I reportaget utmålas Reinfeldt delvis som en person som inte orkar lyssna. Det framställs som att han inte klarar av att förstå de ungdomar som finns i "utanförskapet".

Fast den bilden "tvingas" nästan fram med märkliga kommentarer om hans "suckande". Gunnarsson följer upp det i slutet av programmet då hon återkommer till Reinfeldt med raka frågor om det. Intressant att höra honom resonera kring det.

I övrigt är det en lärorik berättelse om hur bidragslivet ser ut. Om människor som långvarigt ställer in sig på att leva på bidrag. Och som umgås i kretsar där ingen jobbar. De sover på dagarna och "chillar" på nätterna. Om att man faktiskt kan ha det ganska "bra" så.