Jag tror på lite tidigare betyg, kanske fr.o.m mellanstadiet. Att barn skulle riskera att bli stämplade är sant, men det är inget nytt - alla är väl medvetna om hur de ligger till i jämförelse med de andra i klassen - tro mig! Bara i 1:an bildas grupperingar (jag var lärarassistent i en 1-2:a under ett läsår) då barnen ligger på olika nivåer. Jag tror att betyg visar tydligare huruvida man klarar målen eller inte och jag hoppas att detta leder till att det blir vanligare att få gå om en årskurs. Idag släpper lärare iväg elever och hoppas att någon annan ska ta tag i elevens svårigheter, men det scenariot händer alltför sällan. Till slut måste det ta stopp och det gör det när eleven går ut gymnasiet med ett antal IG.

Utifrån artikeln ställer jag mig skeptisk till huruvida undersökningen bevisar någonting över huvud taget. Den visar på en korrelation, men kring det kausala spekulerar man bara. I ett vidare historiskt perspektiv kan man ju belägga utökade klyftor från 70-talet och frammåt, var finns beläggen för att betygen har något att göra med att barnen till lågutbildade går på högskola eller inte? Sedan ska det ju poängteras att jag inte läst själva undersökningen.

Den största problematiken med tidigare betyg, eller betyg över huvud taget, är att skolans fokus nödtvunget måste ligga på mätbara kunskaper. Det livslånga lärandet, metakognitionen och den personliga utvecklingen kommer hamna i skymundan - och än mer så än idag. Alla undersökningar av hur skolan fungerar idag pekar otvetydigt på att skolan nästan uteslutande fokuserar på de mål i läroplanerna som är mätbara (de s.k. "uppnåendemålen"). Detta medan de, enligt läroplanen lika viktiga (om inte viktigare) - men ack så svåra att mäta - "strävandemålen" hamnar i bakvattnet.

Tycker det verkar vara ett mycket större problem idag med barn som går ut grundskolan utan godkända betyg än det var på 60-70 talet när jag gick i skolan.

Jag började 1968 och fick betyg varje termin från första klass.

#2 Om man läser hela artikeln framgår det att det går att göra invändningar mot resultaten, bl.a. för att de avser "förfluten tid".

Som jag förstår det har man jämfört näraliggande årskullar - de som fick betyg och de som något år senare inte fick betyg. Den förklaring som ges är det som Björklund pekar på. Betyg är lätta att förstå, medan "omdömen" är svåra att förstå. Kanske särskilt för den lågutbildade föräldern.

Jag har själv fyra barn och kan intyga att det är lätt att tolka utvecklingssamtal som att det går jättebra alltid.

Sen håller jag med om problemen. Jag är själv stor "fan" av Montessoripedagogik och denna är emot betyg. Problemet är bara att det mesta tyder på att vår svenska skola i allmänhet inte är så bra som krävs för att vi ska kunna vara utan betyg. Betygen har den stora fördelen att skolans brister blir tydligare.

#3 Problemen beror nog på väldigt mycket annat än betyg. Jag är själv född - 60 och hade t.o.m ordningsbetyg första året…

#4. Helt klart är problemet inte betygen i sig, mitt inlägg var mer menat att ifrågasätta det stora trauma som det tydligen är nuförtiden att ge barn betyg. Undrar om det inte är ett större trauma för hela familjen att upptäcka att ungen inte kan gå vidare till högre studier.

Jodå, ordning och uppförande! Det var viktigt.

Jag håller med. Jag tror att tidigare betyg - det som nu finns på förslag är betyg i åk 6 - kan bidra positivt.

Vad jag förstår är också alla partier utom (v) och (mp) inne på den linjen. Vilken som blir den röd-gröna linjen är väl inte klart nu.

Det ser ut som om (mp) valt skolan som en av sina profilfrågor och då kanske man kräver att få driva sin partilinje som en rödgrön linje?

Tidiga betyg ar bra. Da kan man tidigt ta itu med eventuella problem och stotta barnen. Om det sedan visar sig att de kanske inte har akademiska talanger utan har musikaliska eller praktiska talanger (notera:ingen vardering lagd at endera hallet) sa far barnen tid och mojlighet att utveckla det istallet for att fa en skopa kallt vatten senare.

Det manga skolor inte ar bra pa ar att identifiera icke-akademisk begavning och stotta den. Dar hanger mycket pa turen, vissa engagerade foraldrar och tyvarr pengar.  Det maste finnas ett satt for dessa barn att ga ut grundskolan med bra baskunskaper och bra sjaklvfortroenden samt ide om hur de kan utveckla sina talanger i musik, gympa, traslojd, teckning osv till yrkesval eller givande hobbies atminstone.

Jag är egentligen emot betyg överhuvudtaget. Men kanske det inte spelar så stor roll om man får papper på kunskapen eller om man får det genom utvecklingssamtal?

Jag håller med om att det är för stor fixering på akademiska kunskaper. Jag tror också att det är onödigt och knäckande att "alla ska kunna allt" eftersom vi människor inte fungerar så. Det blir en otrolig press när eleverna kämpar med alla olika ämnen i högstadiet för att få godkänt eller högre betyg. Någon sade att vårt samhälle visst kräver kunskap - men inte att alla behöver kunna allt, utan det är spetskunskaper som gäller. (Dessutom har vi en tendens att glömma det vi tycker är ointressant och det vi inte arbetar med och håller aktuellt. Alltså lär sig ungdomarna väldigt mycket som sedan bara försvinner ur minnet.)

Nu kommer någon med argumentet att ungdomar inte kan veta vad de vill syssla med och därför måste de läsa allt. Men jag tycker att de ska kunna välja och välja bort i de senare skolåren och utveckla det de vill. Sedan ska det finnas en bra vuxenutbildning om det är så att man senare kommer på vad man vill jobba med.

Tycker jag.

#8. Sedan ska det finnas en bra vuxenutbildning om det är så att man senare kommer på vad man vill jobba med.

Det finns redan. Det heter Universitetet och är gratis.

Typ Komvux tänkte jag mer på. Universitetet kan du inte precis komma in på hur som helst.

Betyg från årskurs skulle nog vara väldigt bra. Fram tills man går i sexan är skolan mest lek men om man börjar få betyg kommer det nog vara fler som tar skolan lite mer på allvar.
Jag minns själv när jag gick i sjuan och brydde mig inte alls om skolan eftersom att jag ändå inte fick 'någonting ut av det'. Man tänker inte så långsiktigt när man är så ung. Betyg som sätts tidigare tror jag inte på, barn utveckas i olika åldrar och vissa barn kommer nog att ge upp helt.

#8 Det är väl bl.a. det jag gillar med Montessori. Att det ges utrymme att välja utifrån varje barns situation.

Fortfarande ska läroplanen följas, men det ges stor möjlighet till individuell anpassning inom den.

Ja, Montessori verkar bra.

#8 Om man tidigt kan välja bort de mer akademiskt inriktade studierna kommer eleverna redan då att gruppera sig själva och varandra i klasser. De elever som väljer att läsa alla ämnen eller typ som idag samhällsvetenskapligt eller naturvetenskapligt program kommer att ses som en slags elit. De som väljer bort mer avancerade studier riskerar att ses som lata. Och det undrar jag om de, vid 12-13 år är beredda att ta? På min gymnasieskola berättade en lärare för mig (och detta var naturligtvis helt fel - hon skulle inte ha haft ett sådant samtal med en elev) att i personalrummet fick hon ofta pikar från de andra lärarna för att hon hade engelska med Fordonsprogrammet. De sågs nämligen som omotiverade. Om vi slutade upp med att döma varandra skulle skolan fungera bra med fler valfriheter, men jag tror inte att en tonåring idag förstår konsekvenserna det skulle medföra. Jag kom vid 22 års ålder på vad jag ville jobba med. Om jag då var tvungen att komplettera i 2-3 år innan jag kunde börja på högskola är jag osäker på om jag gått min utbildning när jag redan hade ett OK vikariat, outbildad.

#14:

Fast någonstans mitt i allt detta är ju klassfrågan en värderingsfråga. Underförstått är det så att vissa yrken är finare än andra och mer värda. Om vi kunde lära oss att värdera människor och yrken lika så hade det inte blivit ett sådant rabalder om att arbetarbarn väljer arbetaryrken osv. Än sen då? Det är så det fungerar. Så länge alla har lika möjligheter tycker inte jag att vi ska tvinga folk att välja annorlunda för deras eget bästa. Det blir någon form av snobberi.

Om grundskolan och "gymnasietvånget" inte vore så omfattande så hade du nog orkat läsa några år extra för att bli det du ville bli vid 22 års ålder. Själv började jag på Komvux vid 37 års ålder och läste 2 år där, sedan gick jag vidare och läste på högskola 5,5 år. Nu har jag nyss börjat jobba vid 45 års ålder och jag minns mina studieår som jätteroliga. Grundskolan minns jag inte som lika rolig. Trista tvångs-ämnen i trista böcker och prov på allt. Dessutom - när jag gick på Komvux och repeterade mycket som vi faktiskt läst i grundskolan upptäckte jag att jag inte mindes nästan någonting. Vad bortkastat!

#15 Ja, vissa yrken är mer värda. Det syns i lönekuvertet. Det vore ju totalt förödande om alla yrken värderades lika.

Vem skulle slita hela skoltiden genom grundskola, gymnasium och fem-sex års universitetsstudier om det gav samma lön som att vända hamburgare?

Eller varför ta ett jobb där följden av ett misstag kan bli människors död, när du skulle kunna slippa det ansvaret och ändå få samma lön?

Eller varför satsa pengar och otroligt långa arbetsveckor för att bygga upp ett företag om det inte gjorde ekonomisk skillnad så småningom?

#16:

Nä, det kanske inte fungerar. Jag får nog fundera en vända till. Samtidigt måste ju vissa enklare jobb också finnas och själv drivs jag inte av vilken lön jag får, utan jag vill trivas. Och jag kan absolut trivas på ett jobb där ingen särskild utbildning krävs. Och det måste vara värdefullt också.

Men med lönen följer väl antagligen också statusen och en form av värdering. Jag vet inte…. Jag är bara så trött på utbildningshysterin och hur viktigt och bra det är för alla. Jag tror ändå inte på det. Men måste nog fundera lite mer…

#17 Ja, alla som jobbar gör en insats och jag tror också att det finns många andra motivationsfaktorer än pengar. Några skulle säkert bli läkare och flygkaptener även i en värld där det gav samma lön som att jobba på hamburgerkedja.

Ändå menar jag att olika jobb har olika värde. Jag kan stå ut med att hamburgaren är illa tillagad, men knappast med en undermålig läkare eller en klantig pilot.

Och även om man kan tänka sig fler system för värdering, så tror jag att marknadens värdering i längden är oslagbar.

#16 Nej det stämmer inte att det syns i lönekuvertet.

Håller med om att utbildning ska löna sig. Men hur värderar vi olika yrken. Lärarna t.ex. ser inte så mycket i lönekuvertet.

Det finns många viktiga yrken när det inte syns i lönekuvertet. En god hjälpare vid dödsbädden värderas t.ex. inte lika mycket i pengar som en elitidrottare  inom vissa idrotter. Vad anser vi vara viktigt?

Synen på vad som är viktigt tål att diskutera.

Städaren är en viktig pusselbit när det gäller hygien inför operationer. Det borde innebära en skälig lön. Inte lika hög som läkarens men skälig.

Långa arbetsveckor TROR jag många anser sig ha.

Att värdera yrken lika är inte möjligt. Yrken är inte lika.

Men att undervärdera något är oklokt.

Alliansen är inne på detta. Alla kan eller vill inte studera vidare. Men de behövs för ett fungerande samhälle. Fast hur de vill värdera deras jobb i pengar och status är en annan sak…

#19 Att lärarna har dåliga löner beror ju huvudsakligen på att de finns i en dålig fungerande marknad. På en del ställen börjar det finnas fler friskolor. Det kommer att bli lönedrivande.

Samma gäller vården. Saknas en fungerande marknad saknas möjlighet att få marknadsvärderade löner.

Fundera lite på varför det finns fungerande marknader och bra löner i branscher där män arbetar och där LO organsierar de anställda. Medan det finns statliga monopol och dåliga löner i branscher där kvinnor arbetar och LO inte organiserar de anställda. Och fundera på vilket parti som påverkas starkt av LO och vilket parti som haft makten större delen av förra århundratet…

#15 Jag har haft det lätt i skolan - från ettan till avslutad högskola. Däremot har jag vänner och en sambo som inte haft det lika lätt. För de tar de emot att först läsa upp ämnen till ett fullständigt gymnasiebetyg och sedan gå på högskola. Skulle de ha behövt plugga ännu mer vet jag att flera av dem aldrig ens skulle tänka tanken att plugga vidare. Och därmed få möjlighet att ändra en stor del av deras liv, då vi ändå arbetar 8-9 timmar om dagen. För att alla ska ha möjligheten att kunna välja behövs också utbildning i hur livet fungerar. Då är det oklokt att kunna välja bort t.ex. samhällskunskap eller historia.

Efter att ha varit medlem i Kommunal i nästan åtta år vet jag att många av deras medlemmar är arga, trötta och inte riktigt förstår varför t.ex. förskollärare borde ha en smula mer i lön än barnskötare. Och jag förstår att det är en otrygg situation att ha ett yrke där, i många fall, vem som helst - outbildad - kan hoppa in och jobba. Men det är ju därför man utbildar sig alternativt väljer att gå en yrkeslinje på gymnasiet så att man inte blir lika utbytbar. Och det tror jag inte att man är redo att välja/välja bort när man är 14½-15 år och ska välja till gymnasiet.

Sossarna har skuld till mycket inte tu tal om den saken! Men det betyder inte att alliansen har rätt i allt. Motsägelsefullt kan tyckas.

Friskolor/förskolor är bra om de drivs av ansvarstagande människor. Så är inte alltid fallet. Vinsten blir det viktigaste. Att anställa så billig personal som möjligt blir då viktigare än utbildad personal. Det är inte lönedrivande. Utan tvärtom det kan hålla lönerna nere.

Det är ju människorna som utgör innehållet och hur resultatet blir. En friskola t.ex. är inte automatiskt bra för att den kallas friskola. En kommunal skola är inte bra bara för att den är kommunal.

Ang #0 Tidigare betyg är inte bra. Låt barnen gå till skolan med tindrande ögon. Att genom en siffra bedömas alltför tidigt kan få ett barns ögon att sluta tindra på ett ögonblick.

#22 "Friskolor/förskolor är bra om de drivs av ansvarstagande människor."

Det gäller även kommunala skolor. Och korvkiosker och bilfabriker och…

"Att anställa så billig personal som möjligt blir då viktigare än utbildad personal."

Myter! Det viktiga är att skolan blir så bra att någon väljer den. Vilken förälder väljer skolan med sämst personal och lägst löner?

Jag har själv varit med som ordförande i förening som driver förskola. Vårt konkurrensmedel var bättre utbildad personal och högre löner. Eftersom det gav högre kvalitet.

Menar du att SAAB och Volvo också drivs enligt tesen att ge skitlöner och anställa outbildade? För att maximera vinsten?

Du är inte företagsledare va?

#23 Ja det gäller även kommunala skolor. Jag skrev #22  "En kommunal skola är inte bra bara för att den är kommunal." Så där är vi överrens…

Nej ingen människa vid sina sinnens fulla bruk väljer skolan "med sämst personal och lägst löner. Där är vi också överrens…Fast sådant kan ju visa sig först efter ett tag. Det börjar bra sedan blir man sugen på att maximera vinsten. Människor är lite komplicerade.

Jag har inte påstått att SAAB och Volvo också drivs enligt tesen att ge skitlöner och anställa outbildade…

Det jag har sagt är att om något drivs av ansvarstagande människor så blir det bra.

Nej jag är inte företagsledare. Kanske har jag det latent från tidigare liv

#24 Menar du att det är generellt för världens vinstdrivande företag? Att man "börjar bra" för att sedan sänka lönerna och anställa outbildade för att "maximera vinsten"?

Har du något exempel på ett företag som på ett framgångsrikt sätt lyckats maximera vinsten på det sättet?

Eller är just branscher som vård och skola annorlunda än alla andra företag. Att just där kan man göra skitdåligt ifrån sig och ändå maximera vinster?

Att du inte är företagsledare gör mig inte särskilt förvånad. Det är nog tur…

Lisbeth2. En firma som enbart går in för att maximera vinsten kommer inte att bli långlivat.

Varför är du så anti-företag? Det är de som ger jobb åt folk, jobbar inte du själv?

#25 Nej jag menar inte att det är generellt. Har dock exempel som jag inte vill nämna av privata skäl.

#26 Har inte påstått att en sådan firma kommer att bli långlivad utan att de existerar.

Jag är inte anti-företag.

Du blir väldigt ofta personlig Halvdansken. Om jag jobbar eller inte är tämligen ointressant i detta sammanhang.

#25 Det är nog tur att VI inte är företagsledare AndersE. Själv så har jag den insikten… har du?

Betygens vara eller icke vara är egentligen inget som varken förhöjer eller gör en skola eller undervisningen på något vis bättre.

Innehållet i skolundervisningen och ett individtänkande är bra mycket viktigare tycker jag.

Att på ett tidigt stadium uppmärksamma elever som behöver extra stöd och inte som på min tid ha "Obsklasser" då dessa elever blev mer eller mindre dumförklarade.

Vad jag minns då var det ingen som förr inte klarade grundskolan även om man gick ut med de allra sämsta betygen så hade man i alla fall grundskola.

Idag finns det mängder med elever som tillåts lämna grundskolan med IG i flera ämnen och det talar ju för ett stort misslyckande från skolans sida b.l.a.

Jag tror att man måste arbeta med andra idéer än just betyg för att skolan ska lyckas och vara givande

#27 Fast som ordförande i en förening som drev daghem för 85 barn var jag i praktiken företagsledare. Med över 20 anställda och ansvar för att det togs fram verksamhetsplaner, att det gjordes olika kvalitetsmätningar, genomförande av personalutbildningar, samverkan med kunden (föräldrarna) osv. Så något tror jag att jag vet om att driva företag.

#28 Jag håller med om allt du skriver, men tror ändå att betyg behövs. Om inte annat för att lyfta fram de brister som finns.

Möjligen bortsett från att betyg ändå kan utgöra en positiv ambitionshöjande faktor, "morötter".

Det är dåligt att många lämnar skolan med IG, men vi vet ju om att det är dåligt just för att betygen finns. Då finns det också möjlighet att göra något åt det.

Jo, jag är inte negativ till betyg på det sättet utan mer att betygen ska vara så i fokus. Självklart så behövs någon form av omdöme men som någon tidigare skrivit så är innehållet viktigare är själva siffran eller bokstaven.

Jag tror också det är oerhört viktigt att se till att inga ungdomar får gå ut i livet utan en genomförd och godkänd grundskola.

Hur man ska lyckas vet jag inte men det måste finnas resurser och extra stöd för dessa unga.

#30 Det är väl där jag tror betygen kan fylla en funktion. Dels borde skolans personal själva känna att något ska göras om man är på väg att sätta IG, och i andra hand får föräldrarna chans att reagera och ställa krav.

Jag vet att det i gymnasiet åtminstone delas ut "IG-varningar" till elever. Det hade nog inte skett utan betyg.

Jag märker också att det förtydligande som skett när det gäller mål och krav på grundskolan gjort att utvecklingssamtalen blivit bättre. För något år sedan kunde jag tycka att de var rätt "flummiga", men det sista jag var på var mycket bättre, just för att man relaterade min dotters prestationer till en tydlig målbild.

Så kanske skulle det räcka så, och tanken är väl att det ska räcka. Det enda det handlar om nu är väl betyg i 6:an eller ej. Och vad jag förstår vill alla det utom (v) och (mp).

Frågar man barnen själva så verkar det som de flesta barn tycker att betyg är bra och lite spännande

#29:

Det är dåligt att många lämnar skolan med IG, men vi vet ju om att det är dåligt just för att betygen finns. Då finns det också möjlighet att göra något åt det.

På ett sätt känner jag mig skadeglad att så många lämnar skolan med IG. För varför ska vissa människor tvinga andra människor att tvinga i sig godtycklig kunskap på deras villkor? I en skola som för många är usel. Det är ett sundhetstecken att ungdomarna protesterar och inte finner sig i denna tvångsfabrik som är till för att skapa en viss typ av människa.

Samtidigt tror jag på idén om en skola. Men inte som den ser ut idag. Den passar vissa men den passar verkligen inte alla.

#33 Fast dessa ungdomar som går ut grundskolan med IG har jag väldigt svårt för att tro att det är en genomtänkt protest och att det är ett sundhetstecken.

Felet ligger någon annan stans. I systemet, hos föräldrarna osv.

Någonstans under vägen så måste vuxna ha uppfattat att här behövs stöd och resurser och ett annat studiesätt rentav. Man måste även i den vanliga skolan kunna se den enskilde individen tycker jag.

#34:

Felet ligger någon annan stans. I systemet, hos föräldrarna osv.

I systemet - i skolsystemet tror jag.. :)

När det gäller föräldrarna kan det mycket väl vara så att de inte stöttar sina barn tillräckligt överhuvudtaget pga olika problem. Det kan också vara så att föräldrarna inte tycker om skolan och inte tycker att den är så viktig annat än som ett påhitt i det samhälle vi har. (Skolan har blivit ett skapat behov i ett skapat samhälle.) Och då är det inte fel på föräldrarna - de har bara en annan åsikt än vad de flesta har. Sedan är det också så att den stora massan är "efterföljare" och om myndigheter och "alla andra" säger att skolan är så enormt viktig så tror de att den är det. Så blir den det. Men för oss som tänker egna annorlunda tankar så är det inte så självklart och vi är inga lägre stående varelser för det. (Stackars barn som har sådana föräldrar som gör att de inte klarar sig i skolan…) Jag tycker det är mer synd om alla som tror att världen måste vara som den är, bara för att vi har skapat den så. (Vi utbildade fina människor håller på att förstöra den jord vi bor på. Vad säger det?)  

Jag tycker att vi ska skapa ett sådant samhälle att vi inte måste få ett visst betyg för att kunna försörja oss. Skolan ska vara mer fri med fler valmöjligheter och ta bort alla betyg och kontroll. Barn ska erbjudas kunskaper men det ska inte sitta en lärare och tala om vilka mål mina barn har svårt för att nå. Som om det var en sorts bristsjukdom. Eller en sorts fel på produkten.

Exakt hur den världen ska se ut och hur man kommer dit osv vet jag inte. Det är så långt ifrån det som vi känner till idag. Men som det ser ut idag är det inte en system som passar mig för fem öre. Ändå har jag alltid haft lätt för mig i skolan och med goda betyg tagit mig igenom flera skol-nivåer. Ändå är jag emot skolan nåt så enormt, som den ser ut.

Du kan väl ändå inte på allvar mena att skolan är ett påhitt i det samhälle vi har

Jag tror inte man kan erbjuda barn kunskaper och tro att de har förmågan att sovra detta som så unga. Barn ska givetvis få vara delaktiga men att som liten kunna göra vettiga val själv tror jag är ganska utopiskt.

#35 Det finns många samhällen där skolan inte ses som så viktig. Dock får man leva ganska knapert och på en, för oss, låg utvecklingsnivå. Utbildning leder ju till utveckling.

Om man ser till kursplanerna är målen för godkänt inte svåra att nå. Det krävs ingen större prestation. Just därför tycker jag att det är konstigt att så många ändå får IG. Då borde något annat ligga bakom - dyslexi, dyskalki, psykiska problem eller ren ovilja. Tycker du verkligen inte att du gynnats av att gå i skolan, att det gett dig en allmänbildning som hjälper dig att se helheten i t.ex. politik och samhällsutveckling? Dock är det ju så att målen i kurs- samt läroplanerna är politiska dokument formade av den regering som  styrde när dessa planer skapades - det är inte lärarna som hittar på mål själva utan de följer bara instruktioner uppifrån.

#33 "För varför ska vissa människor tvinga andra människor att tvinga i sig godtycklig kunskap på deras villkor?"

Så ser jag inte alls det. Grundskolan har en läroplan som är bestämd demokratiskt, dvs det är sådant som vi tycker att alla ska kunna. Grundkunskaper som behövs i samhället. Sen kommer många att nå mycket längre och få högre betyg än godkänt, men det är en annan sak.

Skolgång därefter är frivillig. Där har problemet varit att (s) genomförde en gymnasieskola utformad så att alla som gick den skulle kunna läsa på universitet. Där lämnade man alla med annan begåvning för annat än universitet i sticket. Det har varit ett stort problem.

Idag tror jag (s) fattat detta, men (v) tycker ännu att det var en god idé.

Min åsikt är att det är bra som det är. Det är precis som om man arbetat med ett arbetsområde länge och ska ha prov. Man har arbetat upp sin förmåga och får visa vad man går för på spurten.

Dessutom är  man (förhoppningsvis) vid "betygs ålder" mogen att plugga och ser också vart man vill. Varför gör jag det här? Det kan vara svårare att förstå i de lägre klasserna.

#36:

Skolan har ju inte alltid funnits i människans historia. Visst är den ett påhitt. Kunskap däremot, som vandrat från generation till generation har alltid funnits.

I högstadiet är man inte liten utan mer än väl kapabel att välja det man är intresserad av. (Sedan ska vi då ha en vuxenutbildning som finns till för dem som senare kommer på vad de vill bli.) Upp till 6:an är skolan rätt okej som den är.

#37:

Jo, utbildning leder till utveckling. Men det finns kunskap och så finns det skolkunskap. Mycket av skolkunskapen är just skolkunskap. Och att ha prov på allt och mängder av läxor är inget annat än en disciplingrej. Skolan är för många ett fängelse.

Tycker du verkligen inte att du gynnats av att gå i skolan, att det gett dig en allmänbildning som hjälper dig att se helheten i t.ex. politik och samhällsutveckling?

Det mesta jag lärt mig har jag fått från mitt intresse av samhällsfrågor, utanför skolan. Det finns människor i min bekantskapskrets som gått i samma skola som jag har gjort - men de är helt ovetande om sånt jag vet. Är du inte intresserad så rinner det du möjligen lär dig i skolan bort. Är du intresserad så lär du dig främst på andra ställen än skolan.

Sen vill jag igen säga att jag inte menar att skolan ska avskaffas. Men den behöver inte ge alla elever specialkunskap inom alla områden.

Dock är det ju så att målen i kurs- samt läroplanerna är politiska dokument formade av den regering som  styrde när dessa planer skapades - det är inte lärarna som hittar på mål själva utan de följer bara instruktioner uppifrån.

Ja, jag klagar inte på lärarna i sig. Men de är trots allt politikernas förlängda arm.

#38:

Så ser jag inte alls det. Grundskolan har en läroplan som är bestämd demokratiskt, dvs det är sådant som vi tycker att alla ska kunna.

Demokratiskt? Jag har inte en enda gång fått möjlighet att tycka till om kommande läroplaner. Vad jag vet ligger inte sådant på partiprogrammen. Och jag vet många som tycker att skolan är ett tvång, även bland vuxna.

Kan du berätta för mig varför vi ska kunna göra olika kemiska experiment som inte kopplas till verkligheten? Vad ska vi ha den kunskapen till? En sak är hur ämnen är uppbyggda med atomer osv. Men denna detaljkunskap i olika ämnen - är inte det överkurs för den ointresserade? Och textilslöjd? När man i åren upp till 6:an fått pröva på både trä- och textilslöjd - varför ska eleverna då tvingas att ha bägge om de inte vill? (I jämställdhetens namn eller? Inte klokt!) Samhällskunskap är viktigt. Historia är viktigt men återigen måste man inte lägga upp det så detaljrikt om vissa händelser och sedan ha prov på allt. Det dödar ju lusten att lära sig. "Kommer det här på provet?" är ju det enda många elever frågar om. Visar det på ett intresse?

Nuförtiden har man prov i idrott. Är det riktigt klokt? Min son skulle kunna fotbollsregler som en delfråga. Är det viktig kunskap som alla måste kunna? Och som ska ligga till grund för hans betyg? Jag blev helt chockad när jag hörde om det. Det fick mig att tappa förtroendet för skolan än mer än vad jag redan gjort. 

När det gäller matematik som är himla viktigt: Idag måste typ alla gå i gymnasiet. Där har man matematik som jag kan garantera att många aldrig använder sig av. (I högstadiet kommer jag inte ihåg riktigt hur "hög" matte man har.) Varför måste alla kämpa med ämnen de inte har talang för och som de aldrig kommer att använda vare sig i sitt jobb eller i sin vardag? Vad är det för idéer? Samtidigt finns en mängd ämnen som inte finns i grundskolan men som borde vara ännu viktigare. T ex psykologi.

Till sist har vi den dolda läroplanen där elever lär sig att de t ex inte har något att säga till om annat än inom de snäva ramar lärarna sätter. Jag tror inte att vi lär våra ungdomar att deras röster räknas, många känner att det inte är någon idé att tycka till för det är ändå ingen som lyssnar. Demokrati har blivit ytterligare ett abstrakt ord i läroplanen eller möjligen ett typiskt skolämne som inte har så mycket med verklig demokrati att göra. Det är inte en slump att Sveriges befolkning knotar i stugorna men inte gör så mycket för att förändra. Vi har i skolan lärt oss att det inte går. 

Vi har dessutom problem med mobbning i skolan som är omöjligt att komma tillrätta med. Att tvinga elever till en miljö som vuxna aldrig skulle tolerera på sitt eget arbete är så typiskt. 

#39:

Min åsikt är att det är bra som det är. Det är precis som om man arbetat med ett arbetsområde länge och ska ha prov. Man har arbetat upp sin förmåga och får visa vad man går för på spurten.

Men om man inte vill det då?

Jag kanske ska tillägga att det nog var skolan som fick mig att vara så emot den. Under många år i grundskolan upplevde jag ett tvång att utföra vissa av de uppgifter vi fick. Och eftersom jag var ett blygt barn som inte vågade gå emot lärarna och som kände att hur hemskt det än var fanns det absolut ingenting jag kunde göra för att slippa - så upplevde jag ofta en total maktlöshet.

Denna känsla har nu förvandlats till att hata allt tvång där den enskilde bara har att lyda. Jag förstår de elever som bråkar och skolkar - för det är ofta det enda sättet de kan protestera på. För när ingen del av ens medvetande kan finna ett intresse för de ämnen man ska genomleva utan man upplever det som enbart ett tvång och som totalt glädjedödande med enbart krav och ingen belöning - vad ska man göra?

Det här med tvång. Är det inte så att en del elever bråkar och skolkar av olika orsaker. En del har svårt att hänga med i undervisningen. Andra har så lätt för sig att de är malplacerade i klassen. De sitter tyst av tiden eller blir ett störande element de också. Alla ska vara som stöpta i samma form. Olika färdigheter och kunskap tas därför inte tillvara, både när det gäller teoretisk kunskap och praktisk.

 Varför inte gå ett steg längre än alliansen låt ungar som är praktiskt lagda få utveckla det tidigt. (Inte på bekostnad av läs och skrivkunskap givetvis). Men se dem.

Lärare som kan fånga upp på vilken medevetenhetsnivå eleverna befinner sig och som inser att mycket av det som lärs ut är påhittade gamla dogmer, vore att föredra. Dessa dogmer (förutfattade meningar) har förts vidare generation efter generation. Så vad säger att "duktiga" elever har så mycket mer kunskap. Att bli korvstoppad med dogmer är det kunskap? Är inte kunskap upplevd sådan dvs, livserfarenhet? Då kan man undra har små barn livserfarenhet. Nej blir svaret om man anser att livet levs en gång här och nu. Men barnet som t.ex. spelar piano vid fem års ålder som han/hon aldrig gjort annat, kanske ska få fortsätta utveckla det. Barnet som älskar naturen kanske ska ha mer undervisning om naturen. På så vis skulle samhället få mer kvalificerade vuxna och rätt man/kvinna på rätt plats.

Vad har vi för ämnen i skolan. Finns det något ämne som heter empati/tolerans eller livskunskap. Vi har stora problem med mobbing. Ett samhälle förändras (borde) men skolan är sig tämligen lik. Sossarna har enligt vissa varit för slappa nu ska det därför till hårdare tag. Fast det har ju redan provats. Hårdare tag blir till slappare tag, för att sedan bli hårdare tag igen. Så håller vi på. Själv så skulle jag kalla det brist på påhitt…För inget är påhittat av en slump, det är vi som skapar. Vad ska slumpen hitta på nästa gång?

Demokratin i skolan ser väl ut som i det övriga samhället. Hur skulle den kunna vara annorlunda där. Skolan är en del av samhället.

Blir väl utskrattad nu :) Men ingen större förändring kan ske innan vi inser att vi är en själ med stor potential i en tillfällig materieklump som kallas kroppen.

#40 Den här diskussionen handlar om betyg och när de skall ges.

Om du i detalj vill diskutera läroplaners innehåll föreslår jag att du startar en diskussion kring det ämnet.

#42 Vem anser du hindrar barn från att spela piano?

Dina lärare vore inte att föredra för mig…

Ja plocka ut en mening och gör mig löjlig…. eller dig

 #38 Du skriver själv om läroplanen.

#44 Om du skriver meningar som du tycker blev löjliga så kan du ju klargöra det.

Menar du på allvar att skolan ska rymma allt? Att man på skoltid ska möjliggöra specialisering på t.ex. piano? På vilken bekostnad då?

#46 Hört talats om musiklektioner…

Istället för att alla spelar blockflöjt… läter jäkligt illa! Ingen vill ingen kan :)

På gymnasiet så finns det redan speciella inriktningar dans, hockey t.ex. Varför skulle det vara omöjligt att plocka fram olika färdigheter redan i grundskolan. Nu talar jag om begåvning som märks tydligt. Tycker du AndersE t.ex. att ett barn som är ovanligt begåvad i mattematik eller fysik ska sitta av tiden. Själv så tycker jag det är slöseri. Vi behöver begåvningar inom olika områden. Fast vi bör inte ta för givet att teoretisk begåvning är något bättre. Emotionell intelligens är lika viktigt.

#46 Vilken värld lever du i?

Alla spelar inte blockflöjt. Det finns musiklektioner. Min ena dotter spelar fiol sedan flera år.

Jag tror inte alls på att barn ska specialisera sig för mycket i grundskolan. Tre skäl:

• De behöver tiden som finns för baskunskaper
• Det händer så mycket i låg ålder. Det är för tidigt att välja bort framtida möjligheter.
• Det finns tid utanför skolan att prova på eller fördjupa sig.

Själv är jag däremot som jag redan sagt anhängare av Montessori-pedagogik. Där finns det redan möjlighet för barnen att utvecklas i egen takt. Alla i klassen behöver inte vara på samma sida i matteboken.

Montessoripedagogik verkar bra. Det är utveckling i egen takt jag anser vara bra.

Undrar om du överhuvudtaget läser vad jag skriver. Jag menar tydliga färdigheter och begåvningar som barn uppvisar.

På dig låter det som om alla barn går i Montessori.

Fråga inte vilken värld jag lever i igen är du snäll. Vi lever i samma värld  

#43 "Den här diskussionen handlar om betyg och när de skall ges" säger du. Så håll dig till ämnet?

#48 Jag är fullt medveten om att inte alla barn går i Montessori-skolor.

Det är bl.a. därför jag tror att betyg från 6:an skulle vara bra.

Jag håller nog faktiskt med Lisbeth3 en del ang att vi i Sverige är dåliga på att ta hand om begåvade barn även i låg ålder.

Jag håller också med Anders om att det händer en del när barnen växer upp, men det kan också bero på att ungarna tröttnar eftrsom de inte får möjligheter att odla sina specialkunskaper. Så jag ser inget fel i att man ger tex musikbegåvade barn möjligheter att fördjupa sig i musik redan från grundskolan. Sen är ju nästa fråga hur det ska lösas. Pengar, resurser osv. Det fungerar ju i andra länder så varför inte? Men det krävs säkert fler privata initiativ. Och att man är beredd att skicka ungarna på internat, eller flytta.

#50 Jag tycker - som sagt - också att barnen ska få lov att utvecklas som individer. Det hindrar inte att jag tycker att baskunskaper är viktiga. Jag vill inte se barn strunta i matte för att istället spela piano.

#51 Där håller jag fullkomligt med.

Det finns vissa grundläggande baskunskaper som man kanske kan tycka är onödiga och vissa människor kanske får mer eller minde nytta av dessa men att gå ut i livet med en dålig kunskap i t.ex svenska, matte, engelska, historia och så vidare gör att man är mer sårbar och har svårare för att utvecklas.

Kunskap kan man liksom aldrig få för mycket av

#42 Jag skrev "(Inte på bekostnad av läs och skrivkunskap")

#51 Så vi är överrens. Matte är ett annat viktigt ämne

Nä, det är nog igen som vill byta ut matte mot piano, men kanske gympa eller slöjd?

Jodå, gymnastik (eller idrott). Jag hade streck (IG) i gymnastik på min tid. Hatade bollsporter, hatade att bli vald sist, hatade att duscha samman med mina klasskompisar, hatade att stressa till nästa lektion och sitta o eftersvettas. Urrk. Fy. Ta bort det ämnet. Eller lägg det sist på dan.

#54 Fast å andra sidan sett så är det viktigt att elever rör på sig men det kanske kunde utformas på olika, eller andra sätt.

Ja, det måste finnas andra sätt.

Nu hade jag häst och tränade karate så jag var ju vältränad (och teoretiskt duktig) , och inte alls mobbad eller nåt. Men jag fixade inte gympan. Så jag kan ju ha viss förståelse för småfeta, outvecklade ungar som är tvingade att klä av sig inför sina mer utvecklade lasskompisar. Tjejer jämför också!

Tänker med fasa tillbaka på den tjejen i vår klass som under en tid gick under namnet "Kojak". Ni som är tillräckligt gamla fattar vad jag menar.

#52:

Kunskap kan man liksom aldrig få för mycket av

Jo, det tror jag. Den tid vissa plågas medan de lär in sådant de inte är intresserade av och inte heller har användning för - den tiden kunde man gjort något vettigare. Att gå omkring med en massa onödig vetskap - vad är det för bra med det? Det finns inte många som frivilligt sätter sig att läsa en bok om något som är urtråkigt - oavsett om det anses viktigt av andra eller ej.

Kunskap är ju också något som värderas olika beroende på kultur. Det är inte självklart vad som ska anses vara nödvändiga kunskaper. Vårt samhälle är inte självklart och tycker man samhället är fel så kan man också tycka att skolkunskaperna till viss del är fel. Inget konstigt alls. Det är helt okej att tycka annorlunda. Problemet är att andra människor ska dirigera vad jag ska tycka och vad mina barn ska lära sig och när de mår dåligt i skolan så kan "de rätta människorna" inte föreställa sig att det kan vara skolan det är fel på.

"Att gå omkring med en massa onödig vetskap - vad är det för bra med det?"

Vad är onödig vetskap?

Så otroligt begränsade människor måste bli om de bara har kunskap inom sina intresseområden.

#57 För att ge ett exempel.

Jag kan spela piano eller rättare sagt jag kan spela någotsånär efter noter. Genomled 6 års privatstudier innan omgivningen förstod att jag nog inte hade den rätta talangen.

Idag kan jag tycka att det är lite kul att jag faktiskt kan noter.Det underlättade när jag började sjunga i kör. Jag spelade gitarr också och kan fortfarande dra några låtar. Totalt onödigt också.

Jag kan segla och har kappseglat en del men har ingen båt och kommer förmodligen inte skaffa någon heller. Så den kunskapen kommer förbli helt onödig också men jag är ändå glad att jag har den.

Det är klart att det kan vara fel på skolan men min klass hade en fantastisk lärare på högstadiet som fick oss alla att älska svenska och historia som ofta inte är så populära ämnen.

#58:

Nej, men onödig kunskap är inte värd så mycket. Det finns hur mycket kunskap som helst i världen att lära sig om man vill. Inte ens den mest flitige kan skaffa sig mer än en bråkdel av allt. Och kan man leva utan det ena så kan man nog leva utan det andra också. Det finns bättre saker att ägna sin tid åt än att sitta med andra i exakt samma ålder (långt bort från vuxen vägledning förutom några få lärare) och lära sig skolkunskaper långt bort från verkligheten. Klart ungdomar får problem när vuxna lever för sig och barn och ungdomar lever för sig. Det börjar redan i 1-2-årsåldern. Gud förbjude att vi ska tillbringa våra dagar tillsammans med våra barn och lära dem hur man beter sig. (Jämställdheten och karriären går före allt!) Nä, detta ska tillhandahållas av en institution med få vuxna per barn. Visst får barn mer kunskap på förskolan/skolan än hemma. Men vad missar de? Vem bryr sig ens i det kunskapssamhälle vi så fint kallar det? Bara de blir kunskapsstoppade produkter spelar det ju ingen roll om de blir utbrända redan i högstadiet, att de får drogproblem, skolkar, blir mobbade, måste uppsöka psykmottagningar osv. Bara de får bra betyg. För det är det som räknas i vår globala värld där konkurrensen både mellan individer och länder är stenhård.

Olika sorters kunskap kommer du att få till dig hela livet ändå utan att du måste sitta och råplugga in det för att sedan förlora det igen inom - ibland - en ganska kort tid.

Den värld vi lever i passar säkert många och så även skolan. Men inte alla. Och vi måste också få finnas utan att anses som fel.

#57 Det vi diskuterar är grundläggande kunskaper. Att kunna läsa och skriva, räkna, ha grundläggande kunskaper om vår historia, vårt samhälle, religioner och om natur och hur den är uppbyggd och fungerar, samt grunder i visst praktiskt arbete - slöjd. Säkert missar jag något…

Jag kan tänka mig att man kan leva ett bra liv trots brister i det jag räknat upp, men jag skulle inte kalla det onödigt.

Däremot tycker jag skolan i någon missriktad välvilja ofta har velat plocka in så mycket mer. Så mycket att man missat grunderna jag radat upp i första stycket. Det tycker jag har varit, och delvis är, ett problem.

För mig ska grundskolan under sina nio år ge alla ungefär det jag radat upp. Och för att klargöra att man når upp till det tror jag att betyg är bra. Och troligen är betygen viktigast just för de som annars missar att nå målen.

#61:

Jag håller på sätt och vis med dig i att de ämnen som finns är bra ämnen och kan anses vara grundläggande. Men det är nog mest sättet att undervisa med prov och betyg och ibland detaljkunskap jag tycker är fel, när jag tänker efter. (Nu ändrar jag mig plötsligt och jag kan nog inte riktigt bestämma mig för exakt vad som är fel i skolan.) Det här med kontroll och tvång tycker jag inte om. Och lärarmakt. Eleverna får sitta och läsa i trista böcker och pressa in innehållet i hjärnan för att sedan testas. Eller de måste skriva långa texter och lämna in. De har inte bara ett ämne utan alla lärare vill ha in sina grejer. I det vanliga livet pluggar jag inte in sådant jag är intresserad av för att komma ihåg det. Jag läser t ex en bok om det jag är intresserad av - och jag lär mig på ett roligt sätt. Eller så sitter jag här på iFokus och diskuterar och lär mig mega-mycket. Hade jag behövt plugga in det jag lärt mig via internet så hade jag inte kunnat ens en femtedel - för då hade jag tröttnat. Skolan är inte människo-vänlig eller kunskapsvänligt. Den är onaturlig och hämmar lärandet många gånger med sina uppgifter.

När jag ser en intressant dokumentär på TV lär jag mig massor. Och jag tycker verkligen ofta att det är intressant. Och då kan det handla om t ex historia - som jag inte alls tyckte var roligt i skolan. Skolan gör kunskaper tråkigt för det handlar bara om att läsa för att testas på något sätt.

#62 Du måste ha gått i en skola med fel inställning och med lärare som inte var bra på att lära ut.

Dom flesta av dom lärare som jag hade var bra och kunde lära ut på ett intressant och engagerande sätt. Naturligtvis fanns det dåliga lärare också men majoriteten var bra.

Skolan kan mycket väl vara människo och kunskapsvänlig och jag tror att många av dom är just det. Om dom inte är det och om lärarna inte har förmågan att lära ut på ett intressant sätt så skall dom inte vara där.

Betyg har blivit ett så laddat ord. Vad det hela handlar om är att både Pelle och hans föräldrar skall veta hur det går med inlärningen av dom grundkunskaperna som är viktiga. I början är det läsa, skriva och matte. Det är grunden för att vi skall kunna lära oss vad vi än väljer att utbilda oss till. Det spelar ingen roll om du läser en bok, ser på en dokumetärfilm eller något annat. Om du inte har dom grundläggande kunskaperna så kan du inte göra det. För att vara säkra på att alla får dom kunskaperna så måste vi kunna ha något att mäta kunskapupptagningen med så att dom som behöver hjälp eller alternativ utbildning kan få det tidigt och inte när det är försent.

Det är idag många ungdomar som slutar skolan utan tillräckliga baskunskaper för att kunna vidarutbilda sig. Vi lever i ett teknologiskt samhälle och även i dom mer praktiska jobben så krävs det mer kunskaper än någonsin förrut.

#63:

Fast även om det är nödvändigt med baskunskaper (håller med där) så har skolan blivit en kunskapsfabrik som finns åtskillt från vuxenvärlden. Föräldrar förväntas sitta hemma på kvällarna och engagera sig i olika läxböcker  (urtråkigt och ett tvång även för föräldrarna) - och det är inte så lyckat i många familjer. Många gånger är det barnen ska lära sig nytt för föräldrarna. De förväntas alltså hjälpa barnen att lära sig saker som de inte ens själva kan. Hur naturligt är det?

Barn är ju "programmerade" till att härma de vuxna för att succesivt införlivas i vuxengemenskapen på lika villkor. Så lärandet är naturligt (medfött) och pågår under hela livet. Men i vårt samhälle ska allt finnas var för sig på ett onaturligt sätt där de vuxna inte ger någon förebild att härma, när det gäller teoretiska kunskaper, utan skolan bygger på att de vuxna ger order. "Gör si och gör så." Visst kan lärare göra vissa lektioner riktigt roliga - men i det stora hela finns alldeles för mycket av den tråkiga sortens undervisning, ofta genom rutinuppgifter. (Jag har barn i både mellan- och högstadiet så jag vet. Skolan är i stort sett likadan nu som den var när jag gick själv på 70-talet.)

Jag har (som vanligt) inga intelligenta svar på hur skolan borde se ut istället. Men som den ser ut nu är det alltför många som hamnar utanför. Och det är inte barnen och ungdomarna det är fel på och inte heller föräldrarna. Skolan är onaturligt tråkig för många. Och även om du tycker och tror att det är möjligt för lärare att göra lektioner meningsfulla (för alla) så tror inte jag på det. Det finns något underliggande onaturligt som inte går att komma åt genom bra lärare. (Förutom då för de barn som har fostrats av föräldrar som har åsikten att världen ska se ut så. Som själva är högutbildade osv. Men alla föräldrar är inte sådana och de ska heller inte vara Mallen med stort M för alla föräldrar. Även om myndigheterna gärna vill att det ska vara så. Så perfekt allt hade varit…)

Vi borde alla vara överbevisade vid det här laget att skolan inte är bra. Vi har samma diskussioner idag som vi hade på 70-talet om skolan. Det kommer ideligen rapporter om hur illa det är ställt på många sätt. Hur menar ni att skolan är bra? (För alla alltså. )

Vi lever i ett teknologiskt samhälle och även i dom mer praktiska jobben så krävs det mer kunskaper än någonsin förrut.

Det där är nog lite överskattat. Och mycket av spetskunskapen kan man nog lära sig utan att kunna allt om den franska revolutionen eller vilket grundämne som har den högsta atomvikten. Har vi skapat ett samhälle där man måste vara godkänd i alla ämnen, inklusive de irrelevanta för det yrke man tänker jobba inom, så har man ju byggt in problem. Det är inte oundvikliga problem utan vi har alltså skapat problem och satt upp hinder av fri vilja.

Jag förstår inte resonemanget att betygen är viktigast för de som annars riskerar att missa målen. Betyg är inte det viktigast för de som klarar målen.

På vilket sätt skulle en siffra vara viktigast. En siffra som rycker undan benen för de som inte klarar sig.

En av tio klarar inte grundskolan med fulllvärdiga betyg. Det vet vi. Bland invandrarbarn är det ännu värre. Nerdragningar inom Komvux gör det inte lättare.

Vi har ju betyg varför ser det då ut som det gör…?

Borde det inte se bättre ut?

Det blir istället bara värre och värre. Tidigare betyg då vad skulle det innebära? Fler arbetare? Enligt professor Radedzki ska arbetaren utrotas… Vart är vi på väg?

Det ska sållas i tid?

Förresten vi kan ju avskaffa svenskan? :)

Det vill den "goda" proffessorn också.

#65 Vad har professorn med saken att göra?

Har du läst t.ex. #0?

En hel del. Är svenska ett viktigt ämne? Eller bör vi alla ha ett gemensamt språk. Det har diskuterats om vilka ämnen som är viktiga i denna tråd. Så visst kan jag ta upp professorn.

Vad anser du om det jag skrivit? Utveckla gärna om du vill. Du skriver i #61 "och troligen är betygen viktigast just för de som annars missar att nå målen". Har i #65 redovisat min syn.

Vill du utveckla varför betygen troligen är viktigast just för de som annars missar att nå målen? På vilket sätt kan en siffra vara det viktigaste?

http://schlaug.blogspot.com/2005/11/forskare-sgar-betyg-i-skolan-men.html

"Forskare sågar betyg i skolan men politiker blundar"

Läs en i mitt tycke ofta klok "avdankad politikers" funderingar.

Läs gärna artikeln "Forskare sågar betygshetsen"

Vad säger ni ska vi lyssna till forskningsresultat? Eller ska vi lyssna till alliansen och en svans av politiker på båda sidor som jagar röster?

#68 Jag tycker det är väldigt intressant men funderar fortfarande på hur man ska "mäta" resultaten för jag är ganska övertygad om att vi måste hjälpa och stötta alla elever så att man har en slags gemensam startpunkt och grundkunskap när man ska vidare ut i livet.

Man får bara inte släppa iväg eller släppa taget om elever som t.ex inte har grundläggande kunskaper i svenska, matte, historia osv.

#67 Svenska är ett mycket viktigt ämne anser jag.

#69:

Hade vi inte haft så många ämnen med så höga (betygs-)krav så hade eleverna haft lugn och ro och lust till att lära sig de viktigaste ämnena, som inte jag heller tycker att vi ska släppa iväg dem förutan.

Har man jobbigt i skolan kan det kännas oöverstigligt att försöka hänga med i alla ämnen. Man får också tänka på att arbetsbördan för dem som har svårare för sig kan bli mångdubbel jämfört med dem som har lättare för sig. I en institution som är obligatorisk - vad rättfärdigar det faktum att vissa måste "jobba över" för att överhuvudtaget klara sig medan andra endast behöver "arbeta halvtid"? Det går inte bara att fokusera på mål utan man måste också tänka lite på "arbetstiden". Vi kan ju inte pressa dem ytterligare för att de ska nå målen som någon slags hjälp. De ska ju orka också. (I min dotters skola får hon ta igen mycket hemma som hon inte hinner med i skolan, men varken hon eller jag orkar hur mycket som helst. Hellre en glad dotter utan uppnådda mål än en ledsen som har nått målen..)

En gemensam startpunkt och grundkunskap är nog svårt att uppnå. Vi har så olika förutsättningar. Det är intressant det här med grupp och individ.

TROR på målfokusering att varje elev sätter upp sina egna mål. Ett större och flera delmål. Sedan är vägen till målen det som är det viktigaste. Då är vi vuxna viktiga, kunniga lärare och engagerade föräldrar eller andra vuxna runt barnet krävs. Ett större elevinflytande i samarbete med lärare och föräldrar. Föräldrar/vuxna och lärare som peppar inte pressar.

Det borde vara barnen som tidigt lär sig att sätta upp mål för sig själva. Men det är som om vi vuxna inte klarar av att se ett barn utvecklas till en fri individ. Då är vi plötsligt gruppmedvetna… Men varje individ som lyckas nå sina mål bidrar ju positivt till gruppen. De blir en unik individ i gruppen. Inte bara en i gruppen.

Mäta resultaten kan vi göra när vi ser att en individ har gått framåt. Mäta resultat i grupp är inte det svårt? En del klarar kraven andra inte. Men det säger ju egentligen väldigt lite om varje individ.

Alla orkar och vill inte lika mycket. Viljan är drivkraften och alla vill olika mycket och olika saker. Vill olika mycket i olika skeenden i livet. Vi är inga maskiner det är så mycket som spelar in. Tycker att det är viktigt att lärandet inte tar slut vid en viss ålder utan att vi lär hela livet. Komvux borde det satsas på. Det finns lika många anledningar som det finns människor att man inte lyckas i skolan. Ett idealt samhälle ger alla fler än en chans.

Som det låter nu så är en ung människa ganska körd om han/hon inte klarat grundskolan. Det säger en hel del om hur samhället ser på lärande….

#68 Eftersom dessa forskare har gått igenom den skolan som anses så dålig så är det väl fel att lita på dom eller?

Vore det inte underbart om vi kunde ha en personlig utbildningsplan för varje barn där personens förutsättningar och behov styrde utbildningen. Sedan finns det verkligheten också. Dom resurser som skulle behövas har vi inte råd med så vi får nog gå tillbaka till verkligheten.

Skolan kan göras mycket bättre det är nog ingen som inte håller med om. Vi kan inte ha individuella utbildningsplaner för varje elev men vi kan dela in eleverna i fler grupper beroende på vilken nivå dom ligger på. Det skulle göra att alla har en bra chans att utveckla sig och dom som verkligen behöver hjälp skall kunna få den.

Att låta eleven bestämma sina egna mål kräver kunskap och mognad av eleven. Det är något man får med ålder och erfarenhet. Att tro att en 7-åring skall kunna sätta egna mål är väl ganska naivt.

Betyg eller vad vi nu vill kalla det skall vara en måttstock på hur individen ligger kunskapsmässigt jämfört med utbildningsplanen. Vad för utbildning du än gör i livet så måste du veta om du har lyckats lära dig det som utbildningen går ut på. När vi pratar om grundämnerna i skolan så är det väldigt viktigt att ha en viss kunskapsnivå när du lämnar skolan. Utan den grundkunskapen så blir det svårt att få jobb och även att vidareutbilda sig.

Att upptäcka dom eleverna som har problem i tid måste vara det bästa. Hellre ett staket på toppen av klippan istället för en ambulans nedanför. Ett betyg är bara ett verktyg för att hjälpa våra barn att få den kunskap som dom måste ha för att lyckas i livet. Att kunna läsa, skriva och räkna är ingen du väljer om du vill kunna. Det är ett måste.

Hur sedan skolan skall utformas för att bäst tillfredställa så mångas behov som möjligt är en annan diskussion men den här tråden handlade ju om betyg.

Jag tar mig friheten att kopiera ett utdrag ur signaturen grindas tråd Högra hjärnhalvan från Övernaturligt i fokus:

"Olydiga barn är vårt enda hopp"

"Slopa skolan"

Detta är uttalanden från en känd professor vid namn Matti Bergström. Han har specialiserat sig på hjärnans utveckling och han menar att barnens högra hjärnhalvor blir understimulerade medan den vänstra får allt fokus.

Man vet idag att de hjärnceller som inte utnyttjas slås ut. Det är därför som ett ensidigt skolväsende faktiskt kan vara skadligt.

Jag såg en intervju med denne man för flera år sedan och blev så upprörd över att vi trots all forskning har en skola som är så fixerad vid den vänstra hjärnhalvan. Många människor som antagligen är överbegåvade i sin högra hjärnhalva  s a s slås ut ur systemet redan från början. Dyslexi till exempel kan vara ett tecken på sådan specialintelligens.

Mer om Mattí Bergström:

http://www.tryggabarn.nu/barn/Page1295.html

#72 JAg håller med om det mesta.

Men när jag läste "Att tro att en 7-åring skall kunna sätta egna mål är väl ganska naivt." tänkte jag på att just så är det på Montessoriskolor. Varje elev planerar sitt arbete och sätter mål. Väldigt grundläggande från början naturligtvis.

Det kan handla om sådana enkla saker som att man ska läsa och göra matte varje dag.

#74 Ja och detta borde gälla samtliga skolor.

DÄR kan vi nå en gemensam startpunkt och grundkunskap. Grundkunskap om att alla är unika.

Inte så att alla ska vara lika och stöpta i samma form. Utan att enskilt lärande är unikt liksom att varje enskild individ är unik.

#74:

Fast jag måste ifrågasätta "sätta egna mål". För vems mål är det man sätter upp? Eleverna har ju krav på sig att sätta upp mål som skolan säger till dem att uppnå. Det där lilla ordet "egna" blir ju bara en variant av samma sak som alla andra håller på med.

När jag och mina barn är på utvecklingssamtal känner jag så tydligt att de inte bryr sig om de där målen de ska sätta upp för sig själva. De låtsas tycka någonting för att samtalet ska bli avklarat. Ibland blir det rent löjligt när eleven ska komma på ett mål som de hoppas ska göra läraren nöjd. Och vad nöjd läraren blir när vi enats om någonting som de kan sätta på papper. Då är den IUP:n klar för denna terminen. (Tror verkligen lärarna att alla elever blir motiverade av detta? Är de så lättlurade och okritiska?)

Egna mål är ett sätt att få ett tvång att se ut som om det var frivilligt. Alltså ett makt- och styrningsmedel uppifrån, som det alltid varit. Skillnaden är att man dolt det nu. Och så får man fint in demokratibegreppet i det hela också. (Skendemokrati) Det är min åsikt.

#76 Nej, det vore ju hemskt om elevernas inställning inte spelade någon roll.

Skolans mål kan väl sägas vara att alla elever ska gå igenom skolan med godkända resultat. För många elever ligger målen betydligt högre än så.

Det är ju tråkigt om dina barn fått en dålig skola. Min erfarenhet av utvecklingssamtal och mina barns skolgång liknar inte din.

Din syn på egna mål ligger mycket långt från min.

Jag ser varken mig själv eller mina barn som offer.

#77:

Nej, du har säkert rätt i att min åsikt inte är en objektiv sanning. Men för alla oss som inte kan finna oss i det tvång som skolan är (var finns den berömda valfriheten som de borgerliga är så mycket för?) - för oss är "egna mål" inte en fördel på något vis. Det blir bara samma sak stöpt i annan form. Som en krydda på en i övrigt usel maträtt.

#78 Skolan har aldrig varit valfri. Det tycker inget borgerligt parti heller.

Däremot har du ju mycket större möjlighet att välja en bra skola som passar dig och dina barn i ett borgerligt Sverige än i ett Socialistiskt.

Själv har jag valt föräldradrivna daghem med Montessoripedagogik för mina barn och sedan en kommunal grundskola med Montessoripedagogik. Mina två äldsta gick sedan friskola från ca åk 6 och t.o.m. gymnasiet.

Betyg. ja varför inte!!

Hela livet så klassas vi ju. o få det på papper är väl inte helt fel..

Fast vi borde kanske inte klassas så mycket? Tänk dessutom på att betyg och IUP är offentliga handlingar. (Inte klokt)

Dåligt. Håller med Internettan.

Och blir som vanligt lika trött på alla politiker och andra som aldrig varit verksamma inom skola som ändå tror att de vet bättre än alla oss som jobbar där, har utbildning och år av erfarenhet.

Det man som lärare är ålagd att sätta betyg efter är inte sina egna mål eller elevernas egna mål utan vad läroplanerna säger. Det är inte roligt att tvingas sätta sämre betyg/underkänna elever som man vet kämpar allt de har men ändå inte räcker till för uppnåendemålen. Det skolorna behöver är mer resurser så vi kan nå och fånga eleverna, inte fler "etiketter" att stämpla eleverna med.

#82 Tror du skolans resultat bara handlar om resurser?

Det tror inte jag.

#83 Nopp, har jag inte sagt. Om du läser igen står att jag tycker vi behöver mer resurser så vi kan nå och fånga eleverna och inte fler "etiketter" att stämpla eleverna med, och inget annat.

#82 Den utbildning som ges i skolan idag är bristfällig och måste förbättras. Hela skolsystemet och läroplanen har dummats ner genom åren och standarden har sänkts på grund av det du säger att man inte får sätta stämpel på elever. Istället för att försöka få mer elever att klara utbildningskrav så har man tagit den enklare utvägen att sänka kraven.

Det har gett till resultat att elever idag börjar på universitet utan dom grundläggande kunskaper som för i tiden var väsentliga för att du skulle få börja att studera på den nivån. På Chalmers hoppar upp till 2/3 av eleverna av vissa kurser för att dom är för svåra för dom. Som en av lärarna på Chalmers sa, vi får tillbringa första månaderna med att lära ut gymnasiematte för att eleverna skall kunna hänga med på vissa kurser. Det säger en hel del om utbildningssystemet idag.

Så när du säger  "Och blir som vanligt lika trött på alla politiker och andra som aldrig varit verksamma inom skola som ändå tror att de vet bättre än alla oss som jobbar där, har utbildning och år av erfarenhet". så är det ni själva som också har ett stort ansvar i att skolan inte håller måttet. Att skrika efter mer resurser är det naturliga när det är problem men när länder med mycket mindre resurser kan producera bättre resultat så rimmar det dåligt.

Att mäta elevers kunskaper är en naturlig del och verktyg för att kunna ge en bra utbildning. Att sedan betyg efter läroplanen också blir ett betyg på lärarna är väl heller inte så populärt.

Som rektorn i min sons skola sa. Här skall ni få lära er hur man lyckas och vinner men ni skall också få lära er hur man handskas med misslyckande och förlorande och hur man gör för att klara både framgång och motgång. Det kommer att bli det viktigaste ni lär er för att ta med er ut i det verkliga livet.

Valdigt vis rektor! Man tjanar inget pa att inlinda barnen i bomull och skydda dem fran granskning och bedomning - rattvist eller orattvist - i skolan. Verkligheten ar betydligt hardare. Att fa lara sig hur man handskas med att satta mal och hantera framgangar och motgangar i livet ar exakt vad jag skulle vilja att barnen lar sig. Kanske far vi da ocksa mindre ungdomsarbetslosa som sitter i TV och klagar pa att inte samhallet fixar jobb till dem….

Inpass: internationella studier visar på att svenska gymnasieelever är avsevärt mycket bättre än de flesta av gymnasieeleverna i jämförbara länder på att skilja på faktapåståenden och åsiktsutsagor.

Det bästa skolan kan göra, inte minst i ett postindustriellt kunskapssamhälle, är att lära sina elever att tänka och att lära sig själva.

Betyg är bara oproblematiska om vi anser att skolans viktigaste uppgift är att lära ut mätbara kunskaper.

#87 En av skolans uppgifter är i alla fall att lära ut mätbara kunskaper och den kan inte betraktas som lyckad om den inte klarar det.

#88: Vad innebär det? Kan den betraktas som lyckad om den lyckas lära ut mätbara kunskaper men misslyckas lära ut ickemätbara?

#89 Nej.

"När ska skolelever få betyg första gången? Det blir en fråga som svenska folket får avgöra i höstens val. De rödgröna presenterade på tisdagen en överenskommelse om att ge betyg från årskurs sju. Allianspartierna vill ha dem ett år tidigare."

"Vänsterpartiet anser att grundskolan ska vara betygsfri, men partiledaren Lars Ohly säger nu att han kan acceptera betyg från sjuan.

De rödgröna vill även ha skriftliga omdömen från årskurs ett. Mona Sahlin är noga med att påpeka att det inte handlar om betyg."

Länk till dn.se

Lite om det som ligger bakom de rödgrönas överenskommelse kan man läsa här. Länk till svt.se

"Dagens uppgörelse innebär en anpassning till den borgerliga skolpolitiken. Redan inför valet 2006 visade interna S-undersökningar att partiet gick i otakt med väljarna i skolfrågan, men på partikongressen inför valet avslogs partiledningens förslag om tidigare nationella prov.
Efter valförlusten och när Mona Sahlin valts till ny partiledare blev hennes första område att reformera just skolpolitiken. Efter långa diskussioner slog partiet fast att betyg ska kunna ges från årskurs sex.
Men det har både Miljöpartiet och Vänsterpartiet varit emot. De starkaste kritikerna har varit just Vänsterpartiet som inte bara velat avskaffa betygen helt utan också krävt förbud mot hemläxor."