Detta är absolut inget nytt.

Jag arbetade i början av 80-talet (läs socialdemokratiskt styre) på rehabavdelningar inom geriatrik.

Där fick man microlax måndag-onsdag-fredag. Helst skulle patienterna inte "baja" på helgen för det fanns lite tid över för detta. Duschning skedde varannan vecka. Halva avdelningen en vecka och nästa halva påföljande vecka.

De flesta hade katetrar eller blöjor och de som var sjukast bäddades ner tidig eftermiddag (15.00 tiden) för att vi skulle hinna med kvällsarbetet.

Trots alla brister så fungerar det på många sätt bättre nu, tro det eller ej.

#1  Vadspelar det för roll om det ar S som styrde då? Detär lika hemskt ändå.

Möjligtatt det fungerar bättre, menatt gå på toaefter schema tyckerjag är kränkning avmänskliga rättigheter. Senhur det fungerar i verkligheten, detvet jaginte för jag har inte jobbatinom vården, och skullealdrig kunna göra detheller.

#2 Jag håller med dig. Det spelar ingen roll vem som styr, det ska fungera ändå.

Många vill ändå påpeka att det har blivit så mycket sämre för sjuka och gamla med alliansen och där kan jag inte hålla med faktiskt.

#3  Idetta fall tror jaginteatt det var någottal om politik faktiskt, jagblev bara så förfärad över att cheferna bestämt det.

Det äringet besparingskrav heller somligger som grund, utan syftetär en ökad livskvalitet förden enskilde vårdtagaren, somde så fint uttrycker det.

Låterknepigt enligt mig.

Så ***borttaget svordom*** sjuk ide´ !

Visst ar det krankande men man kan inte skylla pa politikerna. Den vardpersonal som jag har tvingats mota inom aldrevard och sjalv som patient pa medicinavdelning visar tyvarr ingen storre respekt for manniskorna de ska varda.  Helt deras eget val. Mycket attitydproblem.

Nja, det här beror nog på vad det egentligen handlar om. Jag förstår förklaringen om blöjor. En del, allra helst de äldre, blir inkontinenta och måste då använda blöjor. Om man, som vårdpersonal, ser till att vedebörande kommer till toaletten ofta så kan det innebära att blöjan slipper bli indränkt av urin. Också att en och en annan helt slipper otyget. För ingen vill ha blöja. Det innebär också att, om de i alla fall måste ha kvar blöjan, kan få en bra mycket mindre sådan och slippa utslag och annat elände som till exempel urinvägsinfektioner.

Det kan alltså undelätta för vårdtagaren själv. Inte för vårdpersonalen. För ska man se det krasst så är det bra mycket bekvämmare för vårdpersonalen om vårdtagarna får stora blöjor och mindre toalettbesök.

Jag jobbar själv inom vården och vissa vårdtagare har inplanerade toabesök. Min erfarenhet är att de allra flesta faktiskt kissar då och att användandet av blöja minskar samt att hudirritationer, urinvägsinfektioner och annat minskar.

Man ska heller inte glömma att en urinvägsinfektion för en gammal människa slår hårt i många fall. De kan bli riktigt dåliga kan jag berätta. Till och med få demenssymptom. Bli så förvirrade att de inte längre vet var de befinner sig och ofta ramla och bryta sig. Få hög feber och mycket annat. Det låter otroligt men är faktiskt sant.

#6. Du verkar ha haft en enorm otur med den vårdpersonal du mött. Min erfarenhet är inte densamma, även om det finns en och en annan inom yrket som borde valt en helt annan väg. De allra flesta tar sitt yrkesval på största allvar och gör allt de kan, med de resurser som finns, för att vårdtagare/brukare/patienter ska få så god vård som möjligt.

Nej, tyvarr ar min erfarenhet inte ovanlig. Jag har inte haft exceptionell otur och det har inte min familj, mina vanner, mina bekanta och mina kollegor heller haft.  Tyvarr finns det manga inom vardyrkena som borde gora nagot annat, som liksom halkta in dar i brist pa battre ideer.

Det finns bra snickare och daliga snickare, det finns bra larare och daliga larare, det finns bra politiker och daliga politiker - alla yrkesgrupper har bra och daliga exempel. Vardpersonalen ar preis likadan men ar av nagon anledning en helig ko. Plus att det ar nastan helt omojligt att genomfora klagomal och fa upprattelse.

#8  Håller med.

#8 Min erfarnhet är att de flesta läkare är bra läkare, de flesta snickare är bra snickare och de flesta sjuksköterskor är bra sådana.

Majoriteten i de olika yrkesgrupperna har valt yrkena själva, eftersom det är det de vill jobba med.

Tyvärr finns det alltid människor som är dåliga på sina jobb, eftersom hjärtat inte finns med i bilden, men som tur är är det fler som har med sitt hjärta i arbetet.

#8. Ja men självklart finns det bra och dåligt med allting. Fast som du skriver……."Nej, tyvarr ar min erfarenhet inte ovanlig. Jag har inte haft exceptionell otur och det har inte min familj, mina vanner, mina bekanta och mina kollegor heller haft."……..tycker jag det låter som om det är mer regel än undantag att vårdpersonal är dåliga och borde ha ett annat yrke. Du backar ju upp det, som det låter, med att din familj, dina vänner, dina bekanta och dina kollegor på något vis är av samma mening som du. Det låter rätt illa tycker jag.

Jag jobbar själv inom vården och vet att det inte är så illa som du vill göra gällande. Som jag tidigare skrev, visst finns det vårdpersonal som borde ha ett annat yrke, men det är mer undantag än regel. Ungefär som de andra yrkeskategorierna du tar upp.

#10. Precis.

Jag ar ledsen Blombukett, men mina erfarenheter har du ingen insyn i. Det ar trakigt att det later illa, men det ar for att situationen ar otrevlig. Speciellt inom varden av kroniker och aldre. Detta ar en helig ko och folk blir upprorda. Nu galler hogre krav pa medmansklighet och kvalitet pa service i vardyrken an i andra yrken. En dalig snickare kanske sagar snett medan en hjartlos vardare ger upphov till manskligt lidande - bade fysiskt och psykiskt.

Nar de som arbetar inom varden tar ett steg tillbaka och ar oppna med de problem de sjalva skapar sa kommer saker att forbattras. Sa lange allt skylles pa resurser och sjukhusledningar och politiker sa kommer vi ingenstans. Forandring borjar alltid hos en sjalv.

#12. Du påstår saker, och det inte bara i den här tråden, och när man skriver, för man inte håller med dig, så kommer detta att man inte vet något om dig och ditt. Vem har påstått något annat?

Eftersom du skriver inlägg och där lägger (vilket jag förmodar) dina åsikter, utgår man från det du skrivit och svarar därefter. Det blir lite konstigt om man hela tiden får den typen av svar från dig.

Jag vet inget om din erfarenhet, men jag vet en hel del om vården, vårdyrket och hur det fungerar. Jag kan nästan med säkerhet säga att du inte har stött på samtliga utövare inom vårdyrket utan några enstaka och där i haft dålig erfarenhet och drar slutsatser som kanske inte stämmer.

Jag vet, av egen erfarenhet, hur de allra flesta som arbetar inom detta yrke, slår knut på sig själva för att kunna ge den bästa möjliga vård, trots spariver och annat. Av egen erfarenhet vet jag också att de allra flesta gör sitt yttersta och valt sitt yrke av den anledningen att de vill arbeta inom detsamma. Det är knappast för lönens skull. Eller för de lätta och lugna arbetsdagarna. Eller för att man absolut inte vill se lidande och annat elände. Man vill helt enkelt finnas till hands för både patienter/vårdtagare/brukare och dess anhöriga.

Att som du säga att man "skyller" på resurser och annat är tråkigt att läsa. Har du själv arbetat inom vården? Vet du hur det är när det sparas in på resurser? Allra helst mänskliga sådana? Det vet jag och jag kan garantera att det inte är lätt och att det inte är frågan om att "skylla" på någon. Det är ett faktum. Det är inte så lätt att ge samma goda omvårdnad, omtanke och social kontakt när man är tre personer på fem personers arbete. Försök själv? Det är människor vi arbetar med och inga maskiner. Ska tid finnas för var och en, är det ett absolut måste att det också finns resurser för det. Det trodde jag var och en förstod.

Du kan förändra dig bäst du vill, tas resurser bort så är det ändå en självklarhet att vissa saker försämras. Det är ett faktum att vårdpersonal, eftersom det är människor de arbetar med, ofta brakar rätt in i väggen. Oftast p g a den stress den känner att inte räcka till. Det är en ohyggligt jobbig känsla kan jag tala om. Man vill så mycket men tiden räcker inte till, för du, som vårdpersonal, måste räcka till för alla. Det är många kan jag tala om, som går hem och känner att de inte mår bra p g a otillfredställelsen att inte ha räckt till. Detta har inget att göra med att vårdyrket skulle vara heligt. Om du bara visste hur många gånger vi måste ta ett steg tillbaka, istället för flera steg framåt.