Avgångar duggar tätt...
"Sven Otto Littorin (M) avgår som arbetsmarknadsminister av privata skäl.
-För mig är mina barn värda mer än mitt jobb, min karriär och något annat, säger han."
"Skådespelerskan och riksdagsledamoten Solveig Ternström lämnar Centerpartiet. Anledningen är att hon är besviken på partiets beslut om att tillåta nya kärnreaktorer i Sverige."
Undrar vem som ersätter Littorin nu.
Tobias Billström hoppar in står det i AB
/Maria
Ternströms avhopp kommenteras av Federley:
"- Det är ett otroligt svek mot oss i Stockholm och mot hela Centerpartiet, säger Fredrick Federley till Politikerbloggen. Hon har haft mage att använda sig av partiets namn, plattform och att vara förstanamn på centerparitst riksdagslista i Stockholm och så hugga oss i ryggen på det här sättet."
---
Jag håller med. Att dessutom gå ut med detta just på centerns dag i Almedalen känns rätt lågt.
#5 Det vet vi ju inte.
Känns lite obehagligt att spekulera i tycker jag.
#6 Jag tänkte snarare på att han faktiskt namngett sina tre barn. Jag visste inte ens att det var tre barn han hade eller vad de hette
Kanske det helt enkelt hade varit mer OK att ange familjeorsaker än att bli så personlig , om han nu vill skydda sina barn.
Oavsett Littorin så tycker jag att man exploaterar sina barn lite väl mycket i offentligheten men det är en helt annan fråga och OT.
/Maria
#7 Jo, jag håller med. Är det så att konspirationsteorin att han "använt" sina barn stämmer är det rätt obehagligt. Är det inte så är det ännu värre att spekulera i att det skulle vara så…
Kluvet…ja.
/Maria
Kanske ar det bast for alla parter om han avgar om han nu har ett urtrassligt privatliv? Jag vet att jag har svart att koncentrera mig ibland pga mindre domestika problem sasom en lite krasslig kisse, en fuktskada i badrummet, tvist med grannar osv. Kan inte ens forestalla mig hur jobbigt det maste vara att ga igenom en skilsmassa och darefter en langdragen vardnadstvist. Vi som valjare far heller inte ut 100% ac honom som politiker och fortroendevald. Nar krisen ar overstanden kan han ju alltid komma igenom, starkare och lyckligare som manniska.
FGast jag maste erkanna att jag blir hemskt nyfiken pa vad det ar Aftombladet sitter och trycker pa.
#10 Klart man blir nyfiken
/Maria
I Aftonbladet står det att det är sexbrott
Nu börjar det här växa… Reinfeldts val av linje är obegriplig. Varför tror makthavare om och om igen att det ska hålla att "mörka"?
Tyvarr verkar det som om det finns mer saker att grava upp i denna historia. Inte den forsta politikern i varldshistorien som begatt samma misstag i sa fall. En stark dementi om att han verkligen ALDRIG skulle kopa sex eller det han gjort vore battre an ett vagt uttalnde om att han vet inte om han traffat tjejen for han vet inte vem hon ar. Vad betyder det egentligen? Hans integritet star pa spel och han gommer sig bakom familjeproblemen, tycker jag. Jag blir sa besviken.
#15 Jag tillhör också den besvikna skaran
/Maria
#15 Fast nog är han tydlig när han säger att han inte begått något brottsligt. Han säger det flera gånger?
Vad jag förstår finns det inget som gör Aftonbladet, eller dess källa mer trovärdig än Littorin. Detta verkar ju vara ett inslag i vårdnadstvisten och då kanske man kan förvänta sig det mesta. Aftonbladet bär ju inte omkring på världens största trovärdighet precis.
En retorikexpert säger så här (länk):
"- Han är väldigt tydligt i sin dementi: han har definitivt inte betalat för sex. Jag tycker han är kraftfull och trovärdig. Han är dessutom mycket lojal mot regeringen, mer lojal än vad regeringen varit mot honom.
Samtidigt förnekar Sven Otto Littorin inte att han haft kontakt med kvinnan som anklagar honom för sexköp i Aftonbladet.
- Det kan han faktiskt inte. Det är ju möjligt att han stött på henne på stan när han varit ute och köpt en jacka eller gjort något helt annat."
I sådana här fall måste man försöka se att sanningen kan se olika ut. Vad jag förstår finns det en fullt möjlig sanning som betyder att Littorin är helt oskyldig och att det gått till precis som han säger. Det finns naturligtvis också andra hypotetiska och möjliga sanningar.
Men att döma en människa på gissningar är rätt otrevligt.I synnerhet som man vet att det är nästan omöjligt att få rätt mot en kvällstidning och att han i detta fall inte ens kan bli rentvådd i en rättslig prövning.
"Aftonbladet skulle aldrig ha publicerat uppgifterna om Sven Otto Littorins påstådda sexköp om Littorin själv dementerat dem. Det uppger i dag tidningens ställföreträdande ansvariga utgivare Lena Mellin.
Samtidigt fick Aftonbladet redan efter sin första konfrontation med Littorin beskedet från hans pressekreterare att han sagt till henne "att han aldrig någonsin har begått det påstådda brottet"."
Låter förtroendeingivande… Aftonbladet har inte några som helst bevis för vad de påstår. Enbart en muntlig uppgift.
Nu börjar också allt fler ifrågasätta Aftonbladet:
"Paul Ronge tror att många nu kommer att ifrågasätta Aftonbladets agerande.
-Som pr-konsult tror jag att han kommer att få sympati och bli trodd av många medan Aftonbladet kommer att få det ganska besvärligt i folkopinionen."
"Aftonbladets princip är alltså att publicera uppgifter som tidningen inte säkert vet är sanna om de inte uttryckligen förnekas. Littorinaffären kan mycket väl vara på väg att bli en tung börda även för budbäraren."
Aftonbladet hade alltså en uppgift som man inte vet om den är sann. Man har också ett uttryckligt förnekande och skulle enligt sina egna principer inte ha publicerat. Men nu var det ju så kul att publicera detta. Almedalsvecka och allt. Och genom att hävda att dementin kom via pressekreteraren så rundar man sin egen princip.
Och sin moral, om man nu haft någon…
Affären kommenteras också på ledarplats i Sydsvenskan där Annika Lagerqvist Veloz Roca, docent i offentlig rätt på Stockholms universitet citeras:
"Oavsett om man är skyldig till ett brott eller inte - för en vanlig människa skulle en sådan här publicering vara ett klart fall av förtal, värderar hon. Skillnaden är just att Sven Otto Littorin är en offentlig person genom sitt jobb som ger honom mycket makt och som gör honom till en känd person. Men hur mycket ska man tåla då?
- Rätt mycket. Men jag tycker att den här publiceringen var ovanligt snaskig. Det är på gränsen, säger Annika Lagerqvist Veloz Roca."
Där konstateras också att de "bevis" Aftonbladet säger sig ha är tunna:
"- Det är lätt att få tag i andras telefonnummer. Det tycker jag har litet bevisvärde. Det att man tycker att man känner igen någon tycker jag också är väldigt svagt, säger hon."
Kvinnan är inte en säker på att det var Littorin som köpte sex av henne. Hon "känner sig övertygad" och man undrar ju av vem…
---
Och jag konstaterar ännu en gång hur glad jag är över mitt beslut att undvika kvällspressen så långt det bara går…
Självklart är det en snaskig historia och media är media som vanligt
Jag är mest nyfiken på hur denna "Anna" har dykt upp från början? Är det hon som tagit kontakt med Aftonbladet? Har Aftonbladet "letat"?
Personligen kan jag ju tycka att som Politiker så är man lite mer offentlig än oss andra och det ställer givetvis oerhörda krav.
Jag är mest besviken på Littorins klumpiga förklaring till avgången med att namnge sina barn, vilket han också ångrat.
/Maria
Pär-Arne Jigenius, bl.a. före detta pressombudsman, skriver idag på DN Debatt:
"I ett eventuellt tryckfrihetsmål mot Aftonbladet torde det bli helt klarlagt att tidningen nåddes av ett förnekande redan i början av processen. Aftonbladet löper därmed stor risk att fällas för att ha utsatt Sven Otto Littorin för andras missaktning utan att ha skälig grund för det. Sven Otto Littorins uppgifter om hur hänsynslösa journalister ringt upp hans barn är mycket anmärkningsvärda och borde prövas."
I debattartikeln resonerar han en del kring medias ansvar.

#23. Tack. Blev lite mer nyanserat :).
#24 Hur menar du då? Vad blev mer nyanserat?
Som jag läser det tycker de fyra att de själva gjort rätt, att det är svårt att bedöma i förväg om Aftonbladet skulle fällas, men minst en gör det troligt samt att det finns delade meningar om huruvida man behöver en ny granskningsinstans.
Nu är det inte bara jag som övergått till att kalla detta för "Aftonbladet-affär".
På ledarplats i SvD skriver Göran Skytte:
"Tidningens nyhetsledning tvingas gång på gång gå ut och "förklara" sig. Och tidningens ledarsida, en av den rödgröna oppositionens viktigaste megafoner, framstår som både osakliga och blodtörstiga.
Redan när den första artikeln publicerades kunde man se att materialet var bladtunt. En anonym källa som arbetat som prostituerad uppgav att hon flera månader efter ett betalt samlag sett en man på TV som hon kände igen som denne engångskund, och att detta skulle vara Littorin.
Kärnfrågan är alltså: är detta sant? Det finns bara en som bergsäkert kan veta detta. Det är inte den prostituerade kvinnan, som efter flera månader tyckte sig känna igen en person på TV. Endast Littorin kan med full visshet veta. Och han förnekade att han köpt sex."

självklart förnekar han, det är väl inte märkligt, det skulle jag oxå gjort oavsett om jag var skyldig eller ej :) annars har jag ingen åsikt om eller inte, det är preskiberat.

#26. Det kommer visa sig om Littorin ljuger eller inte. Han är i sådana fall inte den första politiker som ljuger om en sådan här sak, eller för all del blir utpekad. Inte heller, om han nu är skyldig, är han den första politikern som blånekar för att sedan stå där med skammen. Är han oskyldig så är det illa, mycket illa.