Det är jag inte, detta beror helt enkelt på att jag inte har något som helst intresse i politik. Och ja, jag vet att det är viktigt att ha en åsikt i det och att bry sig för att kunna göra skillnad eller vad man nu kan komma med för argument, men tyvärr så kan jag inte tvinga fram ett intresse i det.

#1. Är man inte intresserad så är man inte, tyvärr. Själv kan jag tröttna på hur tröga de politiska processerna kan vara och på faktumet att det är väldigt toppstyrt idag, oavsett vad vi inbillar oss med kommunpolitiker och dylikt. Av ren nyfikenhet - röstar du?

#2 Jag blev 18 i år så jag har inte haft chans att rösta tidigare. Enbart för att kunna ställa en åsikt till det hela så har jag jämfört, tänkt och klurat väldigt många år för att komma fram till vad jag tycker passar mig bäst, och vid nästa val kommer jag rösta på MP. Trots att jag inte är engagerad eller intresserad så vill jag bidra med mitt, nödvändigt eller ej!

Miljöpartiet; för att det står narmast min parsonliga ideologi och är på väg uppåt.

Wand, du är inte intresserad av politik säger du. Jag slår vad om att du har fel. Har du tänkt på att vårt samhälle är en produkt av just politik.

Tycker du att skolan ska vara gratis och man ska ha skolplikt? Tycker du att sjukvården ska vara allmänt finasierad eller i privat regi där var och en betalar vad det faktiskt kostar? Tycker du att vi ska ha ett försvar ifall vi blir anfallna? Tycker du det är bra med allmän rösträtt?

1921 var valåret då allmän rösträtt tillämpades för fösta gången i Sverige. I andra länder finns det ingen allmän rösträtt.

Självklart skall du intressera dig för politik även om det mesta dras i långbänk. Sakring beskriver ju bra varför vi skall intressera oss för politik, vi måste värna om det välfärdsystem vi har byggt upp och jag tror inte någon vill se det rivas.

Det finns ju partier som vill ändra totalt i politiken och sådan extremistpartier betackar man sig för.

#5 du skriver att vi fick allmänn rösträtt 1921 då även kvinnorna fick börja rösta men före det så hade ju bara männen den rättigheten och hur långt tillbaka det var så vet jag inte. 1921 var ju ett bra år för övrigt, då avskaffades även dödsstraffet i Sverige, utvecklingen gick frammåt.

Miljöpartiet får nog vara för min del, jag tycker inte vi skall ta död på landsbygden med att höja skatter på bl.a drivmedel. Många har inte kollektiv trafik där de bor och är beroende av bilen så därför röstar jag på ett parti som tillgodoser mitt behov.

#6 Allmän rösträtt för män infördes 1918 men du var tvungen att ha gjort värnplikt och ha skattat i minst ett år. Det är 25 år efter att kvinnor fick rösträtt in Nya Zeeland.

# 6 och 8 Ni läser dåligt. Jag skrev inte att allmän rösträtt infördes 1921 utan att den tillämpades för första gången valåret 1921. Och då endast män var röstberättigade 1918 så var det ingen allmän rösträtt. Allmän rösträtt är när samtliga myndiga är röstberättigade.

"1921 var valåret då allmän rösträtt tillämpades för fösta gången i Sverige."  skrev sakring

ja jag är med i ett parti och jag är aktiv kommunpolitiker och sitter även som ordförande i partiet på orten. Jag är med för att jag vill göra skillnad. I mitt parti har vi högt i tak och vi får driva egna frågor även om resten av partimedlemmarna inte tycker att idén är speciellt bra. Men det får ju inte gå tvärsemot vad partiideologin tillåter. Som tur är tillåts det väldigt mycket.

Det går inte att jämföra politik med att driva företag, för i ett företag sitter en styrelse som bestämmer och som lägger linjen för företagets framtida arbete och många Medarbetare har inte möjlighet att påverka. En kommuns styrande består av de partier som folket i kommunen har valt och nu finns ju även personkryss om man vill att någon särskild ska ta en framträdande plats. Det är inte bara majoriteten som bestämmer utan de partier som är i opposition har mycket inflytande. Faktum är att det finns många ärenden som alla partier är överens om.

Politik på vilken nivå det än är tar det tid att göra reformer och ju högre upp i styret som tex styret av staten och av EU tar det lång tid. Men det här är en säkerhet för att minska att man tar fel beslut(vilket händer ändå) och att alla partier ska få komma till tals, att rätt utredningar görs på rätt sätt och att berörda instanser ska kunna göra en egen bedömning om ett förslag är bra eller dåligt. Så det tar tid. Grundlagen kan tex bara ändras genom två beslut av två på varandra riksdagar alltså behövs det ett riksdagsval mellan för att kunna ändra i en grundlag, minst tid blir då 5 år.

Ärenden kan dras i långbänk även på kommunal nivå men det finns även många saker som kan ändras snabbt. Så trots det ibland hopplösa i politiken när man ser hur lång tid det tar att förändra så vill jag vara med i arbetet.

Vi alla behövs så engagera dig gärna politiskt

Sakring, jag läste fel helt klart, ursäkta för det.

# 11 Så gärna så

#9 Man kan väl säga att den riktigt allmänna rösträtten inte fanns förän mycket senare. Eftersom män behövde ha gjort värnplikt, man måste ha betalat skatt och man fick inte ha levt på sociala så kan man väl hävda att det inte var förän på 40-talet som alla som inte var omyndighetsförklarad fick rösta.

Men det är helt OT. Man kan väl säga att eftersom vi har den förmånen att alla får rösta så bör man sätta sig in så mycket i politik så att man förstår hur det fungerar.

Här går det att läsa om hur den allmänna rösträtten kom till.

http://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%B6str%C3%A4tt

Att säga att det inte var förrän på 40-talet tycker jag är överdrivet då det endast var personer som levde på fattigvården som inte fick rösta. Interner fick rösträtt 1937. Reglen för fullgjord värnplikt togs bort 1923 och 1989 fick även omyndigförklarade rösträtt.