Det var ju detta som avgjorde valet 2006. Det är lika aktuellt 2010.

Kanske även vänstern begripit det till valet 2014?

Jag vet inte hur det är för andra sjukpensionärer. Jag är sjukpensionär för jag är sjuk. Och bara blir sämre. Jag kan inte jobba som andra kan. Men jag är aktiv med att rädda hemlösa katter. Det är mitt bidrag till samhället.

Och jag får en stor del av sjukpensionen från mitt hemland…

Det är synd om dem som vill jobba, men har sjukpensionerats. Men, det ska inte gå ut över oss som är sjuka och knappt kan jobba. Nu är jag sjukskriven igen, och jag bävar för att det inte blir godkänd från FK. Jag vet inte om jag går utan ersättning nu eller inte.

Sist tog det 3,5 månad innan jag fick besked. Först sa en handläggare nej, pga min läkares oförmåga att diagnostisera och skriva intyg, när jag fick komma till fhv, så blev det andra bullar. Fick ett flertal diagnoser och mycket bra intyg, sedan godkändes det. Men hur kul är det att gå utan ersättning i flera månader och även över jul?

Visst, man får retroaktivt, men då ska det betalas tillbaka till dem man fått låna av till räkningar under tiden. Denna väntan är hemsk faktiskt..

Om det vore så enkelt att de som inte kan jobba mer eller för en överskådlig framtid, finge sjukersättning på ett enklare vis, så vore det bra. Men man kan inte dra alla över en kam och förmoda att man fuskar eller att man kan jobba. Tyvärr så syns inte alla besvär på röntgen.

#2  Det är ju toppen att du hittat något som berikar ditt liv och andras att pyssla med då du inte kan arbeta. Det är nog inte många som har det så.

Jag tror säkert att en del som är sjukpensionerade kan jobba med rätt rehabilitering. Men långt ifrån alla.

Idag finns i princip ingen rehabilitering, det som kallas rehabilitering är arbetsträning som består i att du går ut och jobbar men får ersättning istället för lön.

Jag har sjukersättning och har krävt rehabilitering i form av behandlingar som skulle kunna hjälpa mig. Fick nej varje gång jag krävde det. För dyrt..

Jag har räknat lite på det och jag skulle behöva behandlingar till ett värde av 3000-4000 tusen i månaden (om jag skulle betala det själv), och då skulle jag antagligen kunna jobba iaf deltid minst. Om jag hade fått dessa behandlingar av staten så hade staten sparat in på min sjukersättning, jag hade betalat mer i skatt, det hade blivit fler arbetstillfällen för jag är inte ensam om att behöva hjälpen, de som blir anställda för att ge behandlingar får lön och skattar för detta. Samt att jag hade mått bättre! Sjukpensionerna hade gått ner, arbetslösheten hade gått ner = statistiken blir bättre. För mig är det en win-win situation.

Men nej, det går minsann inte. Sådan rehabilitering finns inte, ska jag bli rehabiliterad kan de hjälpa mig så jag får arbetsträna vilket jag inte klarar utan att må mycket sämre och antagligen blir sängliggande istället.

Hade Alliansen tagit med RIKTIG rehabilitering i sina planer tror jag att folk hade blivit friskare och gått ut i jobb. Idag är de tvingade och inte friskare, jag vet snarare folk som mår sämre idag för att de blivit utförsäkrade.

Jag tror att Alliansen kommer att förlora valet på grund av deras missar i sjukersättningen och försämringen för arbetslösa.

Det är kul att något positivt också. På en blogg skriver en flicka att hon 2006 röstade på mp. Båda hennes föräldrar var sjukskrivna och hon fasade vad som skulle hända med dem då alliansen vann valet.

"Fyra år efteråt var det uppenbart vad Alliansen gjort med min familj. Mina båda föräldrar är tillbaka i arbete, min far har ställt bort rullatorn.

Nej, det var inte så att Fredrik Reinfeldt och hans regeringskollegor knäppte med fingrarna och min far reste sig, stapplade några steg och utropade "Mein Führer! I can walk!" Däremot skedde en psykologisk förändring i och med att mina föräldrar blev uppmärksammade och ansågs värda den uppmärksamhet som var nödvändig för rehabilitering och återvändande till arbetsmarknaden."

Länk till bloggen

Skönt att det finns några som mår bättre men jag känner alldeles för många som mår sämre. För de lever utöver sina sjukdomar under hot, hot att utförsäkras med en oviss framtid.

Medborgarlön.

# 5 Jättebra! Men som # 6 skriver, alldeles för många mår sämre av att utförsäkras. Rehabilitering är alltid bra men utförsäkring alt hot om utförsäkring är inte rehabilitering. Inte ens arbetsträning som består av att du går ut och arbetar är rehabilitering enligt mig, det är arbete.

Ett pressmeddelande från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) idag:

Fler människor får stöd när rehabiliteringen ökar och utvecklas snabbt i alla landsting, visar en nationell sammanställning från Sveriges Kommuner och Landsting.

Under första halvåret i år ökade antalet multimodala rehabiliteringar (MMR) med 48 procent. Antalet behandlingar med kognitiv beteendeterapi (KBT) har ökat med 36 procent jämfört med samma period 2009.

- Resultaten visar att landstingen tar frågan om rehabilitering på största allvar. Det är ett hårt arbete att så snabbt bygga ut sin kapacitet, säger Marianne Granath, sektionschef på avdelningen för vård och omsorg på SKL.

Fördelningen av insatser mellan män och kvinnor är nästan oförändrad: cirka tre fjärdedelar av insatserna går till kvinnor.

Förra året skedde en stor ökning av insatser för rehabilitering under andra halvåret. Samma sak sker troligen även i år, eftersom de flesta landsting säger att de ska öka insatserna fram till årsskiftet. Nästan alla de tillfrågade landstingen är övertygade om att de får sin del av de 960 miljoner kronor som regeringen avsatt för dem som uppfyller kraven i överenskommelsen om rehabiliteringsgarantin.

Landstingens tillgång på MMR har ökat sedan 2008 och landstingen bedömer att den ökningen fortsätter även under resten av 2010. Tillgången på KBT beror på hur många personer som utbildats och den upphandling som skett av privata leverantörer. Tack vare ökad utbildning kommer tillgången på KBT att öka under hela perioden 2010-2013.

Den första överenskommelsen mellan SKL och regeringen började gälla den 1 juli 2008 och en ny överenskommelse har tecknats för 2009-2010. Regeringen avsatte 560 miljoner kronor 2009 och ytterligare 960 miljoner kronor inför 2010. Landstingen får pengar för genomförda rehabiliteringar i förhållande till invånarantal.

Glömde de min kommun?

# 10 Min med..

Min värk går inte att behandla med KBT bara med morfium.

#9 Imponerande!

De glömde både  Värmland och Gävleborg. En grundföruttsättning för att överhuvudtaget komma ut på arbetsmarknaden är ju att sjukvården fungerar. Jag har nu haft ryggproblem i 16 år, har inte ens varit i närheten av en läkare, eller någon som begripit sig på vad man kan göra åt det. Skulle jag få nytt ryggskott eller vad det nu är som händer så har jag fjorton dagar på mig att bli frisk. Visst om amn fick behandling direkt och sjukvården fungerade så kanske det är möjligt, jag vet faktiskt inte. Men den verkligheten finns ju inte, nya försäkringsreglerna utgår från att sjukvården fungerar fullt ut och alla får hjälp med en gång. Alltså ingen korrelation mellan de instanser man hamnar i vilket man vill eller inte. Jag har rehabiliterat och vidarutbildat mig själv utan att vänta på utredningar och arbetsprövningar, på den tiden AMI. Straffet blev att jag inte fick läsa med bibehållen a-kassa som flera av mina kamrater på komvux. Då 93-94 var utredningstiden 4-5 år, sedan skulle man eventuellt kunna hamna på komvux eller annan åtgärd. Jag sparade förmodligen 6-7 år på egna enligt myndigheter felaktiga beslut. Nu är det inte så att jag beklagar mig ekonomiskt, men jag har sparat en hel del pengar i skatteutgifter och kan sedan 8 år bidra med skattpengar istället. 2,5 år på komvux och 4,5 på universitet har jag dock varit "tärande". Jag hade aldrig stått ut och klarat det om det varit ett till två år sedan jag varit färdig.