förutsättningar, eller skaffa mig ett jobb till.
/Ida

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
Jag kanske missade det i och med att det var en av de saker jag "inte har med det att göra". 
Att jag studerar när jag är 26 beror på att jag varit bosatt utomlands under många år, vad nu det har med saken att göra. CSN är ett lånesystem där man (om man utnyttjar det) betalar tillbaka pengar man lånat med ränta. Det kanske vore något för a-kassan, då de medlemsavgifter man betalar in under åren långt ifrån täcker vad det kostar att betala för en arbetslös.
Jag tror du tappar fokus i den här frågan när du tar allt så personligt. I den här tråden diskuteras vad som ska krävas och inte krävas av en arbetslös och mina invändningar gällde bland annat att jag tycker att det är fel att uppmuntra någon till att inte ta ett jobb som erbjuds.
I övrigt tycker jag att hela debatten om att jobb "fås" eller "skapas" är befängd. Känns meningslöst att "skapa" jobb, då dessa uppstår när efterfrågan finns. För att uppnå detta bör man skapa förutsättningarna, inte jobben.
/Ida
Det är ju egentligen ganska enkelt. Om man inte jobbar för att det är för jobbigt/omständigt/tungt/tidsödande att [infoga orsak här] så förutsätter man att någon annan ska betala.
Jag ser rätt stor skillnad på de som inte kan jobba och de som väljer att inte jobba pga [infoga orsak här]. Jag ser gärna att mina skattepengar går till att hjälpa de som verkligen inte kan jobba. Men jag undrar lite varför jag ska sponsra de som väljer att inte jobba.
Åsa: StudieBIDRAGET är knappast något man lever på. De flesta som studerar tar ett livslångt LÅN från CSN. CSN är en riktig kassako för staten.
Jag tycker Nettan beskriver det problemet rätt väl. Varför i hela friden skulle någon självmant välja att jobba och dessutom resa till jobbet när man tjänar mer på att låta bli. Vem skulle inte resonera som du? Men sett ur ett större perspektiv är det rätt sjukt att de som faktiskt jobbar ska betala för att du tjänar på att låta bli.
Tyvärr resonerar man ju som att "varför ska jag när ingen annan"… Det måste löna sig att göra rätt för sig!
Mvh // Johan

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars
För mig får de gärna ta bort bidragsdelen på CSN i utbyte mot obegränsade arbetsmöjligheter eller skattelättnader. "Bidraget" är som Johan säger ingenting man lever på och dessutom något man måste betala tillbaka om man tjänar för mycket pengar. Återigen, ambitiösa människor bestraffas.
Arbetsförmedlingen har strängare regler än vad som verkar tillämpas i praktiken. Jag tycker absolut att man hellre ska ta ett underkvalificerat jobb än inget alls.

#39 Jag sitter med på en del anställningsintervjuer just nu av diverse skäl, och som jag tolkar arbetsgivarna (vilket alltså inte är jag, utan jag är nån sorts medhjälpare) är man rätt tveksam till att anställa överkvalificerade. Taskigt men sant. Kanske är det just dessa arbetsgivare det gäller, men #22 verkar vara inne på samma linje.
Man vill självklart anställa rätt person. Är man underkvalificerat klarar man inte jobbet. Är man överkvalificerat kommer man söka sig efter rätt jobb och då måste arbetsgivaren börjar om hela ansökningsprocessen, vilket både är jobbigt, dyrt och tidskrävande.
Jag tycker inte heller att jobb är något man "får". Relationen mellan anställd och arbetsgivare fungerar som vilken relation som helst. Det handlar om ett ömsesidigt givande och tagande. Att man är beroende av varandra.
Att gå in på en anställningsintervju med inställningen att arbetsgivaren gör mig en tjänst imponerar knappast. Då framstår man bara som ett offer.
De mest intressanta människorna att ha på intervju tycker jag är de som inte bara svarar på frågan "varför ska vi anställa dig?" utan faktiskt själv ställer frågan "varför skulle jag välja att jobba här?".
Man anställer inte någon för att vara snäll. Många verkar just tro att det är så. Man både anställer och tar anställning för att man kan berika varandra. Jag kan bidra till att min arbetsgivare kan leverera bättre produkter och i utbyte för min insats och min kunskap får jag lön och en chans att bli ännu bättre.
Mvh // Johan
Vad man klarar av och bör göra är väldigt individuellt. Samma skada kan påverka två individer helt olika. Bl.a. är dans, ridning och styrketräning är saker som läkare många gånger rekommenderar sina ryggpatienter. Detta för att det stärker ryggmuskelaturen.
Avskedsorden min ortoped gav mig var "Se till att styrketräna, annars har jag en rullstol som väntar på dig". Det handlade inte om något FriskisSvettis, utan träning med viktbelastad skivstång, benpress och resten av kittet.
En bekant med samma diagnos som mig, blev rekommenderad av läkaren att dansa. Detta eftersom dansen passade henne bäst, för att stärka och stabilisera hennes ryggmuskelatur.
Så olika kan det vara. Därför har jag haft väldigt svårt att, säga vad andra kan eller bör göra.
Mvh Ammi
Skogskatten: "Det som skrämmer mig är att ni ovan, som uppenbarligen saknar arbete, inte peppar varandra att skaffa ett utan snarare tvärtom."
Tråden är väl inte till för att vi som saknar arbete, ska skriva kommentarer för att peppa varandra. Stöttar varandra gör vi på andra vis än i denna tråd.
Mvh Ammi
AmmiG, jättebra att ni stöttar varandra på andra sätt.
Vad jag menade var att det kan sticka i ögonen på hårt arbetande skattebetalare att andra uppmuntrar varandra till att inte ta vilket jobb som helst.
Vi har ett bra trygghetssystem, men ska det förbli tryggt krävs att man respekterar det och inte drar nytta av det när det inte är nödvändigt.
Jag anklagar inte någon, men har ifrågasatt ett antal citat som enligt mig tyder på en helt annan syn på detta än den jag har.
/Ida
#29: Men jag har inte tackat nej till det jobbet. Utan jag har det som ett extra jobb. (Ibland kanske jag bara får jobba 5timmar då går det inte ihop sig med milen så att säga. Kostar mer än vad det är och jobba vilket innebär att jag får ut mindre i lön än vad jag får från A-kassan.)
Frågan är väl mest när ska man säga stopp att det är för långt att åka????
Medarbetare på Iller.ifokus och Sajtvärd på vin.ifokus.
#43: för det första så blir man inte överröst med jobb. Jag har sökt 100-tals jobb och lyckats komma på intervju 2 gånger. Dem andra gångerna är jag underkvalificerad.
Vad ska jag då göra när jag inte kan vraka och välja mellan jobbet. Jag skulle göra vad som helst för att ha ett jobb. (kanske inte riktigt vad som helst
men mycket.)
Har man aldrig varit arbetslös så vet man inte vad det innebär för OSS som VILL jobba.
Medarbetare på Iller.ifokus och Sajtvärd på vin.ifokus.
#45 För det första förstår jag att du inte tar ett jobb där du förlorar på att jobba för att ersättningen från a-kassan är högre än vad nettoinkomsten blir för dig. För att det ska löna sig att arbeta måste det vara tvärtom och det är precis det alliansen vill.
Skrota arbetsförmedlingen och anlita entreprenörer av typen Blatteförmedlingen eller liknande så skulle det helt säkert bli fart på arbetsmarknaden! Dock skulle det bli problem med vad alla gamla byråkrater från AMS skulle ta sig till. De känns inte som några entreprenörer direkt.
Sätt pengarna i rullning så försvinner arbetslösheten! Att vara arbetslös idag är fasiken lika stressat som att ha ett heltidsjobb…
Få folk att arbeta så kommer pengarna i rullning…