Politik iFokus

Politik

Etikett: skatter
Läst 1963 ggr
Halvdansken
0

Hur man delar en räkning

Ni har kanske läst den innan, men den är värd att upprepa såhär när valkampanjen börjar gå igång.

Detta är historien om tio personer, som varje dag går ut på en restaurant och äter middag tillsammans. Den gemensamma räkningen på restaurangen blir varje dag 1.000 kronor, och de tio delar upp den på ungefär samma sätt som vi betalar skatt här i landet.

De första fyra - de fattigaste - ska därför inte betala någonting alls. Den femte ska betala 10 kronor, den sjätte 30 kronor, den sjunde 70 kronor, den åttonde 120 kronor och den nionde 180 kronor. Den tionde, den rikaste af dem, ska betala 590 kronor.

Såhär äter de tillsammans varje dag, och alle är glada för sättet de delar räkningen på. Tills plötsligt restaurangägaren ger dem rabatt: "Eftersom ni är så bra kunder, ger jag er 200 kronor i rabatt på era middagar" säger han. En middag för tio personer kostar numera 800 kronor.

Gruppen vill fortfarande betala räkningen på samma sätt, som vi betalar skatt här i landet. Så de förste fyra påverkas inte: De ska fortfarande inte betala.

Men de sex andra - de som betalar - vad ska de göra? Hur ska de fördela rabatten på 200 kronor, så alle får en lika stor del? De räknar ut att 200 kronor delat med sex blir 33,33 kronor. Om de drar bort det beloppet från varje persons andel, ska den femte och sjätte person få betalt för att äta.

Ägaren föreslår, att det mest rimliga är att reducera varje persons räkning relativt, så han sätter sig och räknar ut vad varje person ska betala.

Resultatet blir att också den femte personen kan äta gratis, den sjätte ska betala 20 kronor, den sjunde 50 kronor, den åttonde 90 kronor, den nionde 120 kronor. Den tionde ska betala 520 kronor i stället för 590. Alltså får alla sex personerna ett lägre pris än innan, och de fyra första kan fortsätta att äta gratis.

Men så är det en i sällskapet som börjar jämföra vad de en och var har sparat, då de står utanför restaurangen och pratar. "Jag fick bara 10 kronor av de 200 kronorna", säger den sjätte personen och pekar på den tionde. "Men du tjänade 70?. "Precis", säger den femte personen. "Jag sparade också bara en 10:a. Det är orättvist att han fick sju gånger mer än mig!". "Det är sant", ropar den sjunde personen. "Varför ska han ha 70 kronor, när jag bara fick 20? De rika ska alltid ha det bättre!!!". "Lyssna nu", försöker de fyra första. "Vi fick ju överhuvudtaget ingenting alls. Det här systemet utnyttjar de fattiga".

De nio personerna omringar den tionde och slår ner honom.

Nästa kväll kommer han inte till middagen, men de nio andra sätter sig till bords och äter utan att vänta på den tionde. Då räkningen kommer, upptäcker de en sak.

Det saknas 520 kronor…

Hatar cancer och älskar vårlökar.

AndersE
0
#1

Jo, det är verkligen tänkvärt!

Ida
0
#2

Mycket pedagogiskt.

AndersE
0
#3

Det som är viktigast i exemplet - som jag ser det - är att middagsgänget gör samma misstag som så många av oss gör.

Man tror att sänkningen av middagskostnaden med 200 kr är en gåva från restaurangägaren. Det är ungefär som att man tror att man tjänat 100 kr då man köpt en tröja på rea…

Det som istället hänt är ju att kostnaden sänkts från 1000 kr till 800 kr. Alltså borde man gjort samma uträkning som från början fast med det nya ingångsvärdet. Det finns ju inga 200 kr att fördela. Det finns bara de 800 kr att fördela.

På samma sätt är det ju med skatterna. Om dessa sänks med 10 miljarder så är det inte de tio miljarderna som ska fördelas utan det återstående skattetrycket.

Det är alltså precis lika fel att säga att höginkomsttagarna får mer av skattesänkningen som det är att i exemplet ovan säga att rabatten fördelats orättvist.

För övrigt så har Sverige från och med årsskiftet åter världens högsta marginalskatt. Källa: DN

AndersE
0
#4

Sahlin finns för övrigt höja marginalskatten ännu mer…

Ur DN-artikeln ovan:

Viktigare är vad förre finansministern Kjell-Olof Feldt framhåller i en rapport till regeringens globaliseringsråd:

"Den allvarligaste skada en högsta marginalskatt på cirka 57 procent kan åstadkomma är antagligen den som inte syns utan orsakas av händelser som inte inträffar: jobb som inte söks eller jobb som inte uppstår, studie- och forskningskarriärer som uteblir, nyskapande idéer som inte omsätts i handling. Och skulle dessa händelser inträffa utomlands märker vi det inte heller."

Problemen med värnskatten är långsiktiga och gäller att högre utbildning, liksom initiativ och företagande, måste löna sig.

Höga inkomster, som kanske gäller under begränsad tid, skulle behöva ställas mot tidigare insatser eller uppoffringar. När man inte tar hänsyn till sådant är förmodligen färre beredda att investera.

Skäl av det slaget ligger bakom att flera EU-länder - och snart även Danmark - på senare år har sänkt den högsta marginalskatten. Vissa går i motsatt riktning, exempelvis Irland. Men oavsett detta kommer Sverige inom kort att stå i internationell särklass med sina 56,7 procent."

Halvdansken
0
#5

Som jag ser det så är det den klassiska "men jag som åt gratis (inte betalar sån skatt) får ju inget ut av att priset (skatterna) blev lägre".

Men om alla höginkomsttagare flyttar pag att (S) tex återinför förmögenhetsskatten så kommer det att saknas "520 kr".

Anders Fog Rasmussen sa när det här gnällandet startade i Danmark att man kan inte skattesänkning på en skatt man inte betalar, så nu ville han inte höra mer om det.

Hatar cancer och älskar vårlökar.

Maja
0
#6

Jag puttar upp denna, tycker att den är mycket tänkvärd. :)

AndersE
0
#7

Ja, nu klarnar ju de rödgrönas politik. Det blir ännu mer skatter på de som tidigare betalt middagen och ännu större bidrag för de som inte betalar. Kombinerat med återinförandet av förmögenhetsskatt naturligtvis.

Någon som blir förvånad om såväl den tionde som den nionde inte dyker upp till nästa middag?

Maja
0
#8

#7 - Nej, inte ett dugg.

Jag brukar använda detta exempel till folk som tycker att det är orättvist att de "rika" tjänar mer än de "fattiga" vid skattesäkningar, men de verkar ändå inte vilja förstå poängen.

Fullrulle
0
#9

Orättvist skrivet halvdansken. Du verkar inte bry dig så mycket om de som har det svårt i samhället.

Halvdansken
0
#10

Tackar för komplimangen - att du tror att jag har skrivit det, menar jag. Den har cirkulerat i många år, vem som är upphovsman vet jag inte. Tydligen har du tyvärr inte begripit innebörden.

Eller kan du förklara vad du menar?

Hatar cancer och älskar vårlökar.

Maja
0
#11

#9 - Poängen är ju inte att man inte ska bry sig om de som "har det svårt" som du uttrycker det. Då har du missuppfattat det helt.

elyse
0
#12

Jag tycker att det är en bra liknelse. Det finns tyvärr alltför många i Sverige som inte förstår att flera av de som betalar högst skatt i Sverige inte alls behöver leva i Sverige om de inte vill. Skulle de bestämma sig för att flytta blir det i så fall med följden att vi tappar stora summor som kunnat gå till välfärd.

asvensso
0
#13

Framfor allt finns det ocksa ganska manga som betalar hoga skatter och faktiskt tycker att det ar OK, att de vill bidra till samhallet de lever i. Inte kul att bli behandlad som en potentiell noll-taxerare och exploator, kan jag tanka mig.

gortor
0
#14

Man delar en räkning lika utom när det gäller politiker som alltid skickar räkningen till skattebetalarna! Ack, så är det med skattefinansierade politruker som gärna framhåller den fria marknadens förtjänster men själv lever på bidrag. Utan att ens vara anslutna till en A-kassa utan även efter si avgång kan snylta på statskassan med oförskämda förmåner.

Fullrulle
0
#15

14 ALL IN !!!! Underbart skrivet.

AndersE
0
#16

Puttar upp denna lilla "sedelärande" historia.

Mest för att jag tycker att den förklarar rätt väl varför en skattesänkning nästan alltid ger - och måste ge - mer i kronor räknat till höginkomsttagaren, även om man ger mer i procent räknat till låginkomsttagaren.

"Men så är det en i sällskapet som börjar jämföra vad de en och var har sparat, då de står utanför restaurangen och pratar. "Jag fick bara 10 kronor av de 200 kronorna", säger den sjätte personen och pekar på den tionde. "Men du tjänade 70?. "Precis", säger den femte personen. "Jag sparade också bara en 10:a. Det är orättvist att han fick sju gånger mer än mig!". "Det är sant", ropar den sjunde personen. "Varför ska han ha 70 kronor, när jag bara fick 20? De rika ska alltid ha det bättre!!!". "Lyssna nu", försöker de fyra första. "Vi fick ju överhuvudtaget ingenting alls. Det här systemet utnyttjar de fattiga"."

AndersE
0
#17

I detta exempel betalar den nionde 180 kronor och den tionde, den rikaste af dem, ska betala 590 kronor. Dvs de 20 % rikaste betalar här 77 % av räkningen.

Riktigt så illa är det inte i verkligheten.

De 20 % med de högsta inkomsterna står faktiskt "bara" för 50 % av de totala inkomstskatterna…

Källa

Vilket dock inte hindrar slutsatsen. Om en del av dessa 20 % väljer att lämna landet för att på så vis kunna betala mindre i skatt så innebär det att de som är kvar måste öppna sina plånböcker och gräva betydligt djupare när de ska betala sina räkningar…