
Arbetsmarknaden nu är en katastrof!!
Tjabba! Ny här…
Jag skulle vilja se vad ni anser om arbetsmiljöverkets lag angående manuell hantering av gods?
Någon som har koll??
Jag anser att arbetsgivarna kan göra lite som de vill i vissa lägen pga att lagen är på tok för lam och kraftlös. Lagen om manuell hantering av gods jag syftar på finns på denna sidan:
http://www.av.se/dokument/afs/AFS2000_01.pdf
Lagen anger inte några som helst begränsningar inom lyft, utan bara REKOMMENDATIONER, vilket gör lagen verkningslös i mitt tycke. Rekommendationen av lyft är högst 25 kilos lyft utan hjälpmedel.
Men hur ska man kunna få en andra människor/arbetsmiljöverket som inte gör dessa lyft på upp till 65 kilo helt utan lyfthjälp att förstå problematiken?
På arbetsplatsen jag syftar på, är det inte frågan om 1 lyft om dan utan massor!! Man kör plock i en miljö som är ohållbar för de som jobbar där. Själv är jag kickad pga av att jag blev sjuk av plocket.
Plocken innebär extrem påfrestning på kroppen då man inte kan göra lyften med en riktig lyftteknik pga att pallställen omöjliggör det (balkar och andra pallar i vägen).
Inga som helst hjälpmedel finns som tillgång vid tunga lyft. Dessutom kan man inte återhämta sig naturligt under arb-tid, bara rasten där man har fullt upp med att slåss om microugnar.
Och inte nog med det….småcheferna har cyklar där de kollar om/vad vi jobbar med. Minsta lilla prat i gångarna och man blir tillsagd (förmodligen oxå uppskriven).
Dessutom har man som provanställd en press på sig att hinna med en s.k. bonusnivå (påstådd "goodwill" från företaget) men nivån är så högt lagd, att det är inte är många som fixar den. Man kan jobba som ett svin och få ut, tja typ 200 kr mer i månaden. Är du magsjuk en dag försvinner hela bonusen du slitit ihop under månaden.
För att behålla jobbet provanställningen ut, måste man antingen ha en väldigt "brun tunga" eller vara en supermänniska utan minsta avvikelse.
För är man provanställd räcker det med att så lite som hosta om att det gör ont i kroppen - så åker man ut!
Våga kritisera minsta lilla för de tunga lyften - Man åker ut!
Bli sjukskriven pga muskler som bränner av stressnivån och de många lyften - man åker ut!
Plocka under bonusnivån - Man åker ut!
Vara minsta social - man åker ut!
Ska tillägga här att ca 50% av arbetarna bytts ut på 2 år….inte illa va? *ironisk*
Jag misstänker att de flesta provanställda har åkt ut med anledningen "person-kemi". Något som de vet är ofarligt att säga. Som provanställd har man inget som helst stöd i någon lag eller facklig stadga vad det gäller anställningsstöd.
Så vad säger ni om arbetsgivarna där ute nu för tiden?? Är det schysst att vi har så lama lagar att de blir verkningslösa när det gäller???
Vart är vi på väg i Sveriges arbetsliv då vi går ur facket för ekonomins skull och då urholkar det enda stöd vi har??
Tacksam för lite tankar och ideer…
Mvh Crowone

Det är nog inte många (som inte själva har tunga lyft i sitt arbete) som förstår hur det egentligen fungerar, trots att det finns s k lagar på hur, var och när man ska lyfta.
I vården t ex, finns det många regler fast ofta finns inte de hjälpmedel som ska finnas tillgängliga. Det är också så att vårdtagare som vårdas hemma oftast inte har samma typ av hjälpmedel som man har på sjukhus och/eller serviceboende. Om det kommer hjälpmedel till hemmet så kommer de rätt ofta långt efter att vårdtagaren har, av en eller annan anledning, behov av dem. Det är ibland en lång väntetid på att få hem en lyft t ex och en höj- och sänkbar säng. Det sliter rätt hårt att sköta någon i en vanlig och låg säng och sen lyfta upp vårdtagaren till rullstol och varje gång den behöver komma till toalett.
Det har ju också pratats om, särskilt i nuvarande regering, att kvalitéhöja hemvården. Alltså omvårdnaden ska komma i första hand och man ska vara utbildad uska osv. Istället för att detta sker så börjar man återinta något som man för länge sedan lyckats få bort………putsning av fönster. Hej och hå. Bara där kan man tala om att slita på kroppen, för hemtjänsten betalar inte för arbetsredskap utan det ska vårdtagarna stå för, så inte blir det samma finess som städbolagen innehar precis.
Det du beskriver ovan tror jag inte är så ovanligt idag. Vi bryr oss inte längre om varandra utan är upp i oss själva och vårt bästa och hur grannen har det struntar vi i. Tycker inte alls att Alliansen känns som någon typ av regering som funderar på hur man använder människor i arbete. Huvudsaken att man arbetar och friheten för arbetsgivare ska få vara stor. Det känns lite som att gå tillbaka i tiden. Men folket har ju röstat fram dem så då är väl majoriteten nöjd och belåten idag antar jag.
Har du kontaktat arbestsmiljöverket eller dom som är ansvariga? Jag tycker också att lagen är lite för luddig. Om förhållandena är sådana som du säger så borde myndigheterna kopplas in.
Det andra jag skulle göra är att kontakta den ministern som har hand om detta och se vad dom tänker göra åt situationen. Dessa lagar är ju från socialdemokraternas tid så det skulle vara intresant att se hur den nya ministern ser på det.
Om jag sen inte fick några bra svar så hade jag kopplat in TV och tidningar.
Dom flesta företag försöker nog vara måna om sina anställda. Sedan finns det alltid skitföretag och det är upp till dom anställda att ta fram dom i ljuset så att det kan bli ändringar.

#1 Ja vården är nog ett kapitel för sig…det ska jag inte gå in på här, men jag kan berätta att en av de anställda som bytt jobb från vården till detta sa att "de klagar för att det är tungt inom vården men då har de f-n inte jobbat med detta".
Jo visst verkar det som om det blir svårare o svårare för arbetstagarna. Men visst ska man försöka hjälpa arbetsgivarna oxå så de kan ge oss jobb, men när det blir att de kan suga musten ur folk på sin provanställning….då är det bara föööör mycket!
#2 Jag ska ringa arbetsmiljöverket idag och se vad de säger. Jag kan berätta sen om vad de sagt .
Faktum är att vi funderat på det där med tv o tidningar, men det tänker jag minsann inte dra in i första taget. Vi har ju tvingats skriva på papper om sekretess och tystnadsplikt…….det du!
Fortsättning följer….

Arbetsmiljöverket går efter AFS1998_01pdf som heter belastningsergonomi.
http://www.av.se/dokument/afs/AFS1998_01.pdf
Man kan anmäla anonymt.
Men jag undrar just hur lång tid det tar innan de åker ut på en arbetsplats?? Jag vet ju att de är anmälda anonymt redan.
Mannen jag pratade med var inte den mest pratsamme…..suck!
Mvh Crowone
Varför upplyser du inte tidningar och TV anonymt?

#5 Tack för dina synpunkter mingdie!
Njae, jag/vi vill ju försöka på det vanliga tillvägagångssättet först, så klart.
Allt annat får diskuteras om vi (eg. dom, jag e ju av med jobbet) inte får någon hjälp via arbetsmiljöverkets lagar.
För visst har vi pratat om det. Men jag vågar inte med tanke på att vi tvingats skriva på papper om tystnadsplikt…hej å hå! För allvarligt talat…..hur anonymt blir det??? Jättelätt att räkna ut vem det är ju.
Jag skulle gärna vilja ha en synpunkt från ministern….om bara jag hade en aning om vem det är. *ler*
Jag är inte politiskt engagerad för 5 öre och har väl inga ambititoner om det heller. Men de fackliga frågorna däremot brinner jag lite för då jag arbetat inom en lokal fackklubb.
Arbetsmiljöverket är kontaktat i alla fall. Han sa inte så mycket för det var någon annan än ordinarie som tog samtalet. Men nu är det noterat och jag är inte den första som ringt.

Jag tog kontakt med arbetsmiljöverket i samband med min senaste anställning. Jag hade dokumentation och vittnesuppgifter som styrkte det jag pratade om. Min arbetsgivare/chef (rektor) hade brutit mot de flesta parafrafer och även bekräftat för en kommunanställd att jag hade satts på ett omöjligt uppdrag… o.s.v.
Reaktionen var lika med noll. Lagen är inte så konstruerad att man kan komma med anmälan i efterhand, fick jag höra. Den är alltså mer en rekomendation och egentligen helt meningslös, mer som en potemkinkuliss.
Är jag paranoid? Går lite utanför ämnet…
Att vända mig till facket med min dokumentation (Kommunal), innebar enbart att de brände mitt ärende, informerade motparten i god tid och bestämde möte med denne utan att informera mig och mitt ombud. Väl på plats kunde de förolämpa mig bäst de ville utan att ombudet reagerade. Centralt hade de inga som helst synpunkter utan bad mig bara fortsätta betala medlemsavgiften, Punkt. I samband med inbetalningarna ska man uppge vilken inkomst man har då man arbetar, men som sjukskriven var jag inte upptagen i listan över dem som skulle betala. Jag vände mig till kommunal för att få besked, men fick inte det. Alltså "kunde" jag inte betala och blev utsparkad.
Sjukskrivningen ledde till ett sjukbidrag och innebar att jag var tvungen att sälja mitt gamla hus och flytta till glesbygd för att få tak över huvudet. Eftersom jag var tvungen att köpa en billigare bostad så blev jag annorlunda beskattad, samt åkte på en extra avgift på nästan 70,000 för detta… samt dubbla bankräntan, trots att jag hade följt Skatteverkets muntliga rekomendation att köpa för utgången av aktuella år för att slippa denna. (Mina koncentrationsproblem gjorde att jag inte klarade skrift.)
Jag hade beslutat mig för att satsa på egen verksamhet som verkade realistisk och var i gång med att ordna till förutsättningar för detta i mitt nya boende. Men nu blev mitt psykiska illamående med bl.a. sömnproblem, värre än det var tidigare. Därtill blev jag överfallen av två killar som dessbättre blev avbrutna då de stod och sparkade mig i huvudet. Jag hann höra "sparka ihäl den jäveln" innan jag förlorade medvetandet.
Jag gjorde en polisanmälan där jag uppgav ett namn jag blivit tipsad om och hans anknytning till en känd person. Då denna inte kändes vid namnet på sin dotters kille så lades utredningen ner, trots att det fanns skäl att misstänka ett mordförsök här!
Det blev ett år med fyra ögonoperationer och ansträngningsförbud. Senast stoppade de in en lins som jag ser mycket dåligt med, men verkade själva nöjda med detta resultat. FK har ringt upp och utan en endaste fråga om min hälsa eller annat samt utan att ha läst min akt, har det bestämt sig för att jag ska provjobba hos samma kommun som tidigare misslyckats med allt de företagit sig och dessutom aldrig har hört av sig efter insjuknandet. ( Personer inom kommunen som jag tog kontakt med tyckte att min berättelse om min arbetssituation var helt upprivande, men avbröt kontakten då de fick höra var jag jobbade.)Vid tidigare "provjobb" som aktualiserades av FK, sinkade arbetsgivaren min start med en månad och lät mig jobba ensam i ett gammalt skyddsrum med att sortera gamla verktyg, skruvar och muttrar som låg inslängda i ett berg av annat skit där. Jag lämnade en berättelse om detta till FK, som de skulle lägga till min akt. Dock finns varken den eller min arbetsskade-anmälan att hitta… enligt uppgift.
Såå, hur ska jag personligen kunna tro att det finns någon som helst ambition att verkligen göra något från myndigheternas och våra politikers sida? Från detta håll har ju ett moment22 konstruerats! Arbetsmiljölagen är ju fullständigt tandlös och ett rent djävulskt samarbete verkar förekomma. De skulle ju inte ha kunnat lyckats bättre om det varit med avsikt.
Jag säger som jag brukar göra: Sverige har en massa bra saker som inte finns… eller fungerar. Det är sorgligt att de som är sjuka eller drabbas av något på sina arbetsplatser måste vara jurister för att kunna värna sin hälsa. Men en tillfällighet?… nej knappast! Det är på bred front allt detta förekommer. Jag har betydligt mer att tillföra!
Katastrofen verkar vara ett faktum och jag vet inte var jag ska vända mig.
/ L