Politik iFokus

Politik

Etikettövrigt
Läst 5122 ggr
Sara
0

Dödshjälp

Efter vad som har hänt igår och idag är jag helt för aktiv dödshjälp.

Min mamma som hjärtsjuk, har diabetes och en lindrig stroke har fått kaliumtabletter av en läkare i 2 år utan kontroller. Förra söndagen åkte hon med ambulans till lasarettet här i Alingsås där deras prover visade extremt höga värden av kalium. Ett par dagar till sa de så hade hon dött.

I alla fall så avgiftar de henne och hon skickas hem i onsdags MED blodig avföring, vilket de skyllde på en pågående penecilinbehandling.

I lördagskväll så fick hon återigen åka akut med ambulans till först Alingsås lasarett sedan akut till Sahlgrenska i Göteborg. Hon hade blodförlust och en massiv hjärtinfarkt.

Nu ligger hon i respirator och nedsövd (inte i koma), då hon inte kan ta tillräckliga andetag och de pumpar in mediciner för att cirkulationen ska fungera något så när. Hon har ca 20 % funktion kvar på hjärtat.

Min mamma hatar att ligga på sjukhus och har sagt flera gånger att hon absolut inte vill ligga i respirator.

I natt så sa nattläkarna att de kan minska på medicinen så hon får mindre hjälp och på det sättet får hennes kropp avsluta sitt arbete men att de ville vänta på de andra läkarna.

Idag vägrade den andra läkaren kategoriskt att lyssna på oss anhöriga och beslutade att fortsätta medicinera. De anser alltså att hon med största sannorlikhet inte kan komma hem igen utan måste vårdas på sjukhus tills hon dör, något min mamma inte vill.

Utöver att hjärtfunktionen är mycket låg så har hon med största sannorlikhet även fått hjärnskador som kan göra att hon blir liggande som ett kolli de månader hon har kvar om hon skulle vakna upp. Något min mamma skulle hata och det skulle göra henne förstörd!

Det var lite bakgrundsfakta och nu till min motivering över varför aktiv dödshjälp bör finnas.

1. Läkarna arbetar utefter kvantitét inte kvalitét. De vill förlänga livet så långt det går utan att ta hänsyn till vilket liv människan får.

2. Min mamma kommer aldrig få kvalitét i sitt liv igen, hon kommer aldrig att få komma hem. Det här är just vad hon har fruktat.

3. För att vara lite egoistisk så gör det väldigt ont att se sin mamma ligga sådär när man vet att det är det sista hon vill.

Jag tycker det är groteskt att tvinga svårt sjuka människor att leva om de inte kan bli hjälpta eller vill dö.

Sara

Karmatarerskanise
0
#1

Jag håller med dig. Jag tycker också det bör finnas.

WiktZac
0
#2

Jag lider med dig, och håller helt med dig. I slutändan så borde det faktiskt vara upp till oss själva om vi vill leva eller inte.

//Zac

Maria
0
#3

Jag tycker givetvis väldigt synd om er familj och din mamma som är så sjuk men jag är emot aktiv dödshjälp av många orsaker men främst för att jag har svårt att se hur man ska kunna lagstadga detta utan att det blir några som helst fallgropar eller betänkligheter och lagar är till för alla och då kommer massor med följdfrågor om vem det ska gälla/vilka sjukdomar/tillstånd osv.

Sedan får vi inte glömma att vi faktiskt tillämpar "passiv dödshjälp" i Sverige.

/Maria

MichaelE
0
#4

Passiv dödshjälp för mig att tänka på de höga självmordstalen i Sverige som regeringen gärna blundar för. Eftersom vi inte aktivt arbetar mot detta så måste det innebära att vi passivt hjälper dem - dvs "passivs dödshjälp". Ganska långsökt kanske, men poängen är var ska vi dra gränsen för aktivt dödshjälp och var vi inte får tillämpa dödshjälp.

Maria
0
#5

Självmordstalen sjunker i Sverige i de flesta grupper (vissa undantag finns)

/Maria

MichaelE
0
#6

#5 kan stämma, har inte haft full koll på det på sistone - men regeringens syn på det är fortfarande lamt. Samt att alla varningar som tyder på SMB oftast nonchaleras av omgivningen - tyvärr.

IdaT
0
#7

Jag håller helt med #0, och har inget att tillägga, förutom att man på något sätt måste intyga (två vittnen) att det är personen själv och att personen är klar i huvudet när den skriver på ett dokument att den vill ha aktiv dödshjälp. Dessutom vill jag (lite OT) skicka en jättestor styrkekram till TS med familj!

Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv. - Søren Kierkegaard
Följ min vardag med djuren på bloggen.

Sara
0
#8

Tack alla!

# 3 Passiv dödshjälp är bara OM läkarna vill, vi som nära anhöriga har inget att säga till om. Det sa läkaren rätt ut till oss idag.

Sara

Maria
0
#9

#7 Ska man skriva ett sådant intyg innan man blir sjuk? Ska man ta hänsyn till om man är påverkad/deprimerad när det skrivs?

Vilka sjukdomstillstånd ska det gälla? Bara de som leder till döden? De som är förenade med smärta? Psykiskt sjukdom? Handikapp? Hur blir de för de minderåriga under 18 år?

/Maria

IdaT
0
#10

#9 På dom två första så svarar jag ja. På resterande frågor tycker jag att det är upp till individen att bestämma det. För minderåriga tycker jag att det inte ska kunna bestämmas något överhuvudtaget, det är individen som ska bestämma över sitt liv, det är även därför jag är för aktiv dödshjälp. Sedan kanske det går att sätta en något lägre gräns på detta än 18 år, men beslutet ska fortfarande ligga hos individen.
Sedan så ska det alltid finnas ett intyg om aktiv dödshjälp, finns inte det, blir det ingen aktiv dödshjälp, det ska alltså inte vara nödvändigt att skriva ett intyg på att man inte vill ha det.

Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv. - Søren Kierkegaard
Följ min vardag med djuren på bloggen.

blombuketten
0
#11

Jag är för aktiv dödshjälp och håller här med vad IdaT skriver i #10.

Det är svåra frågor och oftast är det svårast för de anhöriga. Ta pallitativ vård till exempel. Här har ju den som då ska dö i sin sjukdom rätt att bestämma att den vill dö hemma och att man inte ska sätta in några insatser alls. Den som är sjuk vet ofta hur den vill ha det, anhöriga vet det sällan, eller vill inte veta. De ser sin anhöriga dö och vill att alla hjälpmedel ska sättas in för de är inte beredda att mista sin anhöriga. Fast, hur svårt det än är, så är det ändå individen själv som måste få bestämma.

Den passiva dödshjälpen är inget som är en självklarhet. Det beror väldigt mycket på läkaren och de sjuksköterskor som tar hand om patienten.

Jag har också hört argument som att man inte kan tillåta aktiv dödshjälp på grund av den ångest den sjuke känner inför dödsögonblicket. Det är också något som faktiskt hänger på läkare och annan personal. Det finns ingen anledning att låta någon ha ångest då vi har fina preparat (morfin) mot just det.  Där kan en del läkare säga att för mycket morfin kan vara farligt för andningen påverkas och inom en timme så kanske den påverkats så mycket så patienten dör. Ja, och det var ju det som var meningen så då finns alltså ingen anledning att snåla på morfinet.

Har skrivit om detta förut, på denna sajt och en grannsajt och bumbleboo och jag har haft ordentliga diskussioner kring detta, så jag tänker inte gå in så djupt i det.

Tänker på dig Sara och förstår hur jobbigt du och dina anhöriga har det just nu. Stå på dig och fortsätt tjata på läkarna. Det går att göra en passiv dödshjälp värdig och efter din mammas önskan. Kan hon aldrig mer få ett liv, så finns heller ingen anledning att förlänga lidandet. Kram till dig.

AndersE
0
#12

Jag är emot aktiv dödshjälp. Jag stöder den åsikten på de många läkare som uttalar att de inte tycker att det får finnas något tvivel - en läkare arbetar för att rädda liv, inte för att släcka liv.

Roarkish
0
#13

#0 Trist att ni får ett avslut på din mammas liv som ingen vill ha. Jag är absolut för dödshjälp.

Jag stöder åsikten att man bestämmer över sitt eget liv och att det beslutet inte ligger hos någon annan, oavsett längd av utbildning.

Jag tycker inte att detta är något att rösta om och majoriteten bestämmer. Detta är en fråga om individuella rättigheter.

chik
0
#14

Har inte läst något inlägg ovan.

Utan jag svarar utifrån vad jag tycker om MIG..O mitt liv.

Har en lungsjukdom som gör att jag sakta,sakta drunknar…

O jag har bestämt att när jag känner att jag inte har något kvar som gör att jag vill leva, så skall jag gå vidare utan att ligga o plågas..

Plågas för att omgivningen till slut skall säga.-o vad skönt att hon släppte taget.Nä,Nä..Jag går innan..

Men nu är bara fråga HUR???

Har inte den ekonomin att åka till utlandet….

Har också haft en Faster som låg 80år o skrek i ca 6mån. Samtidig som dom kapade bena lite då o då.För hon fick kallbrand..

***Det är farligt o leva***

Lena.P är jag i verkliga livet.

blombuketten
0
#15

Det finns också många läkare som anser det ovärdigt att hålla liv i en människa som ska dö och faktiskt vill dö. Så att stödja det tvivlet på att en del läkare säger tvärtom håller inte. Rädda liv är en sak, men när livet inte går att rädda är vi inne på en helt annan fråga.

Jag arbetar inom vården, och har så gjort under många år och har träffat många läkare, och långt ifrån alla är emot aktiv dödshjälp. Det finns faktiskt läkare som skulle kunna "släcka" liv. Inte för att de är blodtörstiga och gärna vill se någon dö, utan för att de vet, på grund av sitt yrke, vad det innebär att långsamt dö, ofta på grund av att man just får livsuppehållande hjälp. Alltså en segdragen, ofta plågsam, ångesfylld och smärtsam död……där ångesten och smärtan (om man har tur) stillas mot slutet.

Passiv dödshjälp finns redan. Man slutar ge livsuppehållande hjälp och patienten dör. Att kalla detta passivt är väl för att göra det hela mer "rumsrent" för det är en aktiv handling att välja att sluta ge mer hjälp. För mig blir det dubbelmoral.

Ofta ges, mot slutet, stesolid och morfin, trots att man vet att morfinet kan (och gör) påverka andningen såpass att patienten slutar andas och dör. Det är ett val och en aktiv handling.

Att ge aktiv dödshjälp innebär inte att ge hjälp till något slags självmord. Är man psykiskt ur balans är inte det en tillräcklig anledning att få sluta sitt liv…….om man inte själv gör slut på det. Inte heller om man har ont i huvudet, är förkyld eller sådana smärre problem. Det handlar om sjukdomar där man antingen kommer att dö på grund av den, eller där man blir liggande år ut och år in med livsuppehållande hjälp. Om denna hjälp dras in så dör man.

Vi har, där jag arbetar, märkt en markant ökning bland de som väljer att dö hemma och väljer bort livsuppehållande hjälp. De kopplas in på det pallitativa teamet och hjälpen de får är passiv. Detta gäller både gamla som unga.

Läs #14 och fundera över det hon skriver.

Stor kram till dig chik.

AndersE
0
#16

Naturligtvis har man rätten till det egna livet.

Det frågan om dödshjälp handlar om är om man ska ha rätten att begära att någon annan ska ta ett liv.

Roarkish
0
#17

#16 Den frågan är onödig eftersom de kommer att finnas de som vill hjälpa. Jag säger ju inte att man kan gå upp på gatan till en främling och begära att de ska hjälpa en. Om argumentet mot dödshjälp handlar om att hitta de som vill hjälpa till, så finns det inget argument.

[GunillaR]
0
#18

Jag vill själv bestämma över min död.

Sara
0
#19

# 12 Jag tolkar ditt inlägg som att du är för kvantitét istället för kvalitét, är det rätt?

Om det är så, så hur kan du motivera ett slut med ångest, rädsla och ledsna människor?

Då finns det naturligtvis mediciner som motverkar detta men är det verkligen ett liv att vara så drågad i slutet att man inte känner nått eller kanske ens är vid medvetande?

Är det inte bättre att då få slippa detta och somna in som man själv vill?

Kan även lägga till att det finns inget arv eller liknande så det är av ren kärlek vi vill att hon ska få avsluta sitt liv som hon själv vill.

Sara

AndersE
0
#20

#12 "Jag tolkar ditt inlägg som att du är för kvantitét istället för kvalitét, är det rätt?"

Nej, hur i hela friden kom du fram till det?

"…hur kan du motivera ett slut med ångest, rädsla och ledsna människor?"

Det har jag inte gjort. Hur läser du egentligen?

"…är det verkligen ett liv att vara så drågad i slutet att man inte känner nått eller kanske ens är vid medvetande?"

Jag varken kan eller vill värdera människors liv så generellt och svepande.

---

Jag tar inte alls ställning till din berättelse i #0. Jag har bara uttalat mig om frågan i rubriken.

Sara
0
#21

# 20 "..en läkare arbetar för att rädda liv, inte för att släcka liv." Därav min tolkning. Dessutom var det en fråga, inget påhopp eller antagande. Läs igen, läs rätt.

Den andra citeringen är inte fullständig, om du ser till hela meningen så står det "Om det är så.." innan. Vilket syftar på att om jag hade tolkat dig rätt så undrade jag detta. Så ja, hur läser du egentligen?

Sara

AndersE
0
#22

#21 Jag förstår fortfarande inte var jag skrivit något som du kan tolka som att jag skulle sätta kvantitet högre än kvalitet.

Och jag vill fortfarande inte värdera människors liv generellt. Variationerna i tid, plats, situation, person är alltför stora.

Jag har hört människor som i mina ögon lever givande liv uttala sig som om deras liv var värdelösa. Jag har också hört människor i mycket svåra situationer tala om lycka. Jag minns delar av min morfars sista tid. Mycket svårt, men samtidigt uppfattade jag en stor mening i denna tid.

Jag tror det är lika enkelt att hitta stöd för vilken syn som helst, som det är svårt att samla dessa syner till en generell bild.

Jag har stor respekt för den som blivit läkare med den tydliga bilden av att yrket innebär att lindra lidande och rädda liv, som inte kan se att yrket plötsligt skulle inkludera att göra slut på liv.

blombuketten
0
#23

#22. Fast när läkaren inte längre kan rädda liv……för de är ju inga mirakelmän/kvinnor.

AndersE
0
#24

#22  Vem har sagt att läkare kan göra mirakel?

blombuketten
0
#25

#24. Jag skrev det, utan att ha påstått att någon annan sagt det. De är inga mirakelmänniskor och således kan de inte rädda alla liv.

Så vad händer när inte livet längre kan räddas?

JulJack
0
#26

#14 "Har inte den ekonomin att åka till utlandet"

Har du någon aning om vad det kostar? Eller kan någon annan svara på det?

Maria
0
#27

Jag har egentligen heller ingen lust att "älta" detta ämne igen men jag skulle fortfarande vilja se hur en sådan lagstiftning skulle se ut.

För mig så tycker jag att den bör vara heltäckande, icke diskriminerande, och gälla alla oavsett ålder sjukdom etc. och hur ska den då utformas?

Att begära att en annan människa ska ta ens liv är helt "ogreppbart"

Däremot har ju alla fria händer att ta sitt eget liv…

/Maria

Karmatarerskanise
0
#28

Men om familjen är den som "drar ut sladden" och dom är med på det, så ser jag inte var problemet ligger.

Nej fy att behöva vara med om det man absolut inte vill, när det inte ens finns ljus i slutet.

AndersE
0
#29

#25 Finns det? Dvs finns det sådana absoluta situationer? Finns det gråzoner?

#27 Jag håller helt med!

#28 Rätt problematiskt för mig. Jag kan knappt tänka mig hur man ska utforma en juridik där någon ska få "dra min sladd"…

Sara
0
#30

Här finns riktlinjerna för patientens rätt att avstå från livsuppehållande behandling.

Sara

Maria
0
#31

#30 Det är precis så som den passiva dödshjälpen fungerar och det är just detta förfaringssätt vi har i Sverige. Det är så nära aktiv dödshjälp man kan komma och väldigt humant förutom att ingen aktivt behöver utföra dödshjälpen.

/Maria

blombuketten
0
#32

#31. Jag har väldigt svårt att förstå skillnaden. Var i ligger det passiva när ett aktivt beslut måste tas samt att man aktivt kanske måste stänga av dropp, sluta sondmata, sluta medicinera och så vidare? Från tanke till handling blir det en aktiv handling, hur vi än vrider och vänder på det.

När jag läser igenom länken så är skillnaden hårfin mellan aktiv dödshjälp och passiv. Samma begrepp om hur det ska gå till passivt gäller ju också för aktiv. Skillnaden är bara att patienten dör fortare och slipper ligga i flera dygn innan andningen till sist upphör. Och ja, det är inte alls så ovanligt.

Jag kan inte säga att den passiva dödshjälpen alltid är så human. Det beror mycket på läkare och annan personal. Jag har sett både ock. Det händer att patienter, i livets slutskede, får kämpa hårt mot ångest och smärta för att man väntar för länge med medicinerna. Så länge man kan svälja själv så får man ofta så göra, vilket gör att det tar längre tid innan smärtlindringen kommer, och även ångesten försvinner. De kan bli liggande, skrikande och fäktande i dygn efter dygn innan de äntligen får ro, eller ordentlig medicinering sätts in. Det ser inte jag som humant och jag skulle aldrig vilja bli liggande på det viset, eller se någon anhörig göra det.

Man kan också se, i länken, att anhöriga, vad gäller den passiva dödshjälpen, har en hel del att säga till om, såvida inte patienten själv har chans att tala för sig själv. Här har jag då svårt att inse den rädsla vissa säger sig ha att risken skulle vara stor att någon får dö på grund av arv. Det kan ju lika gärna ske i den passiva biten i sådana fall.

Man gör också tydlig skillnad vad gäller psykiskt sjuka och en obotlig fysisk sjukdom. Det krävs utredning och så gäller även för aktiv dödshjälp.

Finns (vilket det gör) då läkare som anser att aktiv dödshjälp är något av en rättighet för individen och själva anser sig kapabla att ge den hjälpen så är även det hindret borta. Det är inte så att det är ett krav att samtliga läkare ska tvingas utföra detta. Så var ligger problemet då att någon aktivt skulle utföra hjälpen?

Maria
0
#33

Jag har arbetat med döende i många år och har aldrig varit med om att någon legat skrikandes och fäktandes dygn efter dygn. Det är ju rent av anmälningsbart.

Det måste vara oerhörda brister i både systemet, kompetensen och ansvaret om så sker.

Visst är gränsen  hårfin mellan aktiv och passiv dödshjälp och därför så tycker jag att det system vi tillämpar är väldigt bra och fungerande och inga nya lagar behöver författas utan vi kan i så fall ytterligare satsa mer resurser på värdig och fin vård i livets slutskede.

/Maria

WiktZac
0
#34

Vi har ju ett aktuellt fall i den 55-åriga läkaren som misstänks ha gett en liten förtidigt född flicka en brutal överdos med tiopental. Är åtalet korrekt eller onödligt eller direkt felaktigt? Svåra frågor detta.

//Zac

blombuketten
0
#35

#33. Ja där ser man så olika det kan vara. Jag har arbetat inom vården i många år och ja, jag vet om fall där det gått till så. Vanligast är självklart det motsatta, men det är inte alltid den passiva dödshjälpen fungerar så smärtfritt som du säger.

Bristen består säkert i att alla läkare inte bedömer lika. Man avvaktar och avvaktar in i det sista och först då sätter man in alla resurser på att ta bort smärta och ångest.

Det fanns en tid, som du ju vet, då man ansåg att morfin var förkastligt som smärtlindring till döende patienter, då man ansåg att de kunde bli narkomaner. Det var inte alls särskilt länge sedan. Idag ger man morfin till den döende, trots att den då kan få andningsstopp och dö, vilket jag anser vara en aktiv handling, även om det ingår i den s k passiva hjälpen.

Jag tycker fortfarande att det är individen som avgör när den vill dö, inte andra. Vi lägger våra värderingar på hur en människa skadö. Det fungerar alldeles utmärkt i Holland och det finns ingen anledning att tvivla på att det skulle fungera här också.

Läser man länken om den passiva hjälpen så inser man rätt snabbt att den innehåller samma värderingar som vid aktiv hjälp. Den enda skillnaden är egentligen att man förkortar själva döendet genom att någon annan hjälper till. Det är alltså det som är problemet, att någon annan går in aktivt? Fast det kan ju inte bli något problem då det finns läkare som är beredda att aktivt hjälpa till. Då måste det ju bero på egna värderingar och utan hänsyn till den döendes önskan.

blombuketten
0
#36

#34. Ja, det är svåra frågor med olika ställningstagande.

Vad jag kan förstå så kan man kanske tänka så här……om läkaren aktivt gav barnet en kraftig överdos i syfte att förkorta dess liv så är det åtalbart eftersom man inte får göra så i Sverige. Om hon däremot, i samråd med föräldrarna, stoppade all livsuppehållande hjälp då barnet var utom all medicinsk hjälp och passivt lät barnets liv förkortas så hade det inte varit åtalbart. I bägge fallen gäller då att barnet inte skulle överlevt trots behandling. Det är väl det som är skillnaden mellan aktiv och passiv hjälp.

Sen finns givetvis möjligheten att det skett en felbedömning vad gäller mängden medicin och även en sådan sak ska utredas.

Lisbeth3
0
#37

Vilken intressant tråd!

Att få ta del av andras erfarenheter är lärorikt. Själv så är jag väldigt osäker i denna fråga. Känslomässigt kan jag tycka att jag är för aktiv dödshjälp. Samtidigt är det något som protesterar starkt inom mig och säger nej, nej och åter nej.

Har vi rätt att släcka andras liv eller finns det en mening med allt. Nej, jag kan inte ta ställning inte i nuläget. Har inte tillräcklig kunskap.

#33 "inga nya lagar behöver författas utan vi kan isåfall ytterligare satsa mer resurser på värdig och fin vård i livets slutskede" Det instämmer jag i.

IdaT
0
#38

#37 "Har vi rätt att släcka andras liv eller finns det en mening med allt." Det tycker jag är en mycket, mycket intressant fråga. Man kan vända den också. "Har vi rätt att hålla liv i en annan (döende) människa, eller finns det en mening med allt?". Anledningen till att jag är för aktiv dödshjälp är som jag tidigare sagt, alla människor borde ha rätt att bestämma över sitt eget liv. Det ska alltså inte kunna vara någon annan som bestämmer "Nej, den här människan ger vi dödshjälp", det ska vara personen själv som bestämt det.

Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv. - Søren Kierkegaard
Följ min vardag med djuren på bloggen.

AndersE
0
#39

#38 Att människor har rätt att bestämma över sitt eget liv är inte detsamma som att man ska ha rätt att kräva av någon annan att ta livet.

Det finns ingen lag som hindrar någon att ta sitt liv. Den "rätten" har vi.

Det debatten handlar om är bl.a. om vi ska ha rätt att kräva av någon annan att denne aktivt ska ta liv, dvs. döda. Inser man inte komplexiteten i det underskattar man frågan. Att ta ett liv är ett brott mot tio Guds bud - för den som tror på dem… Det bryter också mot andra grunder i rättsväsendet.

Någon här har skrivit att det ska vara frivilligt att utföra aktiv dödshjälp. Ska man ha en kvot redan då man söker till läkarutbildningen?

IdaT
0
#40

#39 Ändå anser jag att frågan är så enkel. Kanske för att jag inte ser det som att man kräver att någon annan dödar en, jag ser det som att någon annan förkortar lidandet, sedan att det i grunden är samma sak, men ändå så anser jag att det på ett sätt är annorlunda.
Det finns en punkt då man inte längre är i stånd att ta sitt eget liv, och man kanske inte har sett den punkten komma, det kan vara efter en stroke eller liknande, om man då inte kan få aktiv dödshjälp, då har man förbrukat rätten att bestämma över sitt eget liv.

Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv. - Søren Kierkegaard
Följ min vardag med djuren på bloggen.

AndersE
0
#41

#40 De läkare jag hört argumentera om frågan framhåller just att deras uppgift är att värna om livet och att lindra lidandet. All deras utbildning och grunden för deras läkaretik grundar sig på detta. Att föra in ytterligare en dimension - att ta liv - har de framställt som helt otänkbart.

Jag har stor förståelse för dessa argument.

Det kan låta så enkelt att måla upp en beskrivning av en situation då ingen möjlighet till bättring finns och där livet inte innebär något annat än lidande. I verkligheten tror jag det finns mycket få sådana självklara situationer.

[mingdie]
0
#42

#0 Jag läste inte tråden förrän idag och jag vill bara säga att jag tycker verkligen synd om dig Sara och din familj. Stå på dig om läkaren går emot dig och din familjs önskan. Om läkaren vägrar lyssna på er så begär att få en ny läkare. Hoppas allt löser sig så bra som möjligt.

Frågan om dödshjälp är i grund och botten frågan om man som individ skall ha rätt att bestämma om sitt eget liv. Det är inte frågan om att man skall kräva att någon annan skall ta ens liv utan det är rätten att få avsluta sitt eget liv om det finns någon som vill hjälpa dig. Det är en otroligt stor skillnad mellan rätten av att få avsluta sitt liv och att kunna kräva att någon avslutar ens liv. Det tror jag att dom flesta kan förstå.

Att säga att man inte kan begära att läkare skall behöva bistå med aktiv dödshjälp är självklart men det finns och har alltid funnits läkare som är beredda och som har medverkat till att hjälpa personer att avsluta sitt liv. Vi kan bara se på andra länder som tillåter aktiv dödshjälp för att förstå att det finns läkare som är beredda att hjälpa personer att gå vidare. Jag vet genom möten med läkare att det finns många som inte ser det som fel att hjälpa döende med svåra smärtor att gå vidare men eftersom det bara är personliga samtal så är det inget jag kan bevisa med Wikipedia eller liknande.

Jag kan förstå ett motstånd mot aktiv dödshjälp ur en religiös synpunkt men samtidigt så skall en religiös syn inte hindra personer med annan livsåskådning att kunna själva bestämma om sitt liv. Det kallas religionsfrihet och det hoppas jag vi har i alla lägen.

Vi måste få bestämma om vårt eget liv. Det är grunden i ett fritt samhälle.

Lisbeth3
0
#43

#42 Instämmer helt "Jag kan förstå ett motstånd mot aktiv dödshjälp ur en religiös synpunt men samtidigt så skall en religiös syn inte hindra personer med en annan livsåskådning att kunna själva bestämma om sitt liv" Religiös eller "andlig" syn hur som helst…

Man kan vara osäker och inte kunna ta ställning personligen till själva sakfrågan. Men man bör ALDRIG då heller lägga sig i andras rätt till frihet. Religionsfrihet bör vi ha i alla lägen. Det är grunden i ett fritt samhälle!

AndersE
0
#44

???

Hur kom religionsfrihet in i diskussionen? Har någon ifrågasatt den?

Jag antar att det enklaste är att argumentera emot åsikter som inte finns? Då räknar man kanske med att inte bli ifrågasatt?

Sara
0
#45

# 41 Men vem har sagt att alla läkare ska tvingas ge aktiv dödshjälp? Det kan väl lika gärna bli så att de läkare som tycker det är bra, kan få göra det.

Sara

AndersE
0
#46

#45 Jo.

Lisbeth3
0
#47

#44 Hur ska en sådan viktig fråga kunna diskuteras utan att man kommer in på livsåskådning? Vi diskuterar väl alla utifrån vår egen? Det går inte att separera religion och politik. Eller brist på religion och politik. Det är bara att inse. Tror det var JulJack som skrev om kyrkoval. Vad är inte politik förresten? Denna fråga är det i hög grad. Vi är alla präglade sedan urminnes tider. De som hävdar att det går att skilja på politik och religion får börja med att avsätta KD…osv.

#37 #38 kommer in på det. Antar att #42 var lyhörd och snappade upp detta. Men jag kan ha fel.

Själv har jag skrivit att jag är osäker i frågan Att jag inte har tillräcklig kunskap. Har inte arbetat med människor i livets slutskede. Åtminstonde inte i detta liv ;)

Det är en väldigt intressant tråd att få ta del av. Ska inte förvandla den till något "andligt" eller överfysiskt. Men visst bör livsåskådningar nämnas i ett så viktigt ämne som detta.

blombuketten
0
#48

#42. Bra inlägg. Ja precis, det finns andra länder aktiv dödshjälp finns och där läkare utför detta. De är inte påtvingade sin uppgift utan det är läkare som själva vill. Det fungerar alldeles utmärkt.

#39. Vadå kräva…..det behövs inte krävas av någon att utföra aktiv dödshjälp. Jag vet, och då menar jag vet, läkare som inte alls är främmande för att gå in aktivt. De gör det redan passivt och skillnaden är inte så där jättestor. Passiv hjälp är också en aktiv handling, man slutar helt enkelt med livsuppehållande hjälp, oavsett om patienten är i livets slutskede eller inte, om den så önskar.

Det behövs ingen "kvot" när man söker till läkarutbildningen. Det finns alltid de läkare som är för aktiv dödshjälp. Det finns ingen som helst anledning att tvinga någon att utföra något de inte vill. Om inte annat så för patientens bästa. Detta fungerar utmärkt i Holland, där läkare är de som utför den aktiva dödshjälpen, utan att vara tvingade härtill.

#44. Och varför skulle det inte komma in i diskussionen? Det är väl så en diskussion fungerar, man kommer tänka på nya saker som hör till ämnet, på sätt och vis. Du själv drog ju in tio guds bud i #39. Skulle tro att den som tror på tio guds bud inte heller kommer vilja ha aktiv dödshjälp.

asvensso
0
#49

Forst och framst vill jag saga att jag beklagar TS situation och hoppas att det ordnar sig sa gott det kan. Jag har sjalv forlorat bada mina foraldrar och minns alla de forvirrande och starka kanslor och den stora sorg man upplever. Jag respekterar de som ar for dodshjalp.

I sakfragan vill jag dock saga att jag ar helt emot aktiv dodshjalp. ALDRIG skulle jag vilja lamna over valet till potentiellt kostnadssparande lakare och vardapparater, till uttrakade slaktingar som vill ha sina arv och en partner som vill borja ett nytt liv. Manniskoslaktet bestar sannerligen av alla sorter och tyvarr tror jag inte att lagstiftningen kan sakerstalla att inte folk faktiskt mordas. Dr Shipley ar bara ett exempel pa en vansinnig lakare som lekte Gud.

Lika manga underbara slaktingar och vanner och sympatiska lakare som det finns, lika manga otrevliga manniskor finns det. Testamenten bestrids dagligen liksom sista viljor sa varfor inte eventuella dokument fran patienter om livsuppehallande atgarder?

Jag skulle aldrig vilja ha pa mitt samvete att det var jag som stangde av maskinen for en slakting. Finns det liv finns det hopp. Det har jag ocksa sagt till min slakt: jag vill att ni och lakarna gor ALLT for att jag ska leva. Jag vill inte att ni spekulerar om min livskvalitet och stanger av maskinen for mig. Nar det ar tid att do sa dor jag.

Jag tror att legalisering av dodshjalp kommer sakert att vara bra for en starkt lidande minoritet men tyvarr utgora ett hot mot majoriteten i samhallet. Darfor tycker jag att minoriteten far losa detta problem utan sarskild lagstiftning och hantera sina egna handlingar och samveten.

Maria
0
#50

#49 Jag kan bara hålla med.

Skulle vi rösta idag om detta i Sverige så vinner de som vill ha aktiv dödshjälp stort men jag tror att man egentligen inte har tänkt igenom vad det innebär i realiteten och hur lagen ska utformas utan man går efter sin första känsla och det är medkänsla.

/Maria

[mingdie]
0
#51

#44 Den kom väl in ungefär här om du hade missat det. Att ta ett liv är ett brott mot tio Guds bud - för den som tror på dem… Det bryter också mot andra grunder i rättsväsendet.

Jag antar att det enklaste är att försöka finna fel istället för att argumentera mot innehållet i inlägget. Då slipper man försöka komma upp med argument.

blombuketten
0
#52

#50. Jag har fortfarande svårt att förstå att det som fungerar bra i till exempel Holland, och så gjort i många år, inte skulle hålla i Sverige? Är vi väldigt olika Holländarna eller vad? Hur har de kunnat tänka igenom problemen, som inte vi här i Sverige skulle kunna klara av att göra? Skulle vi vara sämre på att förstå vad det handlar om?

Varför inte vända sig till ett land som Holland, som har haft aktiv dödshjälp under så många år, och ta lärdom av dem? Rent etiskt och lagmässigt?

#49. På vilket sätt skulle en majoritet bli lidande av aktiv dödshjälp?

Valet ligger inte hos läkarna, utan hos dig. Läkarnas uppgift, precis som vid passiv dödshjälp är att godkänna ditt val. I Holland krävs två läkare för ett godkännande. Det är heller inte fråga om att ta död på varenda en som känner för det. Det handlar om svårt sjuka och döende människor. Det är heller inte en fråga vad anhöriga vill, det är vad du vill.

Dessutom har jag väldigt svårt att förstå att man gör sån stor skillnad på den passiva dödshjälpen och den aktiva. Skillnaden är inte enorm, den är liten. Klarar vi sköta passiv dödshjälp så borde vi även klara en aktiv sådan. I båda fallen så är det läkare som avgör i samråd med patienten. Vi har redan fina riktlinjer hur den passiva dödshjälpen ska hanteras, vilket syns utmärkt i Saras länk ovan. Samma riktlinjer gäller för aktiv dödshjälp, med skillnaden att man påskyndar själva döendet.

JulJack
0
#53

Jag har funderat kring ämnet och det som skrivs på den här tråden, intressant. Jag spånar så här:

Fysiska synliga världen har vi viss kunskap om, när det gäller medvetenheten och den överfysiska (inte övernaturlig) verkligheten är vår kunskap så gott som obefintlig.

Vissa anser livet som en slump. Om det är så: Hur ska vi då förklara människors berättelser om utomkroppsliga upplevelser? Som nu vetenskapligt studeras inom sjukvården.

Hur förklarar vi att ett barn kan traktera ett instrument som en virituos?

Hur förklarar vi människors olika egenskaper och förmågor?

Jo; Reinkarnation!

För mer förståelse inför detta, behöver vi utveckla livsåskådningen.

Skillnaden mellan liv och "död" i organismen är livskraftens existens, denna kraft styr själva organismen. "Dödsprocessen" börjar när livskraften lämnar organismen. Födas, utvecklas och "dö" ingår i naturens fortlöpande process. Här ställer jag mig frågor så som:

Innebär naturlig "död" att alla livsuppehållande insatser är fel?

Om en person tar självmord eller får aktiv "dödshjälp". Hur påverkar det naturens fortlöpande process?

Vad räknas som självmord?

Maria
0
#54

#53 Före mig är det självklart vad som räknas som självmord. Ordet i sig själv säger det tycker jag oavsett om du hoppar framför ett tåg, tar tabletter eller rentav slutar att äta och dricka.

Jag är också lite inne på dina tankar om att livet är en process och att vi egentligen lika lite ska påverka vår död som vi kan påverka att vi föds. Sådana här tankar är förstås inte förenliga med en politik som ska innefatta alla som kan tänkas påverkas av en sådan lag i ett samhälle.

Däremot är det en självklarhet att vi ska lindra och se till att motverka lidande.

/Maria

asvensso
0
#55

#52 Majoriteten loper en hogre risk att fa maskinen avstangd mot sin vilja. Jag ser detta som dodsstraff ungefar. Hellre lata bli dodsstraffet an att riskera att oskyldiga dor. Doden ar ju trots allt oaterkallelig. Med en sadan lag skulle jag kanna mig mer osaker pa min alders host att folk ger upp och bestammer over mitt liv och min dod. Ingen har ratt att bestamma att min lilla livsgnista inte ar manniskovardig, hur svag den an ar.

Dessutom, totalt fel att sjukvardspersonal ska vara inblandade pa nagot satt. Dar gar gransen. Vi patienter maste kunna lita pa den Hippokratiska eden. Jag vill inte att min lakare ger dodshjalp ena dagen och sitter pa min sangkant nasta dag och diskuterar min halsa och mitt liv. Det ar inte OK att lamna over detta enorma ansvar pa nagon annan.

blombuketten
0
#56

#55. Ja, vi har olika tankar vad gäller detta. Dödsstraff är en helt annan sak, den är inte frivillig medan aktiv dödshjälp är det.

Du sitter redan med läkare vid din sängkant som kan ha utfört passiv dödshjälp. De har alltså slutat ge livsuppehållande hjälp efter patientens vilja.

Man lämnar inte över detta ansvar på någon annan, det är frivillig. Läkare ser så mycket mer än man kan förstå, vilket vi som arbetar inom vårdsektorn också gör. Många gånger får man en annan aspekt på vad som händer när människor blir svårt sjuka, än de som inte arbetar inom det. Men även sjukvårdspersonal tänker olika. Vilket vi kan se på bumbleboo och mig.

Fast i denna fråga, som så många andra, får man ha respekt för andras tankar och känslor. Så är det ju. Det är en tung fråga.

Roarkish
0
#57

Jag ser detta som en rättighetsfråga och anser att man själv bestämmer över sitt eget liv. Att göra det till en omröstningsfråga tycker jag är absurt.

WiktZac
0
#58

Jag vill bara tydliggöra en detalj vad gäller min syn. Dödshjälp är bara något som handlar om att förkorta lidandet i en oundviklig utveckling mot döden - inte annars. Givetvis är det en extremt svår gränsdragning, jag vill t ex inte se människor ta livet av sig så snart de mötts av ett besked om obotbar sjukdom och död. Det handlar om när lidandet är så stort och oundvikligt. Det är om något humant - vi gör det med våra husdjur och berömmer oss själva för att vara "humana" - varför skulle det inte gälla människodjur också?

//Zac

Maria
0
#59

#57 Självklart bestämmer man själv över sitt eget liv men då tycker jag att man själv ska ansvara för det och inte lägga över en så "stor sak" som sin egen död på andra.

/Maria

Sara
0
#60

# 59 Fast lägger man över det på någon annan om man ber om det?

Sara

Maria
0
#61

#59 Jag tycker det….Det är för mig en så orimlig önskan att begära att någon annan ska ta mitt liv.

/Maria

Sara
0
#62

# 61 Fast jag tycker inte man behöver tvinga någon, utan låta någon som tycker det är ok göra det. Tycker läkarna att de inte vill ställa upp så kan man ta en annan läkare eller tom anhörig.

Är man tillräckligt rörlig kan man göra det själv bara någon tillhandahåller läkemedlet.

Jag hade gjort det om mina anhöriga ville det. Jag tycker det är en akt av respekt och kärlek att uppfylla någons sista vilja att slippa lida mer.

Sara

Maria
0
#63

#61 Jag har heller inte sagt emot att jag INTE skulle kunna hjälpa någon anhörig att dö.

Hamnar jag/vi i den situationen så så skulle det mycket väl kunna hända MEN skillnaden är att jag vill inte att det ska lagstadgas. Jag skulle i så fall ta mitt straff för jag tycker att handlingen är så komplex att det knappast går att skriva en lag som är allomfattande och rättvis.

Jag personligen däremot är  övertygad om att jag inte skulle kunna be mina anhöriga ta mitt liv.

/Maria

Sara
0
#64

Problemet med att inte lagstadga det är att de som verkligen vill slippa lidandet och dö snabbare inte får det idag.

Jag tycker det är att inkräkta på människors egen fria vilja att förneka en människa att dö om denne är bortom all hjälp.

Sara

JulJack
0
#65

#54 Intressant att du är inne på liknande tankegångar.

Jag tänker vidare; Ser vi till den naturliga processen när det handlar om att födas, utvecklas och "dö", så styrs det mesta av lagen om sådd och skörd. En process som vi är dåligt insatta i och därför behöver vi utveckla livsåskådningen.

Med mer kunskap kan vi få en annan uppfattning (insikt) kring till exempel "dödshjälp" m.m.

Att ta sitt liv, kanske är ett misstag, som får koncekvenser i ett nytt liv? (Om man nu är för reinkarnation)

Att låta (be) någon annan, släcka mitt liv, kanske är ett misstag som får koncekvenser i ett nytt liv?

Att låta (be) någon annan, släcka mitt liv, ska det klassas som självmord?

Har vi insikt i varför människor drabbas av sjukdom och lidande? Kanske lidandet ska ingå i den naturliga processen, som handlar om födelse, utveckling och "död"?

De frågor jag tar upp hörde jag från en äldre kvinna när hon intervjuades på radio. Hon skulle absolut inte ha någon form av hjälp inför "döden" eller när hon låg på "dödsbädden". Hon skulle "dö" en naturlig "död" som hon sa.

blombuketten
0
#66

#65. Om lidandet ska ingå i den naturliga processen…..borde inte alla lida då? För lidandet är väldigt olika och alla lider inte när de dör. En del somnar bara in, stilla och lugnt.

Du kanske inte fått samma budskap från någon svårt sjuk människa, med kraftiga smärtor och ångest, som från den gamla damen som intervjuades.

Vad är en naturlig död?

Sara
0
#67

# 65 Eller så blir det bara ingenting och man har lidit i onödan..

Sara

Lisbeth3
0
#68

#67 Så kan man också tänka! och då blir ju tanken med reinkarnation väldigt märklig.

Intressant med olika synsätt! Det är utvecklande.

Själv så har jag tagit reinkarnationstanken till mig. Men jag är väldigt osäker i denna svåra fråga. Trots den tanken kan det vara så att vi människor gott och väl kan hjälpa varandra att avsluta livet…..

[mingdie]
0
#69

#65 Att som du säger ta sitt eget liv kan ge konsekvenser i ett nytt liv är väl ändå något som individen skall få ta ställning till. Om du inte själv får lov att välja, vilket är hur vi har det nu, hur skall man då kunna utvecklas.

Som jag ser det så utvecklas man först när man tar egna beslut och accepterar konsekvenserna av sitt handlande.

Om nu hela resan från födelse till döden skall vara en naturlig process så är väl frågan om vi skall ha preventivmedel, aborter och var vi sätter gränsen för vad som är naturligt när det gäller livsuppehållande vård.

Sara
0
#70

Jag får känslan av att folk som är emot aktiv dödshjälp anser att bara för de tycker det är fel så ska ingen annan heller få det. Är man emot aktiv dödshjälp så är man väl på sätt och vis emot friheten att själv få välja.

Vet att det varit ganska mycket snack här på politik om att frihet är viktigare än trygghet. Aktiv dödshjälp för den som vill tycker jag om något borde få vara en frihet. Ingen annan tar skada av det så, varför kan en människa som vill slippa lida inte få göra det på ett värdigt sätt?

Jag kan inte hjälpa att jag nog tycker det är aningen själviskt att inte låta folk få göra som de vill med sin död för att slippa lida.

# 68 Jag tycker det är upp till varje person att välja om de vill ha aktiv dödshjälp utefter sin egen tro eller icke tro.

Bara för att någon tror på reinkarnation, Gud, Allah eller what ever så kan man inte besluta efter sina egna åsikter om någon annans liv eller död.

Jag funderar ganska mycket på new age, själavandring osv men skulle aldrig neka någon dödshjälp även om jag mot förmodan skulle tro att det var till nackdel för personen i ett annat liv. Det handlar om att själv få välja om man vill lida eller ej.

Sara

IdaT
0
#71

Försök att hålla diskussionen till dödshjälp ur politisk synvinkel, jag som kristen förstår att det även har mycket med tro att göra, men med tanke på vilket forum vi är på, försök ha kvar politiken i diskussionen.

Att våga är att förlora fotfästet en liten stund. Att inte våga är att förlora sig själv. - Søren Kierkegaard
Följ min vardag med djuren på bloggen.

asvensso
0
#72

Bra modererat, Ida. Oavsett religion/livsaskadning sa ska lagen vara valdigt tydlig for alla medborgare.

En intressant fraga i sammanhanget ar om aktiv dodshjalp gor att eventuella forsakringar sasom livforsakringar inte betalar ut? Vad hander om dodshjalpsforsoket misslyckas och slaktingarna blir forbannade over ytterligare lidande och anklagar dodshjalparen for inkompetens? Som dodshjalpare, kan man ha en ansvarsforsakring? Ar det OK att ta betalt?

Sara
0
#73

# 72 Om man ändå kommer att dö inom en relativt kort tid och man skulle få ut livförsäkringen på det, för så varför inte? Pengarna ska ju betalas ut oavsätt så varför ska personen vara tvungen att lida ett par månader för at försäkringsbolaget ska kunna spara in lite ränta. Försäkringsbolagens vinst ska inte kunna göra att en människa får lida när den inte vill. Naturligtvis så får läkare skriva nått slags intyg på att personen verkligen inte kan bli bra och lider.

Jag tror att om det blev lagligt med aktiv dödshjälp så skulle man se till att metoden är slutgiltig. En kropp tål inte hur mycket som helst så en rejäl dos morfin, eller vad som nu ska användas, går nog inte att ge fel om man inte verkligen är en idiot som baddar huden eller nått med det.

Jag tycker inte det ska kosta något. Det är sjukvården som ska göra det under ordnade former, inte någon som vill tjäna pengar på det. Det ska inte bli en klassfråga om man har råd att slippa lida.

Sara

blombuketten
0
#74

Dessutom ges redan rejäla doser med morfin om så behövs, i slutskedet, vid passiv dödshjälp.

asvensso
0
#75

Hmm…forsakringsbolagen kommer att totalvagra. Sjalvmord ar sjalvmord. Jag haller faktiskt med dar for annars blir det svart att dra gransen. Tycker ocksa att det blir valdigt obehagligt om den statliga sjukvarden skall vara inblandad. Det far de anhoriga fixa sjalva.

Som jag skrev forut - en lakare som ger aktiv dodshjalp pa morgonen och sedan sitter pa min sangkant - nej tack!  Blotta tanken pa att kontrollerade sjalvmord pagar i samma byggnad dar jag kanske ligger och kampar for livet skrammer mig. Hospice i sa fall. Definitivt inte i samma byggnad dar folk kampar for att overleva. Daliga vibbar.

JulJack
0
#76

Först vill jag säga: Jag påstår inget i inlägg #65, "Jag tänker vidare" och meningen med det är, fortsatt tänkande och ev. debatt. Ett eventuellt påstående är: "Livsprocessen är vi dåligt insatta i, därför behöver vi utv. livsåskådningen".

Dödsprocessen kan vara både svår och utan lidande (tänker vidare); Det tar olika tid innan livstråden i eterhöljets centra bryter kontakten med fysiska organismen, så att medvetenheten slutar fungera, en naturlig process, som jag ser det.

Varför så sker, är en fråga som jag tror de flesta av oss, politiker, sjukvårdspersonal, kristna, har lite insikt i.

Genom nya insikter uppstår nya frågor som leder till nya insikter och nya frågor; Och som jag ser det, kan det enbart vara utvecklande, vare sig vi inför frågorna utifrån en social synvinkel, politisk- eller kristen synvinkel.

Ja; Var och en får ta koncekvensen av sina handlingar (sådd och skörd). Med större insikt i livsprocessen kanske våra handlingar blir annorlunda?

Mainebusters
0
#77

Djur ska inte lida när de är döende, de får en spruta. Varför ska det vara värre för människor? De är i sista skedet, och lider..  varför då inte ge dem en spruta för att slippa lidandet? Om de inte lider, då finns det ju ingen anledning att avsluta det. Det skulle anhöriga få bestämma, om inte den sjuke kan göra det. Eller helst den anhörige själv om denne är klar i huvudet. Ingen vill väl att ens anhörige ska lida svårt?

Lisbeth3
0
#78

#40 "Ändå anser jag att frågan är så enkel….."

Det är precis det som jag inte anser. Utifrån min nuvarande medvetenhetsnivå kan jag inte säga att den är enkel.

Därför så tycker jag att allas synpunkter är så viktiga och betydelsefulla. Vi ger varandra nya pusselbitar.

Hur pass insatta är vi i livsprocessen? Hur mycket vet vi?

Vad är inte politik och vi skapar samhället utifrån hur pass utvecklade vi människor är i ett samhälle?

Är lika osäker som jag upplever  (kan ha fel) att JulJack är i denna sakfråga.

Kristna åsikter finns inte de med i nuvarande lagstiftning? De finns med någonstans i människors medvetande sedan långt tillbaka.

Vad anser ni alla? Är det jag skriver märkligt?

Sara
0
#79

# 75 Försäkringsbolagen vill ha vinst, självklart kommer de att krångla.

Men jag ser ändå skillnaden mellan att som "frisk" sätta en kula i huvudet på sig själv eller att få slippa smärtor med en sjukdom man ändå kommer att dö av inom kort.

Kanske behöver det stå i lagen att försäkringen ska täcka även aktiv dödshjälp.

Sara

asvensso
0
#80

#79 Da gar premierna upp for all aandra for att bibehalla samma vinstmarginaler. Vet inte om jag tycker det ar OK.

Sara
0
#81

# 80 Så det är bättre att dödssjuka människor får lida än att man får betala lite mer i premier? Snacka om egocentriskt tänkande.

Sara

asvensso
0
#82

Jag vill inte sponsra en handling jag tycker ar moraliskt och etiskt fel! Ingen med egoism att gora.  Jag blir lika irriterad over manniskor som driver upp hemforsakringspremierna pa andra satt. Har du last mina inlagg ovan sa forstar du var jag star . Om en liten minoritet vill ha dodshjalp sa ska de fa organisera det sjalva. Samhallet och sjukvarden ska inte vara inblandade i det alls.

For ovrigt sa har flera som arbetar inom varden redan namnt att i slutskedet av livet sa far manniskor ordentligt med smartlindring och det ar inte tusentals manniskor som plagas ihjal i dagslaget. Livskvaliteten kan man ju ifragasatta men det ar upp till var och en.

Jag tycker inte slaktingar och vanner och lakare och vardpersonal skall besluta det at mig och frestas att stanga av maskinen for mig for att de anser att min livskvalitet inte ar acceptabel. Det ar ocksa en mansklig rattighet att kanna sig trygg inom varden som patient och ha ratten att fa do naturligt nar det ar dags utan paskyndande.

Sa, #81, det riktigt egoistiska ar val att en minoritet ska gora det osakert for en majoritet istallet for att sjalva organisera dodshjalp? Detta kommer alltid att vara kontroversiellt.

[mingdie]
0
#83

#82 Om en liten minoritet vill ha dodshjalp sa ska de fa organisera det sjalva. Håller fullständig med dig. Tyvär så får dom inte det och det är precis vad denna tråd handlar om.

blombuketten
0
#84

#83. Ja precis. Det är det tråden handlar om.

#82. Rätten att dö naturligt har vi redan. Fast det som är mer intressant när man uttrycker sig så är, vad är naturligt? För om man ska dö naturligt, låta naturen ha sin gång, så borde det ju innebära att dö utan någon typ av hjälp såsom mediciner som bromsar, eller ger smärtlindring, ångestdämpande och så vidare. Inte heller borde man då ligga med en massa slangar överallt för livsuppehållande hjälp.

Är man döende och har livsuppehållande hjälp så är det först när man stänger av allting som man kan dö naturligt. Alltså efter vad kroppen själv väljer.

asvensso
0
#85

Absolut, men jag vill inte att nagon drar ur slangen. Jag tror att sa lange det fonns liv sa finns det hopp for min egen del. Jag skulle kanna mig hotad om samma vardpersonal regelbundet drar ur slangen for andra patienter i rummet bredvid.

chik
0
#86

Jag är för att jag skälv skall få bestämma om jag vill ligga som ett kolli eller snabba på förloppet…

Sen så vill jag ju ha lite hjälp så att jag slipper ligga o vrida mig i plågor….Vilket inte ges. Men näring o respirator kan tagas bort,Så får det ta den tid det tar."MÄNISKOPLÅGERI"

Enligt läkare så är dom till för att rädda liv!Förvånad Tror jag inte en minut på!!!!

För som i mitt fall, får jag inte mer läkarvård än nödenkräver….För att jag röker o förorsakar att jag blir sjuk.O det kan jag hålla med om.

Men jag röker inte för att djävlas utan för att jag inte kan sluta…Så att dom vill rädda liv.-Det är på deras villkor.

Nä!!!""Du föds skrikande, o du skall dö skrikande. Det tycker läkarna om…

Morfinet är dyrt så det snålar man på.

Min faster låg ca 6månader 80år gammal o skrek cancer i kroppen pluss att dom kapade bena kalbrand- Cirkulationen. Men morfinet gavs bara lite för mycket kunde dom inte ge.Doss-4timar.

Så är min erfarenhet av sjukvården…

Lena.P är jag i verkliga livet.

AndersE
0
#87

#87 Jag har en totalt annan bild, erfarenhet och tro på sjukvården.

Maria
0
#88

#86 Jag har också tack och lov en helt annan syn på sjukvården. Både som patient, personal och anhörig.

/Maria

kerstinjo
0
#89

Jag jobbar med palliativ vård och när det inte finns hopp om att överleva och döden är nästa anhalt, så sätts  ALLA ordinarie läkemedel ut. Det är m.a.o. fall där en snar död är att vänta och där det inte finns någon möjlighet för läkaren/läkarna att bota.

För det mesta står det inskrivet i journalerna att "Inga livsupphållande åtgärder får göras". Detta beslut kan göras av den sjuke själv, eller om han/hon är för dålig för att meddela sig, kan beslutet tas av anhöriga.

Det förekommer ALDRIG att dessa patienter "ligger och vrider sig i plågor". Smärtan och ångesten behandlas med injektioner av morfin, så att patienten är smärt- och ångestfri.

Kan patienten inte själv tala om när smärtan och/eller ångesten sätter in, så är vi utbildade att se alla symtom som visar att patienten inte är tillräckligt smärtlindrad.

Det är också vanligt att även ångestdämpande läkemedel sätts in i kombination med morfin.

Visserligen har morfin den effekten att det förkortar livet, men finns det ingen återvändo, så spelar 1-2 veckor ingen roll. Målet är att hålla patienten smärt- och ångestfri.

Att begära att läkare utför aktiv dödshjälp, gör att de hamnar i ett stort etiskt dilemma. Läkarens uppgift är att behandla, lena och mildra.

#86 Du skriver; Sen så vill jag ju ha lite hjälp så att jag slipper ligga o vrida mig i plågor….Vilket inte ges. Men näring o respirator kan tagas bort,Så får det ta den tid det tar."MÄNISKOPLÅGERI"

Jag har aldrig någonsin varit med om det du beskriver och det du skriver är helt emot behandlande läkares inställning.

#86 Du fortsätter; För som i mitt fall, får jag inte mer läkarvård än nödenkräver….För att jag röker o förorsakar att jag blir sjuk.

En läkares uppgift är att lena, behandla, bota osv. Är du t.ex. en KOL-patient, så är det ganska meningslöst att sätta in allt för mycket läkemedel, eftersom själva rökandet ger allt för stora, negativa, förändringar/försämringar på lungorna.

Det är ungefär som om man höjjer och höjjer och höjer en diabetikers insulindos, p.g.a. att han/hon är tvungen att äta 10 cocosbollar om dagen.

Inte skriver man ut en låda med 100 EpiPen (används för akutbehandling av anafylaktisk chock eller svår allergisk reaktion) bara för att patienten måste äta några nötter per dag.

Läkare KAN göra underverk, men man kan inte sitta på en stol framför läkaren och tro att han kan vifta med ett trollspö! Man har även ett eget ansvar, ett ansvar att själv göra vad man kan för att lindra sin sjukdom, om den möjligheten finns.

#14 Du skriver; Har också haft en Faster som låg 80år o skrek i ca 6mån. Samtidig som dom kapade bena lite då o då.För hon fick kallbrand..

Det är inget ovanligt, men man "kapar inte benen lite då och då" för nöjes skull. Det är absolut sista utvägen, när ingen annan åtgärd finns.

Nu vet jag inte vad din faster led av, men vid den åldern är det vanligt med förträngning i de stora artärerna. Vävnad eller hud dör på grund av dålig eller utebliven blodförsörjning. Det kan bero på  sår, diabetes, åderförkalkning eller svåra kylskador. 

Det är otroligt smärtsamt och så gott som inget smärtstillande hjälper.

Då blir det att välja mellan pest eller kolera. Tar du inte bort det sjuka benet, så kommer du att dö en otroligt smärtsam död och då menar jag smärtsam.

Då finns det bara ett alternativ - amputera och ta bort det skadade. Men en amputation på en gammal försvagad människa kan även sluta med att de inte överlever amputationen.

Du säger att din faster låg och skrek i 6 månader? Vet du varför hon skrek? Jag tror inte att varken vårdpersonal eller läkare skulle ignorera 6 månaders skrikande.

Var hon möjligtvis dement?

SkämsHoppsan! hamnade jag på sjuka.iFokus??

 Kerstin 

 

Maria
0
#90

#89 Först vill jag tacka för ett mycket bra inläggGlad

Sedan kommer här en länk om socialstyrelsens nya yttrande om att stänga av livsuppehållande apparatur/behandling.

/Maria

Sara
0
#91

# 90 Problemet är ju kanske inte de patienter som är klara i huvudet och förstår vad läkarna säger, det är de som är nersövda/koma/så pass drogade att de inte förstår och därmed blir det problem.

Sara

Maria
0
#92

#91 Jag tycker inte det är några problem.

Läs vad #89 skriver som beskriver så bra hur det fungerar i Sverige idag.

/Maria

Sara
0
#93

# 92 Det gör jag.

Har du läst # 0? Det fungerar inte alltid så som # 89 beskriver, det vet jag av erfarenhet.

Sara

Maria
0
#94

Jag har läst #0 Jag har förövrigt deltagit i diskussionen i hela tråden.Flört

Jag har också arbetat tidigare med palliativ vård och jag har anhöriga som avlidit. Senast min mamma som fick en fantastisk vård på Hospice.

Så jag pratar utifrån min erfarenhet.

/Maria

Sara
0
#95

# 94 Så skönt att allt har gått bra i de fall där du har varit med. Tyvärr är det ju ingen garanti för att det alltid fungerar bra.

Sara

Maria
0
#96

Det finns säker en mängd man kan göra för att förbättra på många ställen.

/Maria

Saga85
0
#97

Jag är absolut för aktiv dödshjälp. Min största mardröm är att ha en anhörig (eller jag själv, så jag utsätter mina anhöriga för det) som långsamt men säkert tynar bort. Tack och lov har jag själv sluppit det, mina anhöriga har dött relativt snabbt när deras tid varit kommen. Dock hade en av mina närmsta vänner en gammelmormor som låg i 7 år på ett hem. Kunde under den tiden knappt kommunicera, hon var tvungen att bli vänd för att slippa liggsår och hon kände inte igen någon eller något.

Om man redan idag tillämpar passiv dödshjälp ser jag inte problemet med att ta det "lilla" klivet att göra det aktivt. Hur man skulle utforma det? Ja, varför inte lite som man gör med organdonation, fast något mer utvecklat (förslagsvis genom en jurist och vittnen). Skulle något ske som man inte uttryckt sin vilja om får sjukvården se till att hålla en vid liv tills man (i värsta fall) tillämpar passiv hjälp.

Men summan: Det borde vara var människas val. Då kan de som inte vill utsättas för aktiv hjälp slippa det, men låt oss som vill det få det.

Lite utanför ämnet så kan jag inte låta bli att fundera över abort. Det finns folk som menar att det är "mord", och det skulle kunna liknas vid "aktiv dödshjälp". Man tar ett "liv". Men enligt vår lag är det ok både att välja bort det och att välja det.

Sara - beklagar det som hände din mor! Hur har det gått? Kram

Sara
0
#98

# 97 Tack!

Hon dog den 5:e februari av multipel organsvikt.

Hon dog pga att läkarna inte kollade upp hennes kalium har vi fått reda på. Hon fick hyperkalemi och led av detta i antagligen 1,5 år innan hon dog, hon fick kalium tabletter varje dag.

Några dagar innan hon dog så låg värdet på 6,9 och man dör när det är över 7. De sänkte värdet men det påverkade hjärtat såpass att hon fick en massiv hjärtinfarkt och hamnade i respirator. När de tog ur henne ur respiratorn så blev hon först lite bättre några timmar och sedan blev hon sämre och dog.

Så vi har anmält 2 läkare. Det tar lång tid innan sånt här blir utrett men vi tänker inte ge oss. Ett blodprov på kaliumet hade visat att hon hade för högt värde men läkarna tog bara ett test och det en vecka efter hon började med tabletterna. Det vara redan då lite högre än vad det borde ha varit men läkarna följde inte upp det mer ändå. Slarv säger vi.

Det värsta är att läkarna inte har skrivit i journalen vilka symptom hon har haft. Min pappa var med varje gång de var hos läkarna och berättat om symptomen, ändå står inget skrivet. Skandal! Man behöver ha med en bandspelare för att kunna bevisa nått.

Sara

Diskussionen närmar sig gränsen för max antal kommentarer. Överväg att skapa en ny diskussion och länka till den här.