Jag tror inte att det handlar så mycket om en bluff, utan om en annan verklighetsbeskrivning än Calmfors. AndersE eller annan allianskramare kan säkert bidra med en natinalekonomisk artikel som stödjer att skattelättnader ger högre nettoinkomster.

Det jag tycker är intressant med ditt inlägg är att du förutsätter att de politiker du inte identifierar dig med inte bara har objektivt fel, utan dessutom själva är medvetna om detta och försöker bluffa. Men så är det att vara politisk antar jag.

#1 Intressant att jag förutsätter……….. osv skriver du.

Det är en omöjlighet för dig att veta vad jag förutsätter eller inte och det var inte mina "förutsättningar" inlägget gällde.

Men till saken, artikeln i AB är intressant och visar en annan synvinkel än den som högeralliansen ger sken av.

#0 Jag förstår inte riktigt poängen.

Tidigare ständiga skattehöjningar gjorde att kraven på löneökningar från facken också blev större. Fast skattehöjningarna gjorde att utfallet blev litet.

Det är väl rätt självklart att man som löntagare kan vara mer återhållsam i sina krav om man istället får skattesänkningar. Även en liten löneökning ger ju tillsammans med skattesänkningen större effekt.

Jag ser inte var "bluffen" ligger.

#2: Om du menar att det är en omöjlighet att dra några slutsatser om dina tankar utifrån vad du skriver menar du att språket är oanvändbart. Det håller jag inte med om.

Det är väl så att folk tror att de får mer pengar i plånboken iom skattesänkningarna, men inte inser att de i det långa loppen förmodligen inte tjänar på det. Tillsammans med sänkningen i A-kassan så sjunker ju människors reservationslöner och kraven på reallöneökningar minskar. Är uppenbart, men förmodligen inte ngt som folk tänker på då de röstar.

Calmfor har väl för övrigt varit Borgs lärare… :)

Högre nettoinkomster, ja på nationell nivå iom att fler får jobb då reallönerna minskar/ inte ökar lika mycket på sikt. Men, inte på individuell nivå. Ganska logiskt. Fler får jobb, mindre pengar att dela ut i löner. Men totalt mer pengar i statskassan pga mindre bidrag och ökad konumtion.

#7 Det var en märklig logik. Då vore det ju bra med ännu högre arbetslöshet?

Jag däremot tror att det är bra om så många som möjligt arbetar. Då produceras det ju mer varor och tjänster. Och det är varor och tjänster jag är intresserad av. Pengar gör ingen lycklig. De underlättar vara när vi byter varor och tjänster.

Att det skulle bli mindre varor och tjänster för att fler jobbar - nej, det tror jag inte ögonblick på.

Skriver jag det? Nej.

Håller med om att det är bra om fler jobbar, så länge man inte direkt tror att alla kan jobba OCH ha jättehöga löner.

#9 Nej, jag tror inte alla kan ha samma lön. Men nästan alla kan arbeta och göra nytta.

ja och med de här skattesänkningarna och a-kassesänkningen minskar resrevationslönen och lönekrav, vilket är enda sättet om företagen ska ha råd att direkt anställa fler. så, folk får lägre reallöner på sikt.

#11 Det tror inte jag.

Jag tror inte att företagen ska anställa fler till att göra samma jobb. (Då måste ju lönerna sänkas).

Jag tror att fler ska få jobb genom att arbete som inte blir utfört nu istället utförs. En del av dessa är förvisso enkla jobb, med relativt låga löner. Dock bättre än att vara arbetslös.

jaja, trots att jag är vänster har jag stor respekt för calmfors och det han säger är allt enligt ekonomisk teori.

#13 Det han säger är ju egentligen att löner bestäms av marknaden - dvs tillgång och efterfrågan.

Om man sänker skatten på arbete vill fler arbeta. Tillgången på arbetare ökar och tillgodoser behovet bättre. Lönen kan sänkas.

Fast - vem vill ha en hög arbetslöshet för att hålla lönerna uppe? Fackföreningrana förmodligen och de har ju flera fötter inne i (s) partistyrelse.

Så kanske har du rätt? En röst på de rödgröna är en röst på hög arbetslöshet och därmed högre löner. (Som motverkas av höjda skatter.) En permanent tudelning av arbetskraften är kanske ett pris LO kan tänka sig?

Och en röst på alliansen är en röst på lägre arbetslöshet och därmed lägre löner. (Som dock kompenseras av sänkta skatter.) En lägre lönenivå för hög sysselsättning är kanske ett pris svenska folket kan tänka sig?

Fast då börjar det ju bli frågan om vems bluff vi talar om?

ja självklart bestäms det av marknaden. men teorin bakom hans resonemnag är det som jag pratat om ovan.

men, ja jag tror att du har rätt till viss del. en rödgrön politik kan leda till lite högre arbetslöshet men de som är arbetslösa kan leva på det de får. jag tror inte att skattelättnaden kommer att försvinna men med en högre nivå på a-kassan bör arbetslöshetsnivån öka. även andra legleringar på arbetsmarknaden som LAS ger högre arbetslöshet. sen är det en ideologisk fråga om man tycker att de som är sjukskrivna eller arbetslösa ska kunna leva ordentligt eller på marginalen. jag tycker att de ska få tillräckligt för att kunna unna sig lite, därav min vänstervridna åsikt i denna fråga.

däremot ska jag ju erkänna att jag är överlycklig över de 1600 kr extra jag får i lön tack vare skattelättnaden. jag hade haft svårt att klara mig på min lön annars.

#16 Tack, du bekräftar att årets val bl.a. handlar om arbete eller bidrag.

En röst på de rödgröna är en röst på att en del av befolkningen får finna sig i utanförskap för att LO:s medlemmar skall kunna hålla sina löner uppe.

Vi ska kanske byta rubrik på denna diskussion?

"Sahlins bluff"?

jag håller inte med om att det är så skarpa gränser. inte arbete eller bidrag, utan snarare om de somlever på bidrag klarar sig eller inte. jag säger absolut inte att årets val handlar om bidrag eller jobb.

däremot kan jag hålla med om att dte är en "bluff" från alliansen sida, visserligen har de inte sagt att det här leder till högre löner, men man har knappast förklarat för folket att det leder till lägre i längden.

i den ekonomiska modell vi har valt för vårt samhälle krävs det arbetslöshet. det är inte stora skillnader mellan resultatet av blockens politik, men med rödgröna kan de som inte jobbar leva drägliga liv. viktigare för mig.

jag doktorerar i nationalekonomi och har inga problem att se att i just jobbfrågan kan alliansen vara mer ekonomiskt effektiv, men för mig är även rättvisefrågor viktigt, inte bara efftktivitet (har bla läst arbetsmarknadsekonomi för calmfors :) ) jag vill inte ha en arbetsmarknad ala USA som egentligen både calmfors och borg förespråkar till viss del. sen har de rödgrön så många fler punkter där jag tycker att de är bättre.

sen skaman ju komma ihåg attefterfrågan på arbetskraft är mycket påverkad av efterfrågan på exportvaror. där kan vi inte påverka så mycket oavsett skatt och a-kassa

#19 Maud Olofsson sa i sitt tal att tursitnäringen i Sverige drar in mer pengar än järn- och stålindustri.

Tjänstesektorn är de flesta överens om har en stor potential.

Under förutsättning att man tillåter det. Om man inte vill ha en andel som med sin arbetslöshet ser till att LO-medlemmarna kan hålla sina löner uppe…

För det är väl främsta lärdomen av denna diskussion. Det verkliga skälet till att de röd-gröna inte vill ha för många i arbete.

det är klart att de inte vill att många ska vara arbetslösa, det är bara idioti av dig att antyda.

men i det långa loppet har finanspolitiska ingrepp inte så stor inverkan på ekonomin, a-kassesänkningen har större påverkan på en permanent förändring.

FP (finanspolitik) ökar (skatter sänks) -> disponibel inkomst ökar -> konumtionen ökar -> bnp ökar och prisnivån ökar -> rellöner minskar och real växelkurs ökar -> konumtion inom landet minskar och nettoexporten minskar -> bnp minskar och arbetslösheten ökar på sikt… en cirkel som inte påverkas jättemcket av skattesänkningen i slutänden.

visst betyder tjänstesektorn mer och mer för vår ekonomi, inom den blev inte arbetslösheten speciellt stor under krisen utan exportsektorn och indusrtin blev mer påverkad.

#21 Om du med "finanspolitiska ingrepp" menar skattenivåer så menarjag att det är fullständigt nys. Förändringar av a-kassa påverkar ju enbart arbetslösa. Skattesänkningar omfattar ju alla som arbetar. Alliansen har ju dessutom sänkt skatterna påtagligt. Visa gärna att lönerna sänkts motsvarande.

Du kan ju lika gärna resonera - skatter höjs - disponibel inkomst misnkar - lönekrav högre - företagens lönsamhet minskar - arbetslöshet ökar - skatterna höjs än mer - inkomst minskar än mer - lönekraven än högre - lönsamheten minskar - arbetslöshet ökar än mer…

LO nöjda - alla andra missnöjda.

det jag sa är den teoretiska vägen och en av anledningarna till varför man inte rekomenderar FP som medel annat än i kriser. det är oxå en av de bakomliggande orsakerna till att euro-områdets krav om budgetbalans finns.för att det vänder, man får en push på kort sikt men efter ett tag går det tillbaka, i ett eget land får man själv ta smällen men inom ett valutaområde kan länder spillaöver sin nedgång på andra.

din radda innehåller vissa fel…

skatter höjs -> disponibel inkomst minskar -> konsumtion minskar arbetslöshet ökar-> bnp minskar och priser minskar -> real växelkurs minskar reala löner ökar -> nettoexport ökar -> bnp ökar och arbetslösheten minskar igen.

allt går i cykler.

varför skulle skatter höjas mer om arbetslösheten ökar? det går emot all reson att öka skattetryck i en lågkonjunktur.

men, om du inte gillar det jag säger om FP eller de vedertagna ekonomiska modellerna så är Calmfors en bra person att gå på ;) han är ju ordföranade i finanspolitiska rådet och var ekonomisk rådgivare till finansministern under förra borgerliga mandatperioden.

eller så kan vi gå via räntan…

skatter ner-> konsumtion ökar -> prisnivån ökar -> räntan ökar -> investeringar minskar -> bnp ner -> arbetslösheten upp… ränteförändringr äter ofta upp effekterna av finanspolitiska åtgärder.

#23 "Man" rekommenderar inte justeringar sv skattenivåer? Vilka är "man"? Och vilken är den gudomliga nivån som inte kan ändras?

Det här handlar inte om budgetbalans. Alliansen har ju visat att det går utmärkt att sänka skatt utan att äventyra statens finanser. Liksom andra regeringar visat att det går utmärkt att höja skatt och samtidigt äventyra finanser…

Om arbetslösheten ökar minskar skatteintäkterna. Självfallet kommer de rödgröna att höja skatten då.

Nej det är absolut inte självklart att man höjer skatter om skatteintäkter minskar i lågkonjunktur. Finns ingen ekonomisk rådgivare som skulle föreslå ngt sådant. Inte heller att sänka skatter i högkonjunktur som alliansen gjorde 2006.

Det kallas automatiska stabilisatorer, att skatteintäkter minskar i lågkonjunktur samtidigt som bidragsutbetalningar ökar, Det är en naturlig del av konjunktursvägningarna. I högkonjunktur är det tvärtom, av den anledningen bör man spara i högkonjunktur och inte slösa genom att sänka skatterna.

Tja, man… Iom att Calmfors är på tapeten så, han. Bla. Kolla in grundläggande ekonomisk toeri så hittar du 100 andra. Krugman har väl pratat mycket om det under krisen om jag inte mins fel (nobelpris i ekonomi 2008).

Det är inte bugdetbalans i sig jag pratar om, det är ett krav inom EU att man ska ha budgetbalans så att man inte frestas att använda sig av allt för expansiv finanspolitik som i slutänden kommer tillbaka och skjuter alla länderna i foten. Grekland är väl ett fantastiskt bra exempel. Sänker man skatter från vilken nivå man nu ligger på, så leder det i slutänden till att räntan ökar bla, vilket inte folk brukar uppskatta. Ökad konsumtion är inte alltid ngt man önskar iom att det framkommit att stabil och låg inflation är en av de största faktorerna för att hålla en jämn ekonomi och en låg arbetslöshet.

Får inte heller riktigt ihop det, och då spelar min politiska uppfattning ingen roll, det är bara att titta på fackföreningarnas löneförhandlingar, och vad jag vet så har samtliga fackförbund förhandlat en löneökning i samma storleksklass som under den rödgröna regeringen.

Det som skiljer nu mot då är däremot att löntagaren får mer kvar i plånboken av löneökningen.

#27 Mycket teorier… Tittar du någon gång ut i verkligheten? Eller du bara lyssnar till de rödgröna som hittar på att alliansen lånat för att sänka skatten?

Ibland är det bra att lyfta näsan ut läroböckerna…

Vart säger jag ett ord om att man lånat pengar?

Årets löneökningar var rekomenderade att vara lägre än vanligt för att komma ur krisen och få in fler i arbete. Jag pratar inte på kort sikt utan på längre sikt. Jag har dessutom skrivit ovan att jag är jäkligt glad över de extra pengar jag får i plånboken varje månad. Men, jag går inte runt och tror att det alltid kommer att vara så. En ökning av disponibel inkomst äts självklart inte upp på en period av löneförhandlingar. Det tar tid. Jag fick en nettolöneförhöjning med ca 10% tack vare den och om reallönerna ökar med 1% istället för 2% så tar det självklart tid att ta in det. (Skilj på real och nominell löneökning).

Mina inlägg är varken höger eller vänster. Då jag utrycker en politisk åsikt i det här fallet är endast i fråga om att jag tycker att de som är arbetslösa ska ha det hyfsat bra, därför står jag på vänster sida i arbetsfrågan. Inget annat är politik, utan endast ekonomi.

Iom att jag är empiriker och bara håller på med tillämpad ekonomi så är det väldigt mycket verklighet. Du kommer gärna med ord som "lyft näsan ur läroböckerna" då du inte verkar ha argument kvar. Jag har här förklarat för dig varför finanspolitiska åtgärder är en svår väg att gå, för både höger och vänster, genom verkliga argument som EMU och stabilitetspakten. Jag tycket ex att vänsterns ide om att skapa 100000? eller hur många det nu var, jobb i offentlig sektor är helt galet. Nästan idioti som visar att man inte lärt sig av 60-90t i Sverige (verklighet igen).

Igen, verklighet… det har visat sig genom historien att finanspolitiska åtgärder som kommer då länder inte är i kris lätt ger en baksmälla. Inte bara skatteförändringar utan även offentlig konsumtion. Medan 30-talet visade hur vi borde använda finanspolitiken mer effektivt i kris och den läxan har gjort att vi klarade oss bättre nu. Exempel åt andra hållet är Sverige under 60-90t, Grekland nu, USA under krig då de trycker pengar för finanspolitiska åtgärder etc etc…

slipa argumenten istället för att ge dig på mig som person. Jag har undervisat TILLÄMPAD macro i 3 år på Stockholms Universitet, är doktorand i NEK och besitter ganska mycket kunskap inom ämnet. Läs igen och se att jag varken argumenterar höger eller vänster då jag säger att FP inte alltid är en lämplig väg att gå eftersom det i längden inte ger resultat.

I princip rapar jag upp Calfors ord och förklarar varför han skriver det debattinlägg han gör. Han är moderat, ordförande i finanspolitiska rådet etc etc, en av de mest framträdande av alla svenska professorer inom nationalekonomi, borgs fd lärare, ni tror inte han vet vad han pratar om? Eller är det oxå bara teoretiskt bullshit?

#30 Jag förstår inte varför du är arg och hänvisar till andra?

Om jag sparar in på utgifterna kommer min ekonomi att förbättras. Menar du att det finns en naturlag som säger att det bara är tillfälligt? Att det kvittar vad jag sparar in på så kommer det i slutändan att bli samma resultat.

Må vara att jag inte undervisat i TILLÄMPAD macro i 3 år. Jag har levt i snart 50 ÅR och mina TILLÄMPADE livserfarenheter säger att det inte är oväsentligt hur jag använder mina pengar.

På samma sätt kan jag inte tro att det är oväsentligt vilka skattenivåer man väljer att ha iett land eller vilka utgifter man skaffar sig. Det här ser olika ut i olika länder och jag tror inte på dig när du säger att det är egalt.

Jag bryr mig föga om Calfords meriter eller politiska synpatier heller. Vad jag vet är han inte med och debatterar här.

jag blir irriterad då argument slås bort med "lyft näsan" det är att gå på person och inget annat. inte heller kommer argument emot. livserfarenhet… beror väl på hur man använt tiden. min livserfarenhet är till stor del ekonomi på samhällsnivå. hänvisa till andra, ja det är inte min forskning, hellre hänvisa till folk som har forskat på det än att sitta och gissa.

iom att all forskning inom finanspolitik visar just att, nej på sikt spelar det inte roll, så är det väsentligt. att sänka skatter är ju inte att spara och någon gång måste man då spara. sparar du idag så används det i morgon.

jag säger inte att det är egalt mellan olika länder, jag säger att för ett enskilt land får det inte effekt på lång sikt. på lång sikt finns det också en mängd forskning som förklarar skillnader mellan olika länder och det är knappast skattesänkningar som är hjälten. snarare hur mycket pengar som satsas på just forskning och möjligheterna till att bedriva forskning…

sänkta skatter har i princip samma effekt på ett lands ekonomi som att bygga ut den offentliga sektorn. det gissar jag däremot att du är emot. det är expansiv finanspolitik på två olika sätt men med samma långsiktiga resultat.

att slå ifrån sig forskning med att "jag tror inte på det", ja vad ska jag då säga? jag tycker att man ska underbygga sina argument med just forskning. hela diskussionen startade med forskning och du väljer att inte tro på det. varför då ens diskutera?

#32 Du kan hänvisa till hur många läroböcker och föreläsare du vill. Du övertygar aldrig mig att det inte har betydelse vilka skatter vi har.

Du skulle kanske skriva ett brev till något av alla riksdagspartierna? De tror inte heller på dig…

Jag kan nämna en person som inte heller trott på dig om hon levt. Astrid Lindgren. Som mycket konkret fick se att skattenivåer har betydelse…

jag säger inte att inte den totala skattenivån spelar roll, jag säger att en åtgärd som denna får liten effekt på sikt, precis som att forskningen och finanspolitiska rådet säger att den här åtgärden kommer ätas upp av marknadens krafter.

att det finns bättre sätt än just FP att dämpa svägningar i ekonomin. hela poängen.

#35 Alliansens syfte med sina skattesänkningar är väl inte att dämpa svängningar i ekonom in.

Och en sänkning av skattetrycket från säg, 50 % till säg, 40 % kan du påstå ger ger liten effekt. Jag tror inte på det.

För mig kommer ett högskattesamhälle se i grunden annorlunda ut än ett lågskattesamhälle. Du kommer inte att lyckas övertyga mig om motsatsen. Och ingen annan heller skulle jag tro.

jobbskatteavdraget har kommit för att minska arbetslösheten… vilket är svägningar i ekonomin.

säger inte heller att samhället inte skulle se annorlunda ut, säger däremot att en sådan stor finanspolitisk åtgärd är en stor skjuts för ekonomin och det kommer att gunga tillbaka igen. en högkonjunktur följs av lågkonjunktur.

ah, jag blir så frustrerad. forskare menar att jobbskatteavdraget inte kommer ha stor effekt. snarare lönesänkningar, vilket folk inte förstått då de röstat genom det.

det är visat att finanspolitiska åtgärder inte får stora positiva effekter på sikt utan snarare att det kommer en baksmälla. Av den anledningen förbjuder man för stora åtgärder inom EU.

Är det ngn som inte tror på det så kan jag inte göra mer åt det. Läs grundläggande ekonomiska artiklar.

#38 Jag gissar att du talar om tillfälliga stimulanser i form av t.ex. skattesänkningar. Som man kan göra för att stimulera ekonomin i en lågkonjunktur.

Som du själv påpekade sänkte alliansen skatterna i en högkonjunktur. Det var alltså inte en tillfällig stimulans. Det handlar istället om synen på beskattning, om att skapa långsiktigt starkare incitament för arbete. Eftersom det fanns tydliga tecken på att dessa långsiktigt var på väg att försämras. Allt fler upptäckte att långvarig arbetslöshet var ett alternativ. Det var fullt möjligt att aktivt välja detta och bli försörjd till en nivå som gjorde valet attraktivt.

Samma tema som i #0 tas upp i en artikel på SvD Brännpunkt underskriven av Wanja Lundby-Wedin, ordförande LO, Mona Sahlin (s), partiordförande och Thomas Östros (s), ekonomisk-politisk talesperson.

"Den sänkta a-kassersättningen, införandet av differentierade a-kasseavgifter och lägre inkomstskatter syftar till att pressa lönerna på svensk arbetsmarknad. Med lägre löner är regeringens ambition att arbetsgivarnas efterfrågan på arbetskraft ökar."

"När regeringen pratar om ökad flexibilitet innebär det i praktiken ökad otrygghet för Sveriges löntagare. När regeringen pratar om att det ska löna sig bättre att arbeta innebär det i praktiken sänkta löner. När regeringen pratar om att återupprätta arbetslinjen innebär det i praktiken att arbetslösa ska leva i fattigdom. När regeringen pratar om bättre matchning innebär det i praktiken passivitet och minimala utbildningsinsatser."

Läs artikeln på SvD.se

#41 Återigen förundras jag över hur (s) tror att människor uppfattar detta. Att om och om igen presentera Sverige under alliansstyre som ett helvete medan det blir ett himmelrike om de rödgröna vinner. Samtidigt som man föreslår en politik som ligger mycket nära alliansens. Ska man tro på dem - dvs att skattesänkningar leder till lägre löner så borde ju de rödgrönas skattesänkningar för pensionärer leda till lägre pension.

Mot den bild som man presenterar måste ju varje läsare ställa sin egen upplevelse. Man funderar väl på hur man faktiskt upplevt dessa fyra år. Har lönen sänkts? Har man mer eller mindre i plånboken efter fyra års finanskris med en alliansregering?