Bra och berättigade frågor som tål att funderas över! Jag ska fundera lite på dem och ber att få återkomma.

Mvh // Staffan

Konvertera till Islam.  Muslimer anser att all ränta är orättfärdig. Och därför löser det på annat sätt.

Jag bodde några år i Malaysia som är strängt muslimskt. Där hade de löst bankfrågan ungefär som i ovanstående artikel. Man hade en kooperation där man sparade pengar för att göra sin once in life-time-resa till Mecca. Under tiden kontot växte användes innestående pengar till bostadsbyggande för barnfamiljer och annat samhällstillvänt som kunde godkännas som etiskt. Kooperativets byggnad i centrala Kuala Lumpur var mycket påkostad och elegant förresten och en riktig turistattraktion.

En trevlig grej är att när malaysier åker till Mecca för sina sparpengar, gör de det i mycket välorganiserade grupper. Gruppen får inte vara för stor och man har alltid egen läkare med sig ifall någon skulle bli magsjuk eller - som ni väl har sett i olika TV-reportage - bli skadad i den enorma trängseln.

Många frågor….

1. För vem eller vilka är räntan egentligen bra?

Jag kan se på ränta på två sätt:

1. Som jag ser det är ränta betalning för en tjänst. Om man då vill ta bort ränta så borde man ta bort alla andra kostnader. Alla gör alla tjänster utan at vilja ha betalt. Gulligt…?
2. Om jag har pengar kan jag använda dem på olika sätt. Om jag t.ex. investerar dem i ett företag så förväntar jag mig att företaget ska kunna göra en vinst. Om jag istället skulle låna ut pengarna blir jag ju av med möjligheten att göra den vinsten. Var ligger det rimliga i det?

Jag har inte satt mig in i räntelösa system särskilt väl, men de verkar bygga på kombination av låna och spara. Det är säkert jättebra - men det är räntelån också. Varför ta bort den ena möjligheten?

Tack för att ni visar intresse för inlägget! Det här verkar vara en bra hemsida där det händer saker.

Som jag ser det så skulle ett räntefritt samhälle innebära ett samhälle som ifrågasätter moralen i vårt nuvarande ekonomiska system som uppmuntrar girighet och egoism genom t.ex. skatteplanering, spekulation på börsen och penningmarknaden. Om jag har pengar och t.ex. lånar ut dem, utan att få någon ränta så kan jag hjälpa till med att bibehålla balansen mellan in och utlåning. Jag hjälper därmed andra till möjligheten att göra samma sak. Jag kan även välja att stödja olika projekt i olika stödsparanden. Projekt som jag anser viktiga. (t.ex. ekologiska)

Som jag ser det så finns det inget positivt med räntelån eftersom  jag anser att de bidrar till att öka klyftan mellan fattiga och rika. Cirka 80% av Västeuropas befolkning betalar ränta till 20% av befolkningen. Dessa 20% tjänar alltså pengar på andra människors brist på pengar och har dessutom stora möjligheter att skatteplanera bort sin vinst.

#4 (Lisbeth)

> Om jag har pengar och t.ex. lånar ut dem, > utan att få någon ränta så kan jag hjälpa > till med att bibehålla balansen mellan in och > utlåning. Jag hjälper därmed andra till > möjligheten att göra samma sak.

Jag skulle inte i dagsläget våga låna ut pengar som jag inte säkert vet att jag kommer få tillbaka. I synnerhet inte om jag inte heller har någonting att vinna på det. Kanske låter egoistist men så skulle i alla fall jag tänka i dagsläget…

Lite kuriosa:
Jag har för mig att staten Dubai ger par som gifter sig motsvarande cirka en miljon svenska kronor som "kom-igång-bidrag". Och att samma par blir återbetalningsskyldiga ifall de bestämmer sig för att skilja sig… :)

// staffan

Ska först säga att jag inte är så insatt i debatten… Men är det inte så att de tar ut en avgift istället för ränta? Dvs de som administrerar pengarna får betalt genom dessa avgifter? Och i så fall är det väl bara ett annat sätt att ta betalt? Skillnaden skulle vara att en kooperativ bank inte får gå med vinst till skillnad mot en "vanlig" bank. Men bara för att man inte har ett vinstintresse behöver väl inte betyda ett mer moraliskt sätt att driva "ekonomin"? Kommer säkert bli konkurrens mellan de olika kooperativen, ju fler medlemmar dessto lägre avgifter pga stordriftsfördelar. Och vissa kooperativ kommer säkert rikta in sig på de rika, med höga avgifter men också fina förmåner. Dvs det kommer att bli en segregering, fattiga kooperativ och rika kooperativ.

Dessutom kräver nog ett räntefritt samhälle att man isolerar sig från omvärlden…eller har som målsättning att göra hela världen till ett enda kooperativ…

mvh
Oskar

Hej igen!

Den bank som jag själv har en väldigt positiv bild av startade 1965.

1997 fick man banktillstånd. Medlemsbanken omfattas av svenska statens insättningsgaranti. Som vilken annan bank som helst. Man betalar administrativa kostnader för lån. Oskar jag håller med dig om att visst så kommer det säkert att bli konkurrens mellan de olika kooperativen. Men så tycker jag att det även är i dagsläget. Räntan styr, bankerna slåss om kunderna. Så jag har svårt att tro att det skulle bli värre än nu.

Hälsningar

Lisbeth

#7 Hur går det konkret till i en bank utan ränta? Om du vill starta ett företag och behöver låna pengar…vem bestämmer hur mycket du får låna och hur länge och till vilken avgift? Eller om du vill sätta undan lite pengar varje månad i ett pensionssparande…kommer dina pengar då inte öka i värde?

mvh
Oskar

Man kan ju se all ut växling av ett initialt kapital som ränta på pengarna.

Det som driver oss framåt är ju givetvis att man får ut lite mer för varje peng man satsar. Om man hela tiden bara får ut samma insats som man en gång satsade kommer inte vårt samhälle att utvecklas framåt utan stagnera. Jag vet att många tycker det vore bra men sanningen är att det inte bara stagnerar utan även går tillbaka.

Alltså måste vi kunna föränta pengar och kapital för att vårt samhälle skall kunna utvecklas. De länder som förbjuder att man tar ut ränta på inlånat kapital (oavsett om det är på sparkonton, utlånade pengar eller i företag) kan vi se utvecklas mycket sämre än andra länder. Vi kan ju dra en parallell med det kommunistiska samhällena som inte har lyckats lika bra som andra. Allt är naturligtvis inte felet att man inte tar ut ränta men till stor del att man inte tillåter att ett företag skall kunna utvecklas med investerat kapital (= läs ge avkastning = ränta).

Andra problemområden blir då även de muslimska (jag tar inte ställning till om deras religion på något sätt är bra eller dålig) där man enligt islam inte får ta ut ränta. Där försöker man istället hitta andra vägar som egentligen inte är något annat än ränta men man döljer det via teknikaliteter för att få ut växling. De har dessvärre mindre möjligheter att lyckas då alla som har pengar att satsa alltid vill ha tillbaka detta plus lite till av naturliga själ.

Räntan driver oss framåt i utvecklingen och är till gott om vi inte missnyttjar den.

Någon som känner till den kooperativa banken JAK? Låter rätt sympatisk?

Hej igen!

Skratt Ja gör den inte?

Oskar du undrade lite hur det går till i en bank utan ränta. När man har blivit medlem så kan man omgående låna. Samtidigt startar man ett så kallat eftersparande som står i förhållande till lånet. Hur mycket man behöver efterspara beror på om man har sparat något i banken innan. Ju mer sparat ju mindre efterspar och desto mer kan man låna. Efter lånet kan du ta ut dina sparpengar. Lånet är i princip räntefritt, men inte helt, fullt så bra är det inte! Den effektiva räntan på ett lån ligger mellan 2,32 och 2,40. Man betalar en låneavgift på 6% av lånebeloppet. Låneavgiften insatsen får man tillbaka när lånet är betalt. Insatsen används till att bygga upp ett eget kapital som lagen om ekonomiska föreningar har som krav. Baskonto används till alla transaktioner. Insättningar görs via plusgiro, bankgiro eller autogiro. Man kan ha flera baskonton.

Nej pengarna ökar inte i värde.

Men väljer man att stödspara så överlåter man sina sparpoäng till ett projekt som man vill stödja. Ditt sparande ger då en direkt möjlighet för just ditt stödspararprojekt att låna räntefritt. Du får ingen ränta på pengarna. Återbäringen blir istället att pengarna gör nytta för just ditt drömprojekt. Bra eller inte det kan man ha olika åsikter om. Jag tycker att det fungerar bra för min del, även om det finns brister. Månadskostnaden kan bli högre än för ett vanligt lån, eftersom man måste efterspara. Men det ska vara ett folkets bank och då borde ju alla kunna låna. Jag hoppas för egen del att fler ansluter sig så att iden utvecklas.

MVH

Lisbeth

#11 Ok, men då är ju lånet inte räntefritt. Dessutom kommer "depositionen" på 6% inte vara värt lika mycket då man får tillbaka dem…Lånar du till ett hus på låt oss säga 30 år kommer inflationen äta upp mycket av din insats. Så i slutändan kanske det till och med är dyrare än att låna på en "vanlig" bank? Och även en "vanlig" bank är ju en form av kooperativ…men istället för att betala en insats/avgift köper du aktier.

Och pensionspara utan avkastning…jojo…nog inte alla som är villiga att gå med på det. :)

Oskar

Som sagt - #0 innehöll många frågor..

7. Vad innebär egentligen begreppet ökad tillväxt och hur påverkar det jordens naturresurser?

Tillväxt för mig är ökad effektivitet. Dvs vi lägger allt mindre tid på att överleva och får mer tid över till annat.

Det har inget självklart samband med jordens naturresurser.

Min syn på ekonomisk tillväxt.

Under 1900-talet har vi teknologiskt utvecklat vår materiella tillvaro så långt att vi nu riskerar att förstöra vår jord.

Vår enda överlevnadsresurs.

Jag anser att vi inte ska använda mer resurser än vi behöver, eller vad jorden klarar av att ge oss.

Jag tror att det är viktigt att verka för ett naturligt odlande av jorden. Så att kommande generationer kan ärva frisk, produktiv och odlingsbar mark.

Att man ska framställa livsmedel giftfritt.

När jag var ute med mina hundar nu på morgonen så lyste solen, fåglarna kvittrade, tussilagon har kommit. När jag såg och hörde allt detta så tänkte jag för mig själv att jag tar det för självklart att det ska vara på det sättet. Men är det så självklart?

Jag tror att vi även måste börja med att tänka mer långsiktigt, även om det är bra att leva i nuet.

Vad vill vi lämna över till våra barn,deras barn osv. osv.?

MVH Lisbeth

Jag håller med om allt vad du säger. Men det har inget självklart samband med tillväxt.

Det är fullt möjligt att snåla med naturresurser och undvika gifter samtidigt som man har hög tillväxt.

Det är fullt möjligt att slösa med naturresurser och använda gifter och ha låg tillväxt.

Jorden? Med teknikens (räntans) hjälp befolkar vi snart andra planeter. :)

Oskar

Det är JUST det jag är rädd för. Ska vi förstöra de också?

MVH Lisbeth

#17 Finns ju miljontals planeter. :)

Nejdå…men det där med räntefria banker och sparande utan avkastning är kanske en fin tanke. Men min personliga uppfattaning är att det är svårt att införa sånt på bred front i ett land utan att bygga ekonomiska murar mot omvärlden.

Osar

Jag har väntat ett par dagar med att ge mig in i diskussionen då jag inte vetat i vilken ände jag skulle börja… Det var en hel del intressanta frågeställningar Lisbeth tog upp tycker jag! :)

Jag fastnade tillslut för begreppet ökad tillväxt som är ett relevant uttryck för all världens länder, men kanske framförallt för i-länderna.

Enligt traditionell makroekonomi är bland annat kapital, arbetskraft och teknologi huvudingredienserna i produktionsfunktionen som leder till tillväxt. Jag tror inte att ökad tillväxt i sig bidrar till förslitningen av jorden, utan i så fall våra industrier, människors levnadsvanor och som ovan nämnt förbrukning av begränsade resurser.

Fler och fler företag/organisationer/människor världen över börjar dock intressera sig för hållbar utveckling. Detta innebär en hänsyn till jordens begränsade resurser och vikten att hitta alternativ till dessa.

För att få bukt med världens miljöproblem tror jag att det krävs globala insatser. En lösning vad gäller utsläpp från industrier och dylikt tror jag är fri handel med utsläppskvoter. Vi sätter en gräns globalt för hur mycket som får släppas ut och de länder som släpper ut mer får böta, investera i bättre utsläppsrening eller köpa sig en kvot från något annat land som inte behöver den i samma utsträckning. På så sätt kommer många länder i exempelvis Afrika, som inte har så många industrier, att få möjlighet att tjäna pengar på att sälja sin kvot.

#19 Jag tror också att ett bra sätt att påverka utveckling är att skapa ekonomiska incitament som leder utvecklingen åt det håll man önskar.

Jag kan inte låta bli att undra varför just ränta tilldrar sig en sådan negativ uppmärksamhet. Visst är det så att räntan alltid tillfaller den part som kan låna ut tillgångar, men för att kunna låna ut måste man också ha någon som vill låna. Uppenbarligen bör båda parter tjäna på utbytet, annars borde någon av dem backa ur.

Att "avskaffa räntan" är i mina ögon samma sak som att förhindra rörlighet för kapital och resurser. Om all lånegivning tvingas ske utan ränta tror jag många kommer låta bli att låna ut pengar. Därmed inte sagt att jag tycker att den typer av lånelösningar inte ska finnas. I den mån människor frivilligt använder sig av dem så är jag för.

För att ställa mig lite på tvären vill jag dock kommentera dagens ränteläge. Då staten är kreditgivare bör räntan vara betydligt högre än den är idag. En alltför låg ränta riskerar att leda till att alltför mycket resurser allokeras för onödiga eller överflödiga ändamål. Dessutom ger det andra typer av konsekvenser, som uppblåsta bostadspriser mm. Försök föreställa er priserna på bostadsrätter i Stockholmstraken om det fanns gott om räntefria lån att tillgå…

Skogskatten

Jag tror också att mycket handlar om våra levnadsvanor m.m. Tror inte att vi kan göra yttre förändringar innan vi börjar med att förändra oss själva. Ditt förslag om fri handel med utsläppskvoter låter fantastiskt bra tycker jag. Låter som ett bra sätt att hjälpa andra på, som annars alltid är missgynnade.

Räntan fyller flera viktiga funktioner i vår moderna ekonomi. Lisbeth, hur ser du på faktorer såsom riskpremie som räntan är tänkt att spegla? Inflation, alternativa investeringar, tidsvärde… Ja tom inom ekologiskt jordbruk finns ju tillväxt. Dvs. de pengar du investerar i ett frö idag är mer värt om 1 år, tom. så mkt mer att det kan vara värt att vänta tidsmässigt, att ta risken för dålig skörd, att strunta i att investera i en ny häst då du kan få två nästa år.

Sedan har vi den dämpande inverkan räntan har på en ekonomi som växer över sin uthålliga takt och dess stärkande inverkan som gäller vid en trög ekonomi. Nu pratar jag marknadsräntan, den som Riksbanken sätter kan faktiskt ifrågasättas :) Finns delvis bra argument för att marknaden själv får sätta även den.

En till sak. Vad händer om jag lånar i den där räntefria banken och jag samt flera med mig får svårt att efterspara? Faller korthuset?

# 23 Intressant återkommer! är alldeles för trött nu. Jag är en ganska gammal kvinna måste sova nu:) Det var inte lite frågor ska jag grillas? Få se vad jag kan svara på känner inte så stora krav trots allt, brukar inte få speciellt raka svar på mina egna frågor;) Ska sova på saken.

För mig är det främst orättvisan med det nuvarande ekonomiska systemet som berör mig. Att rika skor sig på de fattiga genom räntan. Att fattiga länder ska behöva ta dyra räntelån. Även om man nu avskriver lånen så skär man samtidigt ner på biståndet. Det är sånt som får mig att reagera. 

Ang inflation så ser jag på saken så här: Inflation är ett matematiskt sätt att beskriva värdeförsämringen på sparade pengar. Det är staten som med sitt monopol att trycka nya pengar har full kontroll över inflationen. Men de ekonomiska sambanden är så komplexa att makthavarna utan att darra på rösten kan säga att de verkar för att dämpa inflationen och skyller på affärsmännen, näringslivet och fackföreningarna.

Ang tidsvärde så tror jag ingen kan gardera en värdestegring på insatt kapital.

För att låna pengar i räntefria banker krävs borgenärer. Det är samma sak som med "vanliga lån" givetvis så ska de betalas igen. Det gäller att se över sin ekonomi och inte ta på sig för mycket. Man får ta sitt ansvar som individ. Korthuset har inte fallit ännu i allafall. JAK bildades i Danmark på 1930-talet och finns även i Sverige. Det finns andra system för räntefrihet. Let-systemet i Nordamerika, Europa, Australien och Nya Zeeland. JAK gagnar bland annat jordbrukare vars arbete och kapital finns i gården de driver under sina aktiva år och som de vill omsätta till ett konto på äldre dar. 

Det övriga avstår jag att kommentera jag är ingen insatt politiker med inblick i allt. Det behöver man inte vara för att se att räntesystemet slår väldigt hårt på de som inga pengar har medan de rika blir allt rikare. Det räcker för mig för att jag ska anse att systemet behöver förändras och när det som sagt redan finnns alternativ som fungerar, så vad är det som hindrar?

mvh Lisbeth

#25 Tror du verkligen att inflationen styrs enbart av takten på sedelpressar?

"För att låna pengar i räntefria banker krävs borgenärer."

Så i Enhets värld ska den som inte kan ordna borgenär, heller inte få låna?

#25 Rika skor sig på fattiga? Men bonden som odlar massor av potatis, han skor ju sig på mig som inte odlar någon potatis. Jag betalar ju ett "överpris" för hans potatis. Men som jag ser det tjänar vi båda på detta förhållande. Precis som både jag och banken har att vinna på ett lån. Lån är ju bara ett omvänt sparande, jag måste efterspara sen. Att båda då sker till ränta är bara naturligt pga. just de faktorer jag tog upp tidigare. Annars skulle utlåningen strypas, om man inte fick kompensera för risk, inflation, tidsvärde etc.

Visst fattiga länder har ofta dåliga låneportföljer som behöver städas upp. Men detta har mer med brist på frihandel och full tillgång till fria kapitalmarknader att göra. De senaste åren har vi sett ränte-spreadarna för "emerging markets" sjunka relativt våra utvecklade ekonomier i väst. Riskerna anses ha minskat samtidigt som vårat system är fyllt av pengar som söker avkastning, då jagas räntan ned i dessa länder. Bistånd har enl. mig stora nackdelar, då menar jag inte aktubistånd såklart. Vi dumpar ris, kläder etc. till fattiga länder som i sin tur slår ut lokala bönder & marknader. Vansinne. Bjud istället in dem till frihandel så fick de lyfta av egen kraft.

Sedan finns det mkt goda exempel på räntelån till fattiga länder. Se tex. Mikrokrediter som ger stora möjligheter till små fattiga entreprenörer. Ansvarsfullt och utvecklande, en succe!

Tvärtemot vad vi bjuds att läsa i media har inte världen blivit en sämre plats med allt värre förhållanden för fattiga länder de senaste 20 åren. Det är en nidbild som inte verkar tåla riktig belysning i media som har stor aptit på nyheter som speglar missär och elände.

Politiker skall inte använda sedelpressarna för att reglera inflation osv. Det skall sköta sig självt, utbud vs efterfrågan. Och räntan blir då priset på pengar.

Ang. lån hos JAK så är det inte ett system som kan fungera effektivt i större skala. Visst kan man få låna om man har det förspänt med borgenärer osv. Men seriöst? 6 månaders väntetid för ett blancolån? Det håller inte! Lån skall skapa möjligheter att förverkliga drömmar, inte skapa huvudbry och mardrömmar.

 # 26 Staten har stor makt. Den enskilde människan mycket liten.

Nej det är inte rättvist i "Enhets värld" heller Anders E. Men Enhet VILL ändra på saker och ting.

Det är orättvist det ekonomiska systemet. Men det är INTE Enhet som har skapat det. Enhet vill FÖRÄNDRA DET. Det är det jag skriver om här hela tiden. Just nu ser det ut som det gör. Det krävs borgenärer ja. Det gör det för att systemet ser ut som det gör, inte för att Enhet vill att det ska se ut så. Om fler människor ansluter sig till dessa tankar så kan det ske en förändring. Det krävs mycket att förändra ett system framförallt så krävs det en vilja till det och den har Enhet.

Det är meningen att räntefria banker ska vara bra för alla. Tyvärr så är det inte så i nuläget. Men det beror ju på att människor vill ha räntan kvar inte på Enhet eller de räntefria bankerna. De ska ju existera sida vid sida med de övriga bankerna och måste ha en hög säkerhet i form av borgenärer för att allt i dagsläget inte ska rasa samman.

Instämmer lån ska skapa drömmar inte mardrömmar. Det är också vad som sker just nu. De skapar drömmar för de rika och mardrömmar för många fattiga världen över. Jag har lagt in flera länkar förut från Pakkam i Indien där bönderna t.om. väljer att ta sina liv för att de inte kan betala sina lån. Där går JAK och stödspar in.

mvh Lisbeth

För vem eller vilka är räntan egentligen bra?för bankernas överlevnad  bl.a.  dom måste ju kunna få in pengarna till lokaler,löner mm.

Vem tar ansvar för vår statsskuld? det är regeringen eftersom dom ser till hur/var pengarna ska fördelas och hur de "håvas in"

Vad gör vi när vi blir av med statsskulden så vi inte behöver betala ränta på våra pengar?dansar shottis på Hawai (skoja bara) då tycker jag verkligen man kan satsa MER på vård,skola omsorg mm.

Vad vill svenska folket använda pengarna till?skulle tro att det är skolan,vården i första hand

Vad anser ni om det nuvarande ekonomiska systemet?man ska aldrig vara 100% nöjd. ALLT kan förbättras

#0 det är väldigt många som ifrågasätter räntor. Men det betyder inte att det uppkommit ett annat system som fungerar bättre. Nuvarande ekonomiska system fungerar tillräckligt bra tycker jag, tillgång/efterfrågan.

Kommersiella banker och låneinstitut lägger ner massor med pengar på organisation, reklam och annat för att de ska kunna drivas stabilt och ha kunder.

alternativa låneinstitut fungerar oftast med ett fåtal eldsjälar som jobbar i princip ideellt och reklamen är mestadels mun-till-mun-metoden.

Är det bättre att världens rikaste personer sparar alla pengarna på en hög utan att göra nåt vettigt med dom. det är ju räntan/avkastningen som gör att dom låter pengarna fördelas på olika investeringar/projekt/forskning.

strys punkter om bistånd vill jag anknyta till. Bönder i europa får pengar för att inte producera så mycket, de får betalt för att exportera till andra länder. Priserna på inhemska livsmedel i en del länder är högre, så när billiga/dumpade varor från Europa kommer in blir en hel bransch/generation inkomstlös. Det är inte bara pga räntorna som bönder i Indien tar sitt liv.

#30 Ja solskensbönderna inom EU har sin del av skulden också. Vad sägs om att odla socker i Finland, fin fina subventioner. Som förvisso har börjat att monteras ned nu en del, på tiden!

Eller den utmärkta tobaksproduktionen i Grekland, som inte ens duger till att röka!

Så anti-globalisterna som föredrar "ekologiskt" och svenskproducerat har en del på samvetet de med… Det ironiska i frihandels kritiken är ju att det finns så mycket belägg för att just en friare handel skulle hjälpa u-länder mer än bistånd någonsin kommer att göra. De åtgärder som "rörelsen" föreslår, förutom stenkastning på gatorna då, är att bygga tullmurar (?) och isolera handeln mer.

#2 Kristina. Ditt resonemang bygger på att sammanfoga religion och politik och ekonomi. Jag vet inte en enda gång som det har varit framgångsrikt i världshistorien ur ett "männskliga rättighetsperspektiv".

Med ditt resonemang kan man inte heller hyra en bostad, hyra bil eller ens äga ett aktiebolag. Sådana saker fanns inte när Muhammed skrev koranen, men inte helt otroligt att han hade uteslutit de näringarna också om han vetat. Jag är ingen teolog och gissar bara.

Alla som vill ha cooperativ-bank eller vad du kallar det kan göra det idag. Vi andra som är beroende av att låna pengar för bostadsköp, investeringar som ger jobb, CSN-lån m.m. vill gärna fortsätta med det. Fram till vi få en oljekälla att ösa pengar ur hoppas jag att ingen nekar mig den rätten.

Frihet och religion har aldrig funkat ihop!