Efter gårdagens avslutande debatt är det motiverat med ett påpekande. Samtliga partier begår ett fel då de i en generaliserande beskrivning hävdar att Sverige är uppbyggt av det mångkulturella. Att genom århundradena det fysiska mötet mellan människor har varit en grund för utvecklingen. Möten mellan människor som stimulerar och ska bejakas.

   – Javisst är det självklart så!

   – Men vad har Islam och muslimer med det att göra? Vi kan inte gärna påverkas genom det fysiska mötet av något som inte finns. Det som blir fel är att man ignorerar faktum att det genom historien knappt funnits några muslimer i Sverige. 1930 ca 15 st, 1970 ca 4000 och 2010 ca 400 000.

   Sverige är, eller var ska jag nog säga, ett mångkulturellt protestantiskt kristet samhälle. Det är en mer korrekt historiebeskrivning av det mångkulturella som byggt upp vårt land. Det är de senaste fyrtio åren som förändrat detta och passar in på den av Er givna beskrivning, inte århundraden av utveckling.

   När jag tar upp det här med exempelvis V, MP och C möts jag av ett otydligt mumlande om monokultur och givetvis mycket tydligt att jag är rasist. Om jag förstår dom rätt så är alltså ett mångkulturellt kristet protestantiskt samhälle en monokultur. Vikingarna, innan en kristen påverkan, kan kanske beskrivas som en monokultur.

   Den indirekta påverkan från muslimer är något helt annat och tas bland annat upp i följande text.

   Nedanstående är ett utdrag från inlägg jag tidigare gjort.

   Genom århundradena har det mångkulturella drivit på utvecklingen. Vetenskap och nya idéer har periodvis stötts av de styrande med enastående resultat som följd. Oavsett kulturell bakgrund och religion möttes man nyfiket med respekt i strävan efter att utforska och lära. Ett protestantiskt kristet samhälle som Sverige har historiskt knappt, direkt, påverkats av Islam då denna religion i mycket liten utsträckning funnits här. Indirekt har påverkan periodvis varit både stor och viktig exempelvis under medeltiden då kunskap om bland annat medicin, astronomi och matematik kom från muslimerna. Tyvärr är det genom historien skrämmande mycket av maktlystnad, girighet och hat som fått styra. Kulturella skillnader har där ofta spelat en roll.

   Framåtskridande är idag inte, på samma sätt som tidigare, knutet till det mångkulturella. Vetenskap, forskning, idéer och information är idag globalt tillgängliga i realtid och samarbete inom alla områden pågår överallt. Etablissemanget verkar ha missat att världen har förändrats och hävdar envist att det mångkulturella samhället är en förutsättning för fortsatt utveckling. I dagens samhälle är deras definition av mångkulturellt förlegad.

   Mellan kristna och islamska kulturer finns tveklöst en likartad teoretisk värdegrund men man ignorerar fullständigt den reella skillnaden. En förvånansvärd enkel sanning är att kristna och islamska kulturer i praktiken är så olika att vi överhuvudtaget inte har något intresse av att umgås. Detta gäller även för de som lever i fredlig samexistens. Ingen har historiskt varit bättre än den andre vad gäller oförsonlighet, hat och förföljelse. En stor skillnad idag är att Kristendomen tar det lite lugnare medan inom Islam fanatism, extremism och oförsonlighet verkar frodas. Inom respektive religion finns det många olika inriktningar så försiktighet måste iakttas gällande generaliseringar. Många bortser ifrån det faktum att inte bara tron påverkar hur människor formas utan minst lika stor betydelse har även det samhälle man växer upp i.

   De senaste fyrtio årens extrema ökning av muslimer, från ett fåtal tusen till en halv miljon, innebär en stor påfrestning. Kulturer är ibland så olika att man som bäst kan samexistera, inte integreras. Exempelvis ser vi det runtom i världens storstäder där de med samma kulturella bakgrund samlas i ”egna” stadsdelar av det enkla skälet att de föredrar att umgås med likasinnade. Jag blir fundersam när nu samhällsbilden och vår kultur snabbt förändras. Att respektera ”olika” är självklart men jag behöver inte alltid tycka om ”olika”. Vid utlandsresor är mötet med främmande kulturer en intressant upplevelse men man möter även, för mig, obegripliga värderingar och traditioner, exempelvis kvinnosyn. Det är alltid lika skönt att komma hem till min egen kultur.

   Vi har alltid med råge solidariskt uppfyllt våra åtaganden vid kriser runt om i världen och ska så fortsätta göra. Prioritet ett däremot ska självklart vara att skydda vårt land, dess befolkning och särart? Sätt press på de länder som inte tar sitt ansvar. Sanktioner? Sverige är ett rikt men litet land och ska inte ta på sig mer än vi klarar av på grund av andra länders bristande solidaritet.

   Min poäng är att jag vill behålla vårt sätt att leva som är grundat på vår kultur, våra traditioner och värderingar – en mångkulturell kristen värdegrund. Gör självklart det som är nödvändigt för att hjälpa människor i nöd men på ett sätt som får så liten påverkan som möjligt på vårt samhälle. Prioritera, om möjligt, temporära lösningar. En naturlig och sund förändring av kulturer sker normalt under långa tidsperioder och ska inte snabbt tvingas fram vilket inte heller verkar vara nödvändigt.

   Visa vår kultur lojalitet vilket måste gå att kombinera med solidariteten till världssamfundet.

   ”Miljöpartiet vill att människor alltid ska ges rätt att definiera och utöva sin egen identitet och kultur." – Gäller inte det mig?