Finn fem fel!
På DN Debatt skrev:
- Sven-Bernhard Fast, generalsekreterare Sveriges Kristna råd
- Carolina Krook, biskop emeritus Svenska kyrkan
- Peter Weiderud, ordförande, Sveriges kristna socialdemokraters förbund
- Karin Wiborn, missionsföreståndare Svenska baptistsamfundet
…en artikel om tolerans och religionsfrihet.
"Tolerans borde vara ett politiskt renlighetskrav vad gäller religionsfriheten i valrörelsen. Hållningen borde vara största möjliga frihet för varje religiös människa att leva ut sin religion och tradition, så länge det inte kränker någon annan."
Som svar på detta skriver Nyamko Sabuni, Integrations- och jämställdhetsminister:
"…finns det redan i dag tydliga gränser för religionsfriheten. Den garanterar rätten till den egna personliga övertygelsen som omfattar till exempel rätten att tillbe och fira gudstjänst. Däremot ger den inte någon allmän rätt att bete sig offentligt i enlighet med de regler som den egna religionen föreskriver. Rätten att utöva sin religion omfattar inte varje slag av handling som inspireras av en religion eller övertygelse."
Själv jublade jag när jag läste integrationsministerns artikel. Det känns bra när vi har en minister som är så klar och tydlig. Det måste finnas gränser. Religion är inget frikort!
Bland annat skriver ministern i sin artikel:
"Skribenterna försvarar "handskakningsdomen" och menar att mannen som vägrat skaka hand med en kvinnlig arbetsgivare inte gjorde något fel. Deras uppfattning är att mannens beteende är skyddat av religionsfriheten och därför bör accepteras.
Hur hade dessa företrädare för den kristna kyrkan agerat om mannens religion hade förbjudit honom skaka hand med svarta människor? Den tradition som mannen i fråga vill bevara och som skribenterna försvarar påminner om apartheidsystemet. I Sverige ska kvinnor och män behandlas som jämlika. Det ska inte arbetsplatser tumma på."
Härligt tycker jag!
Måtte vi få behålla henne som integrationsminister!
För mig handlar religionsfrihet mer om rätten att uttrycka en åsikt än om rätten att göra saker. Rätten att välja livsåskådning och att uttrycka den i tal och skrift bör vara nästan obegränsad.
Däremot menar jag att rätten att utöva religion aldrig får innebära en rätt som inte alla har. Dvs man får bara utöva sin religion så länge man samtidigt följer ett lands lagar.
Var ligger gränsen för er religionsfrihet?
Starta ny diskussion