Högskoleutbildning och flumprogram
Det finns en grupp människor som menar att man ska utbilda sig inför en arbetsmarknad. Dåliga prognoser som filmvetare? Ja men bli då civilingenjör eller bibliotekarie i stället!
Andra menar att man ska utbilda sig för bildningens skull. Högre studier ställer ofta höga krav på analytiska kunskaper och bred förståelse inom ett särskilt ämne. Men det lyckas inte alltid anpassas efter arbetsmarknaden och så vips, finns det en massa nyexaminerade som aldrig kommer att arbeta inom det område de har utbildats för. Det innebär givetvis inte att de blir arbetslösa hela livet, men att den utbildning de gick helt enkelt inte ledde till "rätt" jobb.
Är det studentens ansvar att välja "rätt" utbildning där det inom några år krävs större arbetskraft, eller är det skolans ansvar att inte starta "flumutbildningar" som kanske inte leder någonstans, samt att inte hålla kurser och program utan anknytning till arbetsmarknaden? Eller är problemet att skolorna får för lite statliga resurser så att de inte har råd att förbättra sig? En blandning av allt? Är detta ett problem överhuvudtaget? Har samhället blivit mer anti-intellektuellt där det är viktigare med en hög inkomst än att kunna något om världen?
Att man utbildar sig till något som man vill arbeta med och som ger jobb tycker jag är en fördel. Det gjorde jag.
Jag tror inte vi vinner något på att försöka tvinga människor att gå utbildningar som (sannolikt) kommer leda till arbete (folk startar egna företag också). Folk kommer inte tvinga sig igenom utbildningar de inte är intresserade av. Däremot skulle studievägledare på både gymnasiet och universiteten/högskolorna kunna bli bättre i att just studievägleda. Ge individuell rådgivning. Individuell rådgivning där man går igenom personliga intressen, framtidsdrömmar, drömyrken, betyg och vilka utbildningar som kan funka borde bara obligatorisk sista året på gymnasiet samt under förstå året på universitetet/högskolan.
# 2 Men det var en framtidsdröm för mig men det gav också arbete. Jag ser ingen motsättning. Det var inte nagelskulptris jag utbildade mig till. Jag hade roligt hela utbildningen.
Jag har aldrig sagt att man ska tvinga någon att studera något de inte vill.
Det finns faktiskt människor som studerar för att det är roligt. Kanske inte hela program, men sådana finns säkert också. Det är absolut upp till den enskilde att själv avgöra om utbildningen är värd tid och pengar eller inte. Däremot kan man på gymnasienivå ifrågasätta varför vissa program existerar. Medieprogrammet, t.ex. Varför inte ha enstaka kurser i så fall, eller inriktningar på t.ex. samhällsprogrammet.
Mediebranschen är den tredje största privata branschen i Sverige. Drygt 120 olika yrken efter den utbildningen. Har vi vvs och fastighetsskötarlinjen så?..Den finns inte längre heller.
Däremot har jag svårt att se vad man blir efter samhällsprogrammet.
# 5 Man kan fortssätta på univeristet och läsa en pol.mag
#6
Det kan man från vilken linje som helst.
# 7 Såg du inte smileyn?
#8
Nä var för snabb, sorry!
#2. Jag håller med angående bättre studievägledning. För egen del gick jag en del universitetskurser jag faktiskt ångrar lite i efterhand, och när jag valde utbildningen hade jag inte någon som kunde ge mig bra råd. Givetvis har jag ett ansvar som individ också, men i min mening blev det ansvaret för stort när alla propsade på att "läsa det man vill": historieläraren tog för givet att vi skulle läsa historia, samhällsläraren att vi skulle läsa statsvetenskap och sociologi och filosofiläraren att vi skulle läsa filosofi - utan att ens NÄMNA att det kan vara knepigt att få jobb om man pluggar det utan att dedikera sig till master- eller forskarnivå.
Som tur var har jag fått en väldigt lärorik utbildning, men som sagt, något för lång och kostsam i jämförelse med vad den ändå kan bidra med (inte mycket) i framtiden. Nu har jag - äntligen - hamnat rätt i utbildningsträsket. Men det har kostat både mig och samhället mer än vad det borde ha gjort.
#5. Allmänbildad ;)
Så blir det ju, vore ju konstigt om man utbilda bagare och bad dem söka ingenjörsutbildningar sen. Sen är det ju omöjligt att veta hur det ser ut om 8-9 år. De väljer i nian, läser tre år på gymnasiet och sedan ca fyra år på högskola. Jag kan inte lova att just ingenjörslinjen är det bästa, eller någon annan heller för den delen. Frågan är ju om svenska ingenjörer kan hävda sig i internationell konkurrens i framtiden. Med skrala kunskaper i matte så är det ju inte heller det bästa valet.
Jag hoppas högskolor och universitet ändrar sina utbildningar, där går det verkligen doktorera i väldigt konstiga ämnen. I de uppsatser jag skrivit så var det stort tryck på att redovisa teorier och liten fokus på empirisk forskning. I och för sig kunde man ha det som utgångspunkt, men den skulle helst bevisas genom andras teorier, inte så mycket egen forskning. Naturligtvis kan man utgå från andras forskning men det blir väldigt mycket redovisning av vad jag läst, inte resultatinriktad empirisk forskning. Man kanske borde få lite samsyn mellan gymnasie och högskolor, men de har inte ens satt inträdeskraven för de som läser på "nya" gymnasiet. Nästa år ska de söka in, det går inte ens att veta vilka kurser man ska ha utan man kör på de gamla vanliga än så länge. Det vill säga man översätter Matte B till Matte 2 och så vidare.
#11
Men vad gör det om man doktorerar i ett konstigt ämne? Som doktorand har du ju faktiskt lyckats skaffa dig ett arbete så om man skaffar sig en "udda" utbildning och lyckas knipa en "konstig" doktorandtjänst får jag nog lov att säga att man har lyckats!
#12
Jo det är sant. Bara att hur viktigt är det med att någon beskriver och jämför vad två andra redan beskrivit? Om vi nu ska vara så nyttiga i gymnasieutbildningen så kan man ju undra varför det är ok att "lalla" runt på högskolor och universitet. Ibland uppmanar man till och med till originella avhandlingar.
#13
Forskning som kan te sig trivial och meningslös idag kan ligga som grund för stora forskningsframsteg i framtiden. Det är dock viktigt att hålla höga krav på vetenskaplighet. Vad det däremot forskas om tycker jag ska vara fritt.
#13 Att ha både stavfel och hopskrivningar i en text från ett universitet är inte acceptabelt. Sedan vet dom inte ens hur en bildfil fungera.
Men innehållet är riktigt bra om hur man skall göra reklam för universitetet.
När det gäller kurser på universitet och även gymnasiet så betalas det av skattebetalaren så naturligtvis måste det finnas ett ansvar att kurserna leder till arbete.
Som sagt så är det svårt att veta i framtiden vad som kommer att behövas men man har en ganska bra uppfattning.
En sak ar saker det ar pa tok for manga som slosar bort en massa tid pa utbildningar som inte behovs. Alternativkostnaden ar enorm. En femarig utbildning inom ex sociolgi gor att den studerande hogst troligt tar ett studielan, istallet for att lara sig vardefulla kunskaper inom arbetslivet och DESSUTOM gar miste om ca en miljon i inkomst, formodligen betydligt mera om personen istallet har arbetat upp sig inom ett foretag. I dagens lage kan alla dessutom studera pa egen hand via den kanske basta kapitalistiska uppfinningen – internet.
#16 I dagens lage kan alla dessutom studera pa egen hand via den kanske basta kapitalistiska uppfinningen – internet.
Internet studier är bra men alla kan inte studera på det sättet. Ta dom vetenskapliga ämnerna till exempel.
Men i princip håller jag med om att det finns för många utbildningar som inte ger något.
#16 Det finns en hel del i samhället som "inte behövs". Det mesta inom kultur hamnar under den genrén. Varför skulle inte utbildning vara någonting som är fritt om det finns intresse? Är inte sverige demokratiskt helt plötsligt? Ska folk inte få göra som dom vill?
Dessutom så anser dom flesta kapitalister att internet är till ondo, så det är knappast en kaptialistisk uppfinning. Liberalistisk, om något.
Till tråden:
Du kommer nästan ingenstans utan utbildning, men långt i från alla klarar av att studera till olika former av ingenjörer, och dom som gör det gör det ändå mest bara för att bygga coola saker(jes box, you got it right) och för att dom är intresserade av det. Inte för att utbildningen ger ett jobb. Jag menar, någon som har ett jobb dom egentligen inte gillar kommer aldrig göra ett riktigt bra jobb med det, det säger ju sig självt?
Och kulturen vi har i sverige kommer genom "dom flummiga och konstiga linjerna". Linjer som många anser är "Onödiga" och "Kostar för mycket pengar".
I och med frihet innebär det rätten för en människa att vara korkad. Låt denne behålla den rätten. Vi har grundläggande utbildning i skolan, och gymnasium som lär en lite mer advancerade saker.
Och hur kan man säga att vad det forskas om ska vara fritt medans flummiga utbildningar inte ska vara fria? Jag menar, ska jag forska om dödsstrålar?(ja, snälla på gud säg ja till det, jag menar, vem vill inte bygga det!?)
Människor är inte konstruerade för att vara effektiva, och det är jag glad för. Varför ska då ett utbildningssystem endast se till så att dom vars intresse kan vara till vinst ska få en utbildning?
“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”
-Stephen Hawking
#16. Så att tjäna mer pengar är alltid bättre än allmänbildning? För ja, man får inte så mycket allmänbildning på ingenjörsprogrammet som på sociologen. Låter lagom anti-intellektuellt.
Utbildning är i min mening en viktig demokratiseringsprocess, där vi alla har möjlighet att läsa lite samhällsvetenskap och därmed kan skapa oss mer bildade uppfattningar om världen. Hur ska man kunna rösta ordentligt i Sverige om man inte vet något om vare sig vårt eget styre (statsvetenskap), hur det sett ut genom historien (historia och sociologi), eller har någon kunskap om hur olika statsskick och styren har påverkat internationellt? Psykologi och beteendevetenskap är knappast onödigt. Till och med filosofi kan göras praktiskt och med politisk filosofi och annat. Var är flummet?
Om "alla" läste till civilekonom skulle vi bo i ett allt bra mycket fattigare land där folk egentligen inte visste något om något - förutom det tekniska. Politiker skulle kunna säga vad de ville och populismen bli allt bra mycket större. För vilka faller för populism - om inte de som INTE kan något om vårt samhälle?? Vill man ens leva i ett sådant samhälle? Det fanns en anledning till att man inte ville ha allmän rösträtt tidigare - de som var fattiga kunde ju faktiskt inte alls lika mycket om politik och samhället som de som var rika. Lösningen blev, som tur var, att utbilda de fattiga snarare än att kvarhålla det elitistiska styret.
Och ja, tyvärr finns det de som studerar i flera år och ändå är precis lika pantade som när de började, men det kan knappast ses som ett rättvisande exempel. Även konst- och humaniora är givetvis viktiga på sitt sätt. Där har jag dock väldigt lite insikt så jag väljer att inte kommentera det mer.
Det stora problemet är i min mening att många utbildningar har ett "traditionellt" sätt att lära ut, samma teorier som lärdes ut på samma sätt när de själva gick i skolan. Det är inte anpassat till tiden. Det är inte anpassat till arbetsmarknaden. Praktik - vad är det? Det är inte anpassat till någonting mer än själva disciplinen och att fullständigt snöa in sig på en disciplin (så att man i princip kan bli lärare eller forskare inom bara det ämnet och ingenting annat) är helt enkelt katastrofalt när så många läser samhällsvetenskap av rent intresse.
#17. "Internet studier är bra men alla kan inte studera på det sättet. Ta dom vetenskapliga ämnerna till exempel." Utveckla? Vad är ett vetenskapligt ämne? Sociologi är på alla sätt ett vetenskapligt ämne som man kan läsa på distans. Vissa tekniska och naturvetenskapliga ämnen kan vara desto svårare eftersom de kan kräva tillgång till viss utrustning.
#19 Jag anser absolut inte att pengar ar viktigare an allmanbildning, men jag ar radd for att manga forbiser ekonomin nar man pluggar. Dessutom var en del av min poang att det mesta kan man lara sig pa en arbetsplats bara man visar sig lite hungrig. Hur mycket har min utbildning hjalpt mig i jobbet? En mycket liten del skulle jag saga, men det beror saklart pa inom vilket omrade man verkar, lite svarare om man ar kirurg eller slikt. Och hade jag valt idag hade jag pluggt pa deltid med ett mindre studielan istallet. Sa mina asikter ar snarare till viss del baserat pa egen erfarenhet. Hur manga har tex en MA och dessutom inte jobbar inom omradet?
#18 Sjalvklart far folk gora precis som de vill, vart har jag namt forbjuda studier?
"Kaptialister ser internet som rent ondo." Vilket svammel, det finns en hel del foretag som anvander internet. Dessutom ar det ett utmarkt redskap till att kommunicera med kunder etc. Begriper man inte det som "kapitalist" ja da gar det nog lika illa som for Facit, Kodag osv.
Jag tror KY utbildningar blir vanligare, Metso satsar en hel del på det till exempel.
#20 Att använda internet är inte samma sak som att gilla det. I ren kapitalistisk anda så är någonting som dom inte kan kontrollera någonting som dom inte gillar. Dessutom så används internet för fildelning vilket är någonting som inte direkt är kapitalistiskt stött.
Det är inte rent svammel. Det är ju därför många starka kapitalisktiska delar i USA försöker få igenom ACTA avtal och liknande.
Visst är det ett utmärkt sätt att kommunicera på, det har jag inte sagt någonting om alls. Men på internet är information fritt. Någonting som är fritt gillar inte kapitalister automatiskt.
“I don't think the human race will survive the next thousand years, unless we spread into space.”
-Stephen Hawking
#20. Jag förstår din poäng, absolut, och jag har ju tyvärr själv gått en del som jag anser "onödigt" i skolan. Men det hade inte behövt vara onödigt om skolorna hade satsat mer på praktik och en anpassning till den tid vi lever i idag. Så jag är inte emot utbildningarna per se, inte heller det som vissa kallar "flumutbildningar", utan snarare att de inte riktigt levererar det som krävs för att man ska kunna välja yrken utifrån det.
Sen tycker jag även att utbildning är för enkel idag. Heltidsstudier ska för en normalkompent elev vara heltidsstudier. De som har lätt i skolan ska kanske klara det på 25-30 h/vecka men det ska inte vara standarden - som det kan vara på vissa kurser idag. Skolorna ska se till att ha tillräckliga resurser för att hålla tillräckligt med föreläsningar och inte bara skicka hem eleverna att läsa kurslitteraturen själva.
När jag studerade så hade vi flera dagar då vi inte var i skolan. Å andra sidan så hade vi kvällsföreläsningar då vi hade föreläsningar av föreläsare utanför skolan. När vi skrev uppsatser var vi sällan i skolan men väl på bibliotek eller hemma hos någon av oss. Vi träffade vår handledare på skolan emellanåt för att visa hur långt vi hunnit i arbetet. Ett visst mått av självständighet ansar jag vara en nödvänidghet vid högre studier.