Det är inget förslag från SD, det är ett förslag till program som skall diskuteras och fastställas under landsdagarna i november.

Det är omöjligt att ha en åsikt om det är bra eller dåligt utan fler detaljer. Språkprov, ja självklart måste en polis kunna prata, läsa och skriva svenska tillräckligt bra. Därmed inte sagt att man måste ha det som modersmål eller skriva felfritt på högskoleprovets ordförståelsedel. Vilken nivå SD talar om framgår ju inte.

När det gäller fysik så måste man ju definiera en lägstanivå. Man bör t.ex. kunna släpa en skadad kollega i skydd, klara av att stå med kravallutrustning påtagen och skölden upp i ett antal timmar osv. Det är inte heller några orimliga krav men dessa bör även vara lika för både män och kvinnor. Om det då innebär att färre kvinnor än män klarar dem så må det vara hänt.

I övrigt tar ju förslaget till program upp många andra saker, som t.ex. brottsprovokation. För mig är det en självklarhet att polisen måste tillåtas använda fler metoder än idag för att sätta dit sexköpare, drogförsäljare och personer som handlar och innehar vapen. Inte minst med tanke på den alltmer utbredda gängkriminaliteten och skjutningarna i främst våra tre största städer.

#1 Polisen använder sig inte av sköldar längre utan polisbussar som bildar sköld. Sätt kvinnliga poliser fixa kravaller bättre än sina manliga kollegor.

Skulle där i mot se en bättre utbildning av kravallpolisen det jag sätt tycker jag inte är okej när man medvetet kör på folk med polisbussarna och vänder på batongen och sprayar ner folk med pepparsprejen.

I Sverige finns inget som heter kravallpolis. De tre storstadslänen har speciellt utbildade poliser i något som kallas Särskild Polistaktik (och de är en nationell resurs), och i övriga Sverige finns det en fortbildning av polisens bastaktik. Antar att det är poliserna i den särskilda polistaktiken du syftar på när du säger kravallpolis, även om det inte är helt säkert för det beror lite på vilken stad och i vilka sammanhang du menar.

Skillnaderna på dagens fyskrav och de som var innan är inte speciellt stora. Jag vill inte påstå att de förra kraven var "tuffa" heller, tvärtom är det fystester som jag menar att normalt tränade personer bör klara av. Jag är för att det är samma tester för män och kvinnor. Att det är viktigt med tester visar att många (både män och kvinnor) har problem med höft och rygg eftersom att dagliga utrustningen inte är speciellt funktionell (får man anta eftersom att det är så mycket problem), och att de poliser som jobbar i yttre tjänst och kör många mil varje pass får en del problem med att bilar inte är en optimal arbetsmiljö. Är man då i grunden otränad eller har problem så blir dessa såklart inte mindre, efterhand. Så min uppfattning är inte att fyskraven i första hand är till för att "kravalla" även om det såklart för en liten andel av poliserna i Sverige (den del i yttre tjänst) inte skadar att orka lyfta en redlöst berusad person, en skadad person eller för all del en massa beslagtaget gods.

Jag är för ett språkprov, men det kan och bör absolut diskuteras i vilken form. 

Eftersom att man idag inte kan bli polis om man inte klarar grundläggande bilkörning så bör man även fundera på att införa ett körtest.Det kan inte vara meningen att man skall plugga två år  +ett halvårs praktik och sedan inte bli godkänd och inte ens kunna ha inre tjänst med utredningar, utan bli helt avskild och få göra något annat. Antingen får man ändra på den regeln (vilket är mer rimligt - det behövs utredare) eller så får man redan från början sålla.

När det gäller brottsprovokation så är det ju fullständigt galet att polisen idag inte tillåts utföra sådant. Expressens reporter lyckades ju på fem timmar köpa ett vapen i Malmö. På samma sätt måste polisen kunna arbeta. "Undercover" där man utger sig för att vara kund och sedan gripa eller nysta upp härvor och ligor. Man kanske inte direkt griper den som säljer men får en ingång där man mha spaning kan hitta leverantörer och högre bossar i hierarkin.

Sen ska jag villigt eränna att jag inte är 100% insatt i hur svensk polis arbetar och exakt vilka lagar och regler som finns idag. Dock slås jag ofta av hur ineffektiv brottsbekämpningen verkar vara och uppenbara taktiker, som den jag nyss beskrev, verkar ju inte användas och det finns med största sannolikhet behov av mer verktyg och lagliga metoder för polisen.

Här är två exempel på hur man jobbar i USA;

http://www.youtube.com/watch?v=ufeiCHgO5aw

http://www.youtube.com/watch?v=262njD4Hu_A

Tydligen har en utredare kommit fram till liknande slutsatser i en utredning för ett par år sedan.

http://www.dn.se/nyheter/sverige/svensk-polis-ska-fa-bega-brott/

# 4 Om du med brottsprovokation avser att  ta en ny HD och ställa den på gatan och vänta att någon ska stjäla den så svar nej.  Det gjorde man i Stockholm.

#3 Skulle önska att dom då förbättrar den där polistaktiken för den funkar inte idag, inte på idrotten. Senaste derbyt sände dom en kille till sjukhuset efter ha slagit han i huvudet med batong med minnesförlust som följd.

#6 Jag tror att metoden som sådan fungerar överlag bra, det du beskriver är ju inte en del av metoden så det blir ju lite fel att säga att den inte funkar på idrotten. Faktum är, att det du beskriver är ju ett lagbrott såvitt det inte skett i nödvärn och inget som du hittar skrivet i någon polismetod - vilket jag förvisso inte tror att du tror heller.

#4 Brottsprovokation är ju olagligt i Sverige, så det är klart att polisen inte kan jobba så. Bevisprovokation är tillåtet efter åklagarbeslut och det används ibland. Kort beskrivning av skillnaden är att vid bevisprovokation så begås brottet utan polisiär inblandning, men man "provocerar" fram bevis. T.ex. om man vid Öresundsbron hittar en bil med vapen eller narkotika så kan man byta låta den köra vidare (oftast efter att ha bytt paketen) för att se var leveransen skall ske och göra tillslaget där. Då är brottet begånget utan polisär närvaro. Om man däremot gör upp med någon att man skall köpa vapen och griper dem vid försäljningen har man provocerat fram brottet; Hade inte polisen frågat efter att någon skulle sälja vapen, hade den försäljningen aldrig skett = inget brott (utöver att någon innehavt vapen) hade skett.

Jag är lite kluven till brottsprovokation, det är inte på något sätt enkelt. Jag är i grunden för det, men ser många problem med det och innan de är lösta så tycker jag nog det är bättre att det är som idag, men att man kanske skulle försöka jobba mer med andra metoder för att jobba mot den typen av brottslighet.

#7

Vilka problem menar du finns med brottsprovokation?

Grunden som jag ser det är att man måste ha ett väldigt strikt regelverk. Jag tycker att brottsprovokation framförallt skall användas vid upprepad brottslighet och vid grövre brottslighet.

Eftersom att rättsväsendet används för att straffa personer som begått brott, och polisen är en del i det så tycker jag det är lite tveksamt om man skall provocera fram brott, för att sedan straffa dem. Jag har enklare för det om vi vet att det är personer som begått brott men som vi inte kunnat sätta dit, att man då använder provokationen som en sorts fälla. Men då är vi där igen; Hur vet vi att de begått brott?

Hur mycket skall man få provocera? Om vi bortser från svenska lagar och tänker oss ett scenario som är ganska vanligt i USA; Poliser agerar prostituerade och lockar sexköpare till ett hotellrum där sedan personen ifråga grips. Om sexköparen säger nej vid första kontakten, skall man då sänka priset? Erbjuda annan sexuell handling? Hur mycket skall man göra, för att få köparen att begå brottet? Eller skall man acceptera att sexköparen kanske just den här gången faktiskt inte är en sexköpare?

Problemet tycker jag ligger i att det är dubbelt, provokatören (polisen) har ett ansvar och den tilltänkte gärningsmannen ett annat.

Om vi tar ett narkotikaärende som utomlands också är ganska vanligt vid provokationer så är ju frågan, om polisen skall provocera A till att sälja narkotika, men A inte har narkotika, är det då ok? Han måste då skaffa narkotika (begå ett brott) för att sedan kunna sälja till polisen och begå ett nytt brott. Eller är det ok om man har starka konkreta misstankar om att A redan sitter på ett parti som han vill sälja, är det då ok? Jag tycker det är väldigt stor skillnad på de fallen.

Europakonventionen spelar också in, finns ett fall från Portugal (om jag minns rätt) där polisen vill köpa narkotika och får info om att man skall ta kontakt med en viss kille, och man gör det också och frågar om han kan sälja heroin till dem. Han har inte heroin, är aldrig straffad - men skaffar heroinet och säljer det och grips. Europakonventionen menar att enligt allas rätt till rättvis rättegång, så har mannen ifråga inte fått det. Så vi har ju inte bara svensk lag att ta hänsyn till. Nu minns jag inte det ärendet i detalj men jag har för mig att de också skrev att det varit skillnad på om mannen ifråga var dokumenterat kriminell och man hade haft konkreta misstankar om att han redan hade narkotikan.

Ovanstående problematik tycker jag även medför ett etiskt dilemma; Vilket ansvar har polisen för personerna ifråga.

Låt säga att man provocerar A att skaffa ett halvkilo kokain (kanske 350.000-400.000 kr) och han sedan grips. Om han får onda ögat av de som sålt till honom, antingen för att polisen kanske fått upp ögonen för leverantörerna eller om han köpt på krita, för att han har en skuld till dem. Hur skall detta hanteras? Om han råkar illa ut framöver (efter fängelsestraff, eller under avtjänandet) pga skulden eller den misslyckade affären, har polisen då del i detta? Etiskt tycker jag inte det är helt enkelt.

Men, som jag skrev i föregående inlägg; Jag är för införande av brottsprovokation i grunden, men det finns ett antal ganska kluriga frågor att lösa innan man har ett i mitt tycke bra system.

Har inte polsien tillräckligt att göra utna att de ska behöva provocera brottslingar. Stämpling till brott är faktiskt kriminellt i Sverige.

För att återgå till ämnet så är det väl samma krav som FP ville införa för alla, oavsett yrke?

#9

Tack för en bra, saklig och genomtänkt kommentar. Jag antar att du jobbar, eller har jobbat, som polis?

De problem du tar upp låter inte som någon omöjlighet att hantera. 

Jag tycker även att benämningen "brottsprovokation" är lite missvisande. Att provocera låter i mina ögon som att man mot gärningsmannens vilja tjatar, utmanar och provocerar denne så att han eller hon till slut inte har något annat val än att begå ett brott. Det är ju inte så det skall användas. Ponera att en person observeras på plattan i Stockholm där personen under en längre tid ser ut att sälja droger till förbipasserande. För att säkerställa bevisning går till slut en civilklädd polis fram och frågar om personen har nåt att sälja. Svarar personen ja och erbjuder något så genomförs affären och langaren grips. Svarar han nej så skall man ju inte tjata och fråga vidare utan då accepterar man ett nej och går vidare.

När det gäller all form av försäljning så borde man ju även nyttja detta till att skaffa fram bevisning mot personer högre upp i näringskedjan. T.ex. att man försöker köpa ett vapen. Efter att frågan ställts och säljaren säger att denna skall fixa fram det och att man senare skall träffas någonstans för att göra upp. Då sätter man såklart span på personen för att försöka hitta dennes leverantör längre upp i kedjan. Man genomför inte nödvändigtvis köpet alls och kanske inte ens griper personen man först kontaktade.

Osv… Sammantaget tycker jag inte att man skall låta eventuella problem stå i vägen för ett införande utan man bör snarast tillsätta en arbetsgrupp för att reda ut vad som gäller för att exempelvis införa nya regler från årsskiftet 2014/15 eller, om det behövs, 2015/16. Det viktiga är att man ser över polisens verktyg för att tackla det grövre och mer raffinerade sätt på vilket brottslingarna arbetar idag jämfört med för 30 år sedan.