Tvärr så gör svenska läkare så.

När jag var tvungen att göra abort -97 så vände läkaren TV med ultraljudsbilden åt mitt håll och började förklara: Här är benen, här är huvudet och armarna är här osv osv

Han VISSTE att jag skulle göra abort då.

För jävligt.

Min tanke är för övrigt att det bästa sättet att minska antalet aborter utan att inkräkta på folks integritet är att ge billig preventivrådgivning/mödravård, bidra med billiga preventivmedel (statligt subventionerade om så krävs) och att ha en utvecklad sexualkunskap i skolorna.

I USA är ju sexualundervisning ofta baktalat och absolut inget som måste finnas i undervisningen. Vet inte hur det ser ut i alla delstater, men vet att det ofta väcker rabalder i vilket fall. Och vilka är det som främst vägrar den här sortens sexualundervisning i skolorna, om inte samma religiösa och/eller konservativa grupper som sedan står och protesterar utanför abortkliniker?!

Jag anser att det kan vara en vettig idé i många fall, inte gällande våldtäktsoffer och liknande givetvis, men varför ska du inte vara medveten om beslutet som du tar? Du aborterar något som potentiellt skulle kunna bli ett barn, det är ett beslut du måste ta välgrundat, det är inte helt ovanligt att kvinnor ångrar sig senare efter förhastade abortbeslut. Psykologsamtal anser jag även det skall vara ett obligatorium vid eventuella aborter.

Att ens ta upp att pappan skall vara med på samma villkor anser jag är så långsökt att det blir nära på löjligt, pappan har ju nämligen ingen juridisk rätt att vara delaktig i beslutet kring en abort.

Det kallas inte foster förrän efter 9:e veckan och fram till 12:e veckan har man rätt att själv bestämma om man vill göra abort. Det är bara en cellklump på några centimeter då.

#3. Själv ser jag absolut ingen anledning till varför politiker ska sitta och bestämma att enskilda läkare ska visa ultraljudsbilderna för kvinnorna då det enligt mig inte alls hör till delen att fatta ett välgrundat beslut. Tycker snarare att det hela är osmakligt, lika osmakligt som de demonstranter som står och protesterar mot abort med bilder på aborter. Däremot bör läkaren alltid fråga om kvinnan vill se ultraljudet. Och gärna kortfattat beskriva vad som "finns där inne". DET kan sägas vara en del av ett välgrundat beslut. För att mamman ska vara upplyst behöver läkaren knappast visa precis hur fostret ser ut i detalj eller ge det ett namn och tvinga henne vara med på begravningen ;).

Jag tycker inte alls att det är långsökt att ta upp pappans roll. Det finns folk i parrelationer som bestämmer sig för att göra en abort, ibland är det till och med mannen som pushar på kvinnan. Om så är fallet borde han givetvis även vara med på ultraljudet. Sådant får man dock bestämma privat. Dessutom skrev jag ingenstans att det vore rimligt att pappan var medtagen i lagen, tvärtom att jag antog att han inte var det (ett antagande som grundar sig på att det vore praktiskt ogenomförbart). Stod ju ingenting om det som sagt.

Tar för givet att du inte läst boken "testing women, testing the fetus", som belyser rätt bra hur det ofta är kvinnan som förväntas ta moraliska beslut och då få ta den moraliska pressen gällande reproduktionsbeslut.

#4. Menar du i Texas? Gäller det hela USA?

I Sverige är det i alla fall tillåtet fram till vecka 18 utan anledning. KD vill sänka till 12 veckor.

Highonbluetomorrows; jag anser att det är en del av att välgrundat beslut, på samma sätt som alla andra delar. Namn eller begravning är ju återigen att förlöjliga saker. Abort är en sista utväg, inte ett preventivmedel, en obligatorisk utbildning och samtal i samband med detta anser jag i majoriteten av fallen är av godo. Ja, det finns ett extremt fåtal fall där preventivmedel inte fungerat trots att de använts, men detta är undantagsfall.

Jag anser personligen att mannen borde ha en viss juridisk rätt till beslutet, jag kan inte själv bestämma hur det skulle formuleras, då jag inser att det är kvinnans kropp, men att ålägga mannen ett underhållsansvar utan rätt till delaktighet i beslutet är enligt mig fel. Kvinnan får ett val, svårt i vissa fall ja, men ett val, mannen borde också ha ett val, och som lägsta krav, rätten att avsäga sig underhållsskyldigheten. Antingen har man rätten till delaktighet i beslutet eller inte. Så i detta fall om du inte vill ändra i lagen och ge mannen delaktighet i abortbeslutet så är det för mig löjligt att hävda att han skall ta del av beslutsgrunden.

#6. Jag hade faktiskt önskat att lagen såg annorlunda ut. I enstaka fall kan ju kvinnor till och med "lura" män till faderskap med försäkran om att de skyddat sig. Tycker inte sådant borde vara civilrättsligt giltigt. Dvs: då ska mannen aldrig behöva betala underhåll. Sen är det svårt att bevisa - och DÄR har man ett problem.

Det är givetvis problematiskt att kvinnan har full rätt till reproduktionsbeslut, men det är ett tvåeggat svärd som även innebär att hon blir ansvarig för beslutet - hur svårt det än är att ta och oavsett anledningarna till det. Hade någon haft ett BRA och praktiskt genomförbart alternativ hade det ju varit toppen.

Och det finns fall där läkaren gett fostret ett namn, just sayin.

Highonbluetomorrows; då var vi mer på samma sida än vad jag trodde! Det är många fall där bevisbördan är svårt, dock så är det i civilrättsliga mål alltid den som hävdar något som har bevisbördan, just gällande faderskapsmål/underhållsmål så har domstolen även ett visst utredande ansvar som annars ej åligger domstolen vid civilrättsliga tvister… Frågan om kvinnans uppsåt att snärja mannen måste dock vara sjukt svårt att avgöra. Dock spelar det ingen roll som dagens lagstiftning ser ut om jag förstått saken rätt. Är mannen fadern så är han underhållspliktig.

Bevisfrågan återkommer ju dock på många ställen inte minst gällande våldtäktsfrågor…

Det låter dock som extremhögern i USA, att tapetsera bussar med aborterade foster och åka runt med är näst intill sjukligt enligt mig…

Jag håller med #2 att det är bättre att lägga krut och pengar på förebyggande åtgärder.

Om kvinnan känner att det är rätt beslut för henne att göra en abort så ska hon inte känna sig tvingad att behålla det bara för att…
Vad ger det för livskvalitet för barnet? Det kan ju bli så att kvinnan äter, dricker och röker saker som inte är så bra för barnet bara för att försöka framkalla missfall. Tänk om barnet föds och mamman absolut inte vill veta av det och så få barnet växa upp med en mor som misshandlar verbalt och fysiskt bara för att hon känner sig så frustrerad över situationen. Det behöver ju inte bli så, men det kan bli så.

Alla barn har rätt att födas önskade.

Jag tror att man missar något fundamentalt om man inte tror att vetskapen om att varken vara planerad eller, från början, önskad, inte sätter sina spår själsligt.

Att det finns läkare och barnmorskor som påverkar sina patienter med metoder som inte är tillåtna förvånar mig inte ett dugg. Många bär dessutom kors runt halsen (har jag i alla fall varit med om ett flertal gånger när jag besökt en barnmorska) och det visar ju på en viss typ av moral innan man ens hunnit säga varför man är där som patient.

FruStein; du menar att korset speglar alla människors lika värde? Att det är en människa som är där för att stödja dig oavsett din situation, en person som frivilligt har valt att arbeta med omvårdnad av människor…

#12 Det vet du att jag inte menar.

FruStein; det är det som jag tycker är så konstigt. Jag förstår omöjligt var alla dessa fördomar kan tänkas komma!

#14 Om man är så kristen att man har behov av att visa det även i sitt yrke är jag rädd att den personen även har med sig sin tro i sina beslut och bemötande av andra. Det behöver inte vara så, men för mig är det jätteviktigt att varje arbetsplats är en sekulär miljö, speciellt där yrket går ut på att möta andra människor.

FruStien; jag har i Sverige idag aldrig träffat någon som öppet är emot aborter, vare sig inom kyrkan eller utom… Däremot är de jag känner som är aktiva inom kyrkan (både frivilliga och anställda) långt mer accepterande och öppna både i sitt arbete och under sin fritid än de flesta andra som jag känner.

De flesta människor är mycket professionella i sitt yrkesutövande oavsett sin trosuppfattning. Vi har religionsfrihet i Sverige idag, därmed anser jag att alla har rätt till sin åsikt och trosutövning, oavsett om du är kristen, muslim, buddist eller ateist. Att döma någon utifrån personens religionsuppfattning är enligt mig enormt trångsynt…

#16

Jag vet att det idag finns massor av människor som tror selektivt, alltså väljer bort det som de inte tycker passar i t.ex. Bibeln eller Koranen. Det är upp till dem. Jag tycker att FN:s deklaration av de mänskliga rättigheterna är jättebra och något alla länder borde sträva efter att uppnå (en utopi, visst, men ändå ett mål), men för mig är tro något som hör till privatlivet. Det är säkerligen så att de allra flesta har ett professionellt förhållningssätt till sina patienter/kunder, men alla har inte det. Jag delar inte din erfarenhet att aldrig ha träffat på någon som öppet är emot abort. Jag har vuxit upp bland många fundamentalt troende människor och bor nu i Uppsala…

När man besöker en läkare/barnmorska för något gravidrelaterat så är man oerhört skör. Då tycker jag att det är viktigt att man kan vara säker på att man får en sekulärt bemötande. Jag har inte själv mött sjukvårdspersonal som försökt påverka utifrån sin tro, vad jag vet (däremot har jag blivit dåligt behandlad inom vården många gånger, vilket gör att min tro på att de flesta har ett professionellt förhållningssät fått sig en törn), men jag har en nära släkting som har jobbat med en sådan så det är inget jag hittar på.

Har inte läst igenom allt ni skrivit men jag vill bara komma med en liten tioöring till.

Om en kvinna bestämmer sig för att göra abort så ska ingen annan försöka påverka hennes beslut.

kvinnan vet alltsom oftast vad som är bäst för henne och barnet.

Visst finns det kvinnor som inte är mogna nog att ta besluten men vid de tillfällena vet nog läkare och omgivning om detta och handlar därefter. Om de inte är mogna att ta ett sådant beslut är det inte heller mogna nog att ta hand om ett barn.

Hur eller hur så är det kvinnans beslut och INGEN annan ska blanda sig in i beslutet.

Att kvinnan pratar med psykolog/kurator osv innan hon beslutar tycker jag borde vara en självklarhet för då får man som kvinna en tid att tänka efter på ett annat sätt än om man i panik bara "vill göra abort" utan att tänka till en gång extra.

Att läkaren vid UL vänder bilden mot kvinnen (i detta fall mig) tycker jag är katastrofalt!

Jag har levt med bilden på näthinnan sedan 1997 och är nu dessutom infertil och kan inte få barn, har inget barn. Vi har försökt få barn i 12 år men vi kan inte få barn på naturligt sätt.

Den läkaren som gjorde det vidriga mot mig har satt riktigt djupa ärr i mig som aldrig någonsin kommer att läka.