Svarar på delen om skolan.

Vi har även ändrat skolan två gånger sedan dess, för gymnasiets del genom lpf80 och lpf 94 (kommunaliseringen). Som jämförelse läser eleverna på samhäll nu 26 kurser jämfört med 13 under lpf80. Vi trycker alltså in mer kunskap på mer skilda kurser. Betygsystemet vi hade med 1,2,3,4,5 gav "godkänt", En etta idag motsvaras närmast av IG alltså ej godkänd. Nånstans mellan 2,5 och 3,5 ligger kunskapskraven för godkänd. Det finns alltså en teknisk bedömning som ej passats in i kraven.

Nu senast hörde jag en debatt där man ska åtgärda problemen med examinationer, vi har idag nationella prov. I dessa har enligt mätningarna resultaten gått bakåt. Svenska, matte och engelska. Det ska vi alltså lösa genom att införa en metod som inte lyckats i de ämnena i fler ämnen. Vi har även betygsinflation, en del skolor konkurrerar genom att ha höga betyg som inte motsvarar kunskapen. "smarta" elever väljer alltså dessa skolor. Fast de egentligen inte blir lika smarta så är det smart val?

Skolans problem beror som alltid på vilken samhällsklass man tillhör, inte etnicitet. I ett hem där språket och kunskapen är sämre än i andra hem har svårare att hävda sig. Det spelar ingen roll om man är etniskt tillhörande ett annat folkslag. Vi hade även problem med "arbetarbarn" eller de som hade föräldrar från annan socialgrupp förr. Det är alltså hemmiljön som till viss del är avgörande.

Men nog måste jag säga att jag upplevde skolan som rättvis oavsett vad man kom ifrån. Själv så hade jag föräldrar som var arbetare men de var läsande människor. Jag blev alltid förhörd på läxan som jag hade ända upp t.o.m 9:e klass.

Inte upplevde jag heller att betygen sattes efter vem man var. Jag hade inga problem med skolan och hade lätt för att lära vilket också syntes i betygen. Mina föräldar ansåg att det var viktigt att ha en yrkesutbildning så jag fick gå två terminer på vårdskola innan jag började arbeta.

Två år senare så sökte jag till folkhögskola och gick där i två år för att läsa in treårigt gymnasium för att sedan söka till universitetsutbildning. Inget  av detta hade någon gjort före mig i min familj, men jag tyckte inte att det var några problem. Det gick fint att ta sig igenom, inte en enda omtenta.

Måste bara kommentera att de flesta privatskolor i Sverige är helt gratis. Det som kostar är att man själv får betala resan dit ifall det skulle behövas med buss, tåg etc. Gick själv på privatskola så jag har förstahandserfarenhet.

Och kommunala skolan är otroligt orättvis. Går på en nu så har även där färsk förstahandserfarenhet.

Sen tror jag även att anledningen att privatvård blir sämre är att de som bestämmer vill ha mer pengar. Nöjde de sig med en rimlig vinst så det gick runt skulle det se helt annorlunda ut. Klart alla vill ha pengar! Tror inte alls att lösningen på alla problem är att höja skatterna.

Sen är ju frågan hur mycket vi ska betala i skatt? 100%? Hjälper det?

Sverige har ett av världens högsta skattetryck, men ändå fungerar det dåligt. Vad är problemet?

#2 Det är väldigt svårt att prata "skola" efter personliga erfarenheter. Det säger liksom ingenting.

Kan tillägga att mina erfarenheter är precis tvärtemot dina.

Första dagen på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg så fick vi presentera oss i klassen SAMT tala om vad vår pappa arbetade med men min historia säger heller ingenting.

Personligen tror jag och det stöds i forskningsrapporter också att det handlar mycket om hemförhållanden och socialgrupp som #1 skriver.

# 5 Men jag tror också att det beror på var man växte upp. Själv växte jag upp en liten by på landet med 500 invånare och de allra flesta var arbetare på sanatoriet där. Hemförhållandena var ungefär de samma.

Mitt första skolår gick jag i en B-skola dvs två klasser i samma rum både 1:an och 2:an. Sedan fick jag flck flytta till en större skola med 1-årskurs 7 men det var fortfarande en by ute på landet.

Årskurs 7-9 gick jag i en större skola med 800 elever. Men jag bodde på samma ställe. Så min hemmiljö hade inte förändrats. Jag är född i mitten av 50-talet så det var goda tider då jag växte upp. Ingen var arbetslös alla behövdes.

#1 Tack för din fortsatta ifyllnad om skolan.

Sedan hade jag inte tänkt att vi ska jämföra våra skolgångar, men sakring - jag antar att du gick ut skolan innan kommunaliseringen utav skolan ägd rum.

Faktum är att i granskning har man tagit med etnicitet, samhällsklasser (glömde det i #0) osv en stor betydelse.

#3 jag kan ine svara på om alla privatskolor är gratis, men resan dit och studielitteraturen får föräldrarna stå för.

#4 Detta är en typisk borgerlig fråga när det kommer till skatten.
Visst har vi väldigt högt skattetryck och det har vi haft sen 90-talet. Däremot betalar vi inte högst skatt.

Låt säga att jag skulle kunna tänka mig en skattehöjning på 2 kronor/hundring. Detta ger att en som tjänar 10 000 får betala 200 kr extra i skatt, men detta skulle jämnas ut med att man sänker a-kassa avgiften.

Men låt oss ta en industrikommun på 50 000 invånare där 20 000 har inkomst (ej pensionärer inräknat) och snittlönen är på 20 000. Detta ger att varje löntagare betalar 400 kr extra i skatt, vilket ger 8 miljoner i månaden - 96 miljoner om året. Om man slår ut detta så får man följande:

• 1 040 000 går till hälsa och sjukvård
• 1 040 000 går till utbildning
• 1 120 000 går till allmän ofentlig förvaltning
• 3 360 000 går till socialt skydd

(källa)

Detta skulle jobb till några nya lärare, mer personal inom sjukvården samt sängplatser.

För tre kronor får man in 144 miljoner inom kommunen.

Om man tänker efter så har man sagt upp mellan 10-20 000 anställda inom offentlig sektor sedan alliansen vann 2006. Detta gav en skattesänkning på 80 miljarder!

Sedan har i ju SJ ochdet svenska järnvägsnätet som är en katastrofal privatisering. Vi har sett hur det gick:

• Tågen aldrig i tid
• Trasiga lok
• Dålig snöröjning
• Tågen klarar inte av vintern
• Konstig prissättning på biljetter
• Urusel service (betalnummer och 30 min väntetid)

Detta har skett pga många faktorer:

• Man har fasat ut de kunniga för att man anser dem som jobbiga besserwissar
• Ledningen har ingen aning om hur det verkligen ser ut på järnvägsnätet
• Inklusive reperationsfirmorna som utför fuskjobb
• Dålig underhållning utav rälsen och tekniken kring dem

Källa: aftonbladet

Samt konversationer med personal

Men det hjälper inte att höja skatten. Problemet är att vi har privata aktörer som vill och får tjäna pengar på skolan, vården och omsorgen. Detta tycker jag är helt fel. Det är våra skattepengar som går rätt ned i fickan på privata intressenter. Det är väl ändå inte meningen med skatten?

Ja när gick i skolan var den statilig, men kom ihåg att det var S som kommunaliserade den med Göran Persson som skolminister.

#8. Jag är inne på ditt exempel på SJ.

Man tror att problemen kan lösas om man byter ut ledningen, vilket ju bara kostar pengar, för då ska det omorganiseras. Istället skulle man givetvis lyssna på personalen som vet hur verkligheten ser ut och som också kan lösa en hel del.

Jag pratade med en sjukhusanställd, och hon sa att personalen aldrig blir tillfrågad i nedskärningstider, alla direktiv kommer uppifrån.

Jag tror att man kan effektivisera en hel del, men som sagt, det ska till rätt folk för att komma med rätt förslag.

#7 Det var nog det mest snedvridna jag har läst på länge. Om du ökar skatten som du tänkt dig och därmed ökar skatteintäkterna med 96 miljoner om året så tar du samtidigt ut lika mycket från den lokala ekonomin. Det gör att arbetaren inte kan köpa lika mycket vilket ger mindre vinst för företagen, mindre anställda och mindre skatter. Så nettobeloppet blir inte 96 miljoner.

Om man tänker efter så har man sagt upp mellan 10-20 000 anställda inom offentlig sektor sedan alliansen vann 2006. Detta gav en skattesänkning på 80 miljarder! Men eftersom dessa personers löner betalades med skattepengar så blir det en nettovinst för staten. Det måste du väl kunna se?

Skolorna kommer aldrig att bli jämlika även om du tar bort privat och friskolor. Det handlar om föräldrar som bryr sig om utbildningen för sina barn och dom skolor som ligger i områden där folk bryr sig och är engagerade kommer alltid att göra bättre ifrån sig.

Arbetsmiljön i skolor där föräldrar bryr sig kommer att bli bättre vilket gör att dom kan locka till sig bättre lärare. Du kan göra vad du vill men om man inte ändrar inställningen hos invånarna i samhället så kommer inte skolan att gå bättre heller.

Idag så satt vi några stycken och pratade om privat sjukvård kontra Landstingets sjukvård. Jag fick då veta att den privata sjukvården tar en massa prover och verkligen undersöker allt. Sedan så skickar de räkningen för alla provtagningar till Landstinget som måste betala.
Inte konstigt att Landstingsvården blir sämre och sämre.
Landstinget börjar året med en säck pengar som de ska tömma till årets slut. De privata börjar året med en tom säck som de sedan fyller till årets slut. De privata säger välkommen välkommen så ska vi grotta i alla dina tänkbara bekymmer, och lite till, och sedan så gör vi ett återbesök om någon månad och följer upp nästa år. Om du blir sjuk på riktigt och börjar kosta pengar så bollar de snabbt över dej till Landstinget där de får ta tag i dej och kostnaderna som det medför.
Landstinget som ser pengasäcken krympa tar ofta ganska motvilligt emot folk som söker vård då de har en tajt budjet att hålla.
Den privata sjkvården är alltså strålande, men på bekostnad av Landstinget som måste ta kostnaderna och generera de privata vårdbolagens vinst.

Samma med skola. Friskolor behöver inte ha gymnastiksal eller slöjdsalar. Dessa får de låna gratis av kommunen som får stå för lokalhyra och underhåll. Kommunen tömmer alltså sin pengasäck för att fylla den privata.

#12. Men det probblemet som du beskriver är ju inte de privata sjukhusens eller de privata skolornas fel? Kommunen/staten har ju själv lagt upp till att det är tillåtet, då får i så fall de reglerna ändras.

#13 Förlåt att det blev lite otydligt, jag tänkte inte på att skriva det eftersom jag utgick från att det var uppenbart att problemet ligger på regeringsnivå

Här vilar nu ett nedläggningshot mot de mindre skolorna på landsbygden samt ett par i tätorten. Det föräldrarna har att se fram emot är att starta friskolor då. Det finns redan fler friskolor i denna kommunen än vad det finns i de flesta kommuner och det har skett med en S-majoritet vid styret.

Nu är det försvisso en borgerlig majoritet med stöd att MP som regerar här men jag kan inte minnas att de gick till val på att lägga ned några landsbgsskolor och göra om de större skolorna till F-9 skolor.

"Marginalen skruvades upp rejält 2009 för att underlätta för nya aktörer att etablera sig på marknaden. Åtgärden höjde statens kostnader från 4 till 4,5 miljarder kronor. Men mycket talar nu för att en del av tillskottet på 500 miljoner kronor har slussats skattefritt ur landet.

Detta beror på att riskkapitalbolagen bakom de nya apotekskedjorna optimerar sin lönsamhet genom att basera moderbolaget i lågskatteländer, och sedan låna ut pengar till den svenska rörelsen till höga räntor.

Metoden är vanlig bland riskkapitalbolag och har under året kritiserats hårt av finansminister Anders Borg."

Källa:http://www.e24.se/business/bank-och-finans/statligt-apoteksstod-till-skatteparadis_3172744.e24

Undrar vad Borg tänker göra mer än kritisera?

Såg också detta på Rapport någon gång i veckan som gick och då gällde det Carema. De lånade ut pengar internt till en ränta på 12%. Och med tanke på vad räntorna ligger just nu och vad man får ett vanligt huslån för ränta aå kan jag inte se detta som annat än ocker. Skatteverket har tydligen försökt att få detta prövat.

Förlåt att jag dröjer med svar.

Visst löser inte en skattehöjning alla problem, men när det kommer till 10-20 000 färre inom den offentliga sektorn så är detta en statlig vinst på bekostnad av sämre vård, sämre skola etc.

Eftersom kommunal och landsting får betala för dessa privata aktörer så finns det inte mycket pengar kvar och det kan vara svårt att prioritera personal på skolor och omsorg. Detta gör att man säljer lokalerna till privata aktörer som fallet med Carema som i sig försöker göra allt för att gå med vinst.

Som ni bör veta vid det här laget så satsar privata aktörer på att gå så mycket i vinst på bekostnad av vården, servicen eller annat. SJ och Carema är bra exempel på detta.

En del kommuner, som Nyköping, är däremot väldigt smarta och bygger upp stora industrilokaler och som sedan hyrs ut till privata aktörer. På så sätt får dem in pengar som även kan läggas på nnat inom kommunen - t. ex. skola eller omsorg.

Men tillbaka till ämnet så tror jag fortfarande att privatiseringen utav offentliga sektorn kommer slå hårt tillbaka i framtiden. Just nu väntar jag på att apoteken som drivs i privat regi kommer att lägga ner dem som inte är lönsamma på landsorten. Detta kan drabba norrland då distanserna är väligt långa. Dessutm har servicen blivit sämre då man måste ringa runt till olika aktörer för att få reda på ifall en viss receptbelagd medicin finns inne.

Nu är det om Carema på Rapport igen. 

"Skattemedel har alltså gått till att låta Stockholms stad putsa Caremas anseende inom äldreomsorgen efter höstens alla skandaler." 
Källa:http://svt.se/1.2641777/skattebetalare_stod_for_caremas_pr-fakturor

Senaste man har läst är ju ägarna till Baggium koncernen som äger ett flertal privatskolor där man har plockar ut en vinst på 400 miljoner trots att skolorna är under all kritik och har många brister i sina utbildningar. Politiker verka inte förstå att privata företag enbart vill gå med vinst.

#19  Det var nog inte en riktig slutsats av det som hänt. S´tockholms stad kostade på chefer en utbildning för 150 000 kr så att de kan möta pressen och förmedla rätt budskap. Detta baserat på Carema och Attendo affärer, men det har inget med att putsa Caremas anseende

#21 Nej, det förståss. Det var nog för att putsa sitt eget eftersom många antagligen inte gillar att de har med Carema att göra.

# 21 Det trodde jag de skulle klara av utan att behöva ta 150.000 av skattemedel till.

#23 Har du aldrig fått utbildning genom arbetsgivare?

# 24 Jodå men i den positionen som de befinner sig förväntar jag mig att de redan kan hantera sådant.

#25 Position?  Vet du vilka som genomgick detta?  Det finns ju chefer på många nivåer och alla är inte så väl utbildade för den här typen av kontakter som de råkade ut för. Det är trots allt människor vi talar om, med både styrkor och svagheter.

# 26 Jag förväntar mig att media söker upp den som är högst ansvarig och förväntar mig att denne kan hanetera media.

#27 Och om media inte gör det utan jagar överallt, på alla nivåer, så behövs det stöd och hjälp till de som utsätts. Dessutom ska vi komma igåg att vissa beslut exekveras av tjänstemän, men besluten tas av politiker. Dessa beslut ska sedan motiveras av anställda, och då är det rimligt att också ge dem redskapen, eller …..?

# 28 Då hänvisar man till dem som fattat besluten. Det har jag fått lära mig.

#29

Ingen tar ansvar idag, framförallt politiker eller politiskt tillsatta chefer. Carema vill tjäna pengar, hur kan man bli förvånad? Samma sak med skolan, där blir man också förvånad. Nu vill man ha fler kontroller och lägger skulden på någon anonym, den retoriken är vanlig. Bort från företagens ansvar och skylla på att kommunerna inte kontrollerar tillräckligt. Vem ska betala det? Hur många kontrollanter behövs, och framförallt, är man inte ansvarig förrän någon myndighet säger det?

Du har rätt, det borde gå att ta ansvar för sina beslut istället för att lyssna på någon anekdotberättande föreläsare i mediekommunikation för 150 000:-. Tyvärr tycks ansvar vara något man smiter ifrån och delegerar nedåt hela tiden.. Höjden är ju att sköterskor ska göra vissa läkarinsatser i Västerbotten omk politiker får som man vill. Är det att ta ansvar för neddragningar och dess konsekvenser?

Tycker inte att skolan eller att sjukvård/äldrevård ska vara vinstdrivande. Det finns för mycket hungriga gamar som vill tjäna pengar och struntar i hur. Det som har hänt med Carema, och den misskötsel som funnits bland många av friskolorna som är populära.

Fast skolorna är inte alls lika farligt missköta som äldrevården är. Det är rätt absurt att man låter det vara privatiserat när det uppenbarligen inte håller alls.

#29  Lycka till med din karriär, eftersom du inte behöver någon fortbildning. Jag anser det är bättre med utbildning än att lämna anställda i händerna på media.

#30.  Vem var det som deltog i utbildningen undrar jag, du tycks veta.

Paul Ronge har gjort en karriär på att åka runt och föreläsa i mediekommunijation. Hans föreläsningar kostar företagen/organisationer 150 000:-. Han coachar även privatpersoner. Man kan faktiskt ifrågasätta nyttan av dessa föreläsningar, nu är i alla fall trenden att man har någon slags workshop i samband med dessa föreläsningar. Jag har själv varit på många sådana projekt eller vad vi ska kalla dem. Nyttan de gör är marginell, de är ofta kvasivetenskapliga och bygger mer på enskilda personers erfarenhet än kunskap. Har man lite roliga poänger och är underhållande så blir man poppis som föreläsare. Det är inte ofta som man använder den kunskap eller lyssnar på budskapet, däremot så pratas det ofta om de olika historier man hört. En del konstaterar att han/hon var så bra men kan inte referera till vad de hade för budskap. Det måste nu vara ett 50 tal sådana föreläsningar jag gått på, det är bara några få som jag kunnat använda mig av. Många har jag haft mer kunskap än föreläsarna, fast när chefer säger att vi ska gå, ja då måste vi gå. Nyttan har alltså inget med det att göra, det ser bra ut på pappret. Detta har blivit en ny sorts byråkrati, där ingen törs ifrågasätta nyttan, då är man negativ och bakåtsträvare. Jag har 60 poäng i media och kommunikationsvetenskap och tvingas använda tre dagar till exempel Kaj Pollack, som var det mest värdelösa jag varit på. Men han är ju "kändis" så då är det bara att lyssna. Tänk om man istället fått tre dagar extra till att ägna sig åt elever och deras kunskap! Den enda som jag kunnat använda mig av så är det Thomas Gad som kom med något nytt, visserligen inte vetenskapligt men nyttiga tips.

# 32 Jag har ingen karriär då jag är sjukpenssinär. 

Men jag har deltagit i otaliga kurser från partipolitikst håll bl.a om hur man ska hantera media och detta utan att sitta på någon chefsposition. Och de har varit nyttiga vill jag lova då det varit partikamrater som hållit i dem som själva varit "utsatta" för media och som varit mediatränade till skillnad mot vad # 33 beskriver.

Även som kommunpolitker så deltog jag i utbildningar av olika slag men det var mest frågan om att förkovra sig i det som gällde kommunen och den nämnd som man satt i.

#34 och dessa utbildningar var det ingen som betalade åt dig, på det sätt som nu sker när ett antal personer som hamnat i skottgluggen får en välbehövlig utbildning?  Efetr vad jag förstår så satsade några på att lära ut och förmedla kunskaper, pås mma sätt som nu skett. Och det är fel enligt tidigare inlägg.

I övrigt så ser jag skilnad mellan den raljerande beskrivning som ges mot den utbildning som de berörda i Stockholm fick, för att på ett bra sätt kunna hantera den uppkomna situationen. Jag tror inte att de personerna fått förmånen att läsa  media och kommunikation i den fria universitetsutbildningen utan de har andra, bättre anpassade kvalifikationer för sitt jobb inom äldrevården. Att då förmena dem denna extra utbildning tycker jag är fel, de behöver detta extra stöd och som skattebetalare i Stockholm är jag glad för denna lilla satsning, det blir inte många ören per skalle  för oss som betalar skatt i Stockholm.

# 35 Som framgår av mitt inlägg så var det mestadels partiet som betalade. Det övriga inom kommunen var kommunanställda som berättade vad just de gjorde inom förvaltningen på betald arbetstid.

Att i ren panik låta anställda få "mediautbildning" istället för att göra något åt orsaken anser jag inte vara befogat. För det var så att de på äldreboenden inte hade skött det de skulle.

#35

Det blir inte många ören att ha anställda som gör sitt jobb heller. Det är BS man håller på med, någon enstaka dags utbildning jämfört med att ha tillräckligt med folk anställda. Man lägger hellre pengar på struntsaker än personal. Många bäckar små!

Här har är ägarna bakom vår "välfärd". Läs artikeln, bl.a en expert på Skatteverket på riskkapitalbolag uttalar som om vinstprocenten. Den är väldigt hög.

Jag har inget emot privata vårdgivare eller privata skolor, det jag är emot är att de det är våra skattepengar som försvinner i form av vinst.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14096107.ab

Jag tänkte lite på den här meningen. Idag är det långt ifrån alla som klarar grundskolan utan det som avgör om ett barn för höga betyg och klarar av gymnasiet i senare skede är etnicitet, var man bor och hur välställda ens föräldrar är.

Det har aldrig varit annorlunda. Du kan gå tillbaka till 70-talet och se samma sak då. Hur du än gör så kommer attityden hos föräldrarna att spela en stor roll för hur bra barnen klarar sig i skolan. På 70-talet betydde det mycket på var man bodde och vilken skola man gick i på hur bra man skulle klara skolan.

Jag kan inte säga att jag tycker om skolor som bara drivs i vinstdrivande syfte men samtidigt så måste det finnas alternativ om inte den kommunala skolan gör ett bra jobb.

Ytterligare en artikel i dagens Aftonblad om vart våra skattepengar tar vägen. Och hur bolagen undviker att skatta för pengarna.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14097448.ab

#37  hur mycket personal får du för 150 000 kr? Någon relevans borde det finnas, dessutom var det en del av vidareutbildning för befintlig personal, men de ska kanske inte få sådan?

#41

Det är ju inte de enda föreläsningarna de har, stora pengar slösas bort på strunt istället för att ägna sig åt verksamheten. Närmare 500 000:- avsätts på mitt jobb för fortbildning, sen tillkommer tretton studiedagar med föreläsare på det, på dessa förekommer det alltmer sällan tankar åt det vi ska ägna oss åt. Närmast ska vi diskutera betygsättning, ingen frågar oss om det finns oklarheter, de förutsätter att vi inte fattar något. Vi kollegor ska alltså diskutera, finns inget facit för hur det ska se ut, mer än det skolverket gett ut.

Jag fastnade på det som stod i #19 och den "felaktiga" kopplingen till vad pengarna gått till. 

Avseende #42 vet jag inget om vilka som bestämt vad,  så där passar jag.

Förstatliga alla banker och basindustrier, upphandla Volvo och Saab i statlig ägo, sänk förtroendevaldas löner och föremåner, inskränk grovt på kungahusets resurser, stoppa invandringen och repatriera utomeuropéer, subventionera bemanningsföretag.

Kort recept för att reda ut ekonomin och ha pengar över till skola, äldre och de verkligt sjuka.

#44 Den kommunistiska modellen brukar inte hålla speciellt bra, om man tittar på andra länder.

Kommunism fungerar inte nej, har aldrig och kommer aldrig fungera.
Åt var och en efter behov innebär total anarki.
Menar du sovjetkommunism alá total centralstyrning och planekonomi fungerar den inte heller då viss intern konkurrens är nödvändigt för en sund utveckling.

Blandekonomier har däremot alltid fungerat utmärkt, från Tredje Rike till socialdemokratiska Sverige, som förövrigt inspirerades av förstnämnda om du vill ha lite kuriosa.

#46 Jag tycker att det kan vara båda delarna på marknaden. Det kan mycket väl både finnas privata och statligt ägda banker på samma marknad. Jag ser absolut inga problem med det.

Tredja riket fungerade inte alls, det byggde på att sno resurser från andra, till slut så gick man ju under, det är nog världshistoriens snabbaste ekonomiska fall genom tiderna. Inte ens tio år höll det. Man betalade inte för till exempel oljan den försökte man erövra, det var i stort sett bara Sverige och Schweiz man gjorde affärer med.

#48 bra sagt.

Nu pratar jag om Tredje Rikets interna ekonomiska angelägenheter, inte hur de fungerade som krigsförande imperium, vilket är en helt annan historia.
Vi vet också båda två varför det "slutade fungera", inte p.g.a. systemets oduglighet utan p.g.a. frontens sammanbrott, så sluta trolla är du snäll.

Men du kan ju inte utesluta det ena från det andra. Har du någon som helst insikt i ekonomi skulle du förstå det. Med den logiken är greklands finanser goda.

Ekonomier struktureras alltid om i krigslägen, till s.k. krigsekonomier. Den ekonomiska och arbetsmarknadspolitiska modell jag pratar om är den före kriget, även om delar av den fanns kvar under kriget försvarar jag inte imperialistisk aggression och resurser konfiskerade genom den.
I runda drag pratar jag om samma modell som Per-Albin Hansson inledde i Sverige, d.v.s. Folkhemmet.

#50. Vad menar du med "Tredje Rikets interna ekonomiska angelägenheter"?

Hitler gjorde en del saker som fick fart på Tysklands eländiga ekonomi, det är sant. Han började bygga Autobahn och det var han som fick Ferdinand Porsche att rita Folkavagnen (Bubblan). Och nej, det är en myt att han satt i fängelse och blev tvingad till det. 

Men i övrigt vet jag inte hur de interna ekonomiska angelägenheterna fungerade, för Hitler kastade sig raskt över stora delar av Europa och "resten är historia". Om du nu inte räknar krigsindustrin, vilket alltid satt fart på inhemsk ekonomi, men kanske av fel anledning.

#53

Precis, som alltid när man satsar på egen konsumtion, oavsett om det är vägar eller krigsindustri, så gräver man sin egen grav om det inte leder till utveckling för exportindustri. Man får en kortvarig minskning av arbetslösa men kan inte finansiera det.

Uppenbarligen så lönar det sig att driva vårdbolag privat.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14120662.ab

#55 Men så uppenbart grovt oetiskt att förrädaren inte ens vågar bo i landet han suger ut.

#52

Tror du verkligen på att man inte behöver finansiera en sådan satsning, den bara dyker upp? Det var vanlig enkel teori från John Maynard Keynes man byggde sina ekonomiska teorier på. Man var före i USA med "The new deal". Hitler gjorde samma sak fast han satsade på krigsindustri för eget bruk, hur fasen kan du tycka det är bra. Det är lätt att glömma att medans han byggde autobahn som skulle klara stridsvagnar och militära transporter så fanns ghettona kvar i städerna. I USA så byggde man infrastruktur och bostäder för folket, precis som P A Hansson. Lubbe Nordström ska du heller inte glömma som inspiratör. Du har en förmåga att bara tro på det du vill.

#55 Carema är ena ruttna jäklar alltså.

# 57 Ja i USA var det smör och kanoner medan det i Tyskland var smör eller kanoner.

#57 "Hitler gjorde samma sak fast han satsade på krigsindustri för eget bruk, hur fasen kan du tycka det är bra."

Du glömmer den sociala kontexten här. Tyskland var kring denna tid gravt demoraliserat efter kriget. Mycket av den civila etiken hade man tidigare fått från de militära traditionernas genomsyrande av samhällsinstitutionerna, nationens solidariska anda och samförstånd kom från hären i Tyskland. Utan här, ingen sammanhållning, som man såg 1918 då provokatörer och kriminella element gick lösa och skapade oreda, drog sig ur federationen m.m.
En annan anledning till upprustningen var att det givetvis skapade jobb men även att andra staters ledare öppet och dolt hetsade mot Tyskland efter att Hitler kom till makten.
Googla "judea declares war on Germany" exempelvis.
Roosevelt var heller inte Guds bästa barn, han ville ha krig med Tyskland, han letade efter sätt att utlösa kriget i flera år.
Hitler ville främst ena alla tyska bosättningar i ett och samma rike, för detta fick han mycket skit.

Det är lätt att sitta såhär 80 år senare och leka efterklok som svensk utan minsta insyn i dåtidens sociala situation, men du gör inte tyskarna rättvisa genom att enögt antyda att de är krigshetsare, det gränsar snarare till en rasistisk fördom om dem.

#60. Tyskar är ingen ras. Vi kan ha fördomar om tyskar (fransmän, danskar…) men inga rasistiska sådana.

Sen kan jag hålla med dig om att den vanlige tysken säkert inte var nån krigshetsare, men jag tror att många var agra över hur Tyskland pekades ut som den onda nationen efter 1a världskriget. De andra länderna var lika glada när (1a) kriget startade, där kan man faktiskt tala om krigshets.

Intressant omskrivning, nu närmare 80 år efter det att inträffade. Hitler stack aldrig under stolen med att det var ett stortyskland där äkta så kallade renrasiga tyskar skulle bo som var hans mål. Flytta undan de som inte passade, tillåt bara de traditioner som var något som kallades äkta tyska, och liknande åtgärder. Kanske känns de igen från idag.

#60

Jag skrev Hitler, inte tyskar i allmänhet, det är en jäkla skillnad. Du förvränger vad jag skriver. Nu ser jag vad du går för när du försöker rättfärdiga hans handlingar. Social kontext, nä det var visserligen stark militär närvaro men vanligt folk var nog snarare kuvade än militärvänliga, därav oroligheter. Jag googlade och fick bara fram skitlänkar som jag inte ens ids kolla. Läs mein kampf så framgår det tydligt vilken krigshetsare Hitler var, löjligt att du försöker lägga skulden på andra.

Nu har vi väl kommit ifån ämnet.