Delade meningar om matlandet Sverige
Med en pott på 160 miljoner kronor vill regeringen göra Sverige till Europas nya matland som ska locka turister, skapa nya jobb och få fler restauranger med stjärnor i Guide Michelin.
Satsningen får både ris och ros från restaurangbranschen.
- Det stora problemet är att det helt enkelt inte är lönsamt att driva restaurang och arbeta med mat i Sverige i dag, säger Niklas Ekstedt, krögare och programledare i SVT.
Enligt honom lägger en hög moms och höga arbetsgivaravgifter krokben för restaurangbranschen och Sveriges chanser att bli ett ledande matland. Kanske kan Sverige bli en outsider och en uppstickare i det gastronomiska Europa, inte mer.
- Även om vi får en trestjärnig restaurang har Frankrike fortfarande 17. Vi har inte heller samma köpkraft som de har nere i Europa.
Regeringens vision Sverige - det nya matlandet presenterades för ett år sedan. På fredagen lade jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) fram sin handlingsplan: Nästa år kommer 160 miljoner kronor att satsas på bland annat kompetensutveckling, stöd till den småskaliga livsmedelstillverkningen och utveckling av företagen inom mat och turism.
Erlandsson tycker inte att det är orealistiskt för Sverige att mäta sig med gastronomiska giganter som Frankrike.
- Vi ser en kraftig ökning av mat-turismen till Sverige och att våra kockar ofta vinner de allra finaste priserna i internationella tävlingar och vi ser att vår livsmedelsexport, i motsats till många andra produkter, stiger, säger Erlandsson till TT.
Pengarna riktas särskilt till små- och medelstora företag.
- Vi räknar med 10.000 nya jobb och ett antal tusen företag. Det är ofta små verksamheter, men de är viktiga för hela landet.
Organisationen Livsmedelsföretagen välkomnar tillskottet och är positiva till ministerns plan som ska fördubbla livsmedelsexporten fram till 2020.
"Detta är ett erkännande från regeringen av livsmedelsbranschens potential och betydelse för jobb och tillväxt i hela landet", säger Livsmedelsföretagens vd Agneta Dreber i ett pressmeddelande.
Niklas Ekstedt menar däremot att det skulle behövas flera miljarder för att bland annat hjälpa svenska livsmedelsproducenter att nå ut med sina produkter.
- Du har stora lastkajer där mat packas och där robotar transporterar isbergssallad och körsbärstomater som producerats i Holland, men som lika gärna skulle kunna producerats i Sverige. Det är felbyggt från första början.
DN: Publicerat 2009-07-10 20:30 Matilda Lindwall/TT
Tror ni att regeringen kommer att lyckas med sin satsning, eller inte?
Jag vill se en upprensning i regelsnåren kring smånäringen av livsmedelstillverkarna. Jag vill att man släpper på gårdförsäljning av vin t ex. Jag vill se fler microbryggerier, fler småskaliga osttillverkare, gårdskött etc. Det är rent av löjeväckande regler för en del småbruk.
En hårdsatsning på naturliga och årstidsberoende varor som varit naturliga i 100, för att inte säga 1000-tals år här. Se till att underlätta för de små jordbrukarna. Promota växelbruk och traditionella raser som tål vår miljö bra. Fäbodarna är unika - ta till vara dem.
Bättre kvalité, en levande landsbygd och ökade valmöjligheter för oss konsumenter.
Jag har turen att handla en hel del direkt ifrån bönder, tyvärr mycket sällan mjölk. Däremot har jag stadiga köttköp, ägg, en del grönsaker mm därifrån.
//Zac
#1 Jag tycker också att du har kloka funderingar
/Maria
![[mingdie]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
#1 har skrivit precis vad jag tycker.
Jag skulle vilja se vad dom 160 miljonerna kommer att gå till rent praktiskt. Jag har en känsla av att större delen av dom försvinner i byråkrati.
Jag tror att framtidens arbetsgivare i Sverige kommer att vara småföretagare men det blir inte lätt för dom med höga skatterna och arbetsgivaravgifterna att konkurera med andra länder. Den största hjälpen skulle vara att minska på alla regler och avgifter som finns idag. För ett litet företag så är det ett stort hinder mot att kunna utöka.
En av anledningarna till att svenskar har mindre kopkraft an andra ar just det faktum att sverige har sa hoga arbetsgivaravgifter och moms. Sa ifall en person tjanar 100 kr sa gar direkt ungefar 60% i skatt. Da har personen 40 kr att spendera pa restaurangen, utav dessa nar dessa ska betalas i lon till nagon pa restaurangen gar forst 25% i moms dvs 10 kr. Av de 30 kr som ar kvar sa gar 18 kr i arbestgivaravgifter och andra skatter. Slutligen far servitricen 12 kr. Det ar inte sa svart att se varfor man har sa liten kopkraft i sverige.
Den storsta anledningen till att jag tror att det blir svart att skapa bra restauranger i sverige ar bristen pa bra ravaror. Framforallt ar det svenska kottet under all kritik. Och bra skaldjur och fisk far man bara pa Vastkusten.
---
Tja, nu tycks det som om Jordbruksverket har gläntat på dörren i alla fall! :o)
//Zac
160 miljoner kastade i sjön! I övrigt så kan lever svensken gott, mycket gott! vad man vill åstadkomma med 160 miljoner är höljt i Mac donalds härskna fettångor, Sverige är på väg mot en bankrutt livsmedelsmässigt kanske bara överträffat av det feta USA.
#8 Trevlig attityd du har. Satsningar har ju precis motsatt syfte. Att lyfta svensk matkultur och svensk matexport till att bli en spelare att räkna med på världsmarknaden Än så länge har exporten gått trögt bland annat på grund av att många producenter är små och måste ägna sig åt sin verksamhet, inte internationell marknadsföring.
Starta ny diskussion