"Hur är detta möjligt, frågar journalister förvånat. Jag tror att vi själva är en stor del av problemet. Med ”vi”, menar jag vad SD:s väljare uppfattar som ”etablissemanget”. För om "etablissemanget" behandlar Sverigedemokrater illa, eller om medier frångår principer som vanligtvis gäller, tycks väldigt många vilja markera genom en missnöjesröst. SD:s väljare ogillar etablissemanget till den grad att de helt enkelt struntar i partiets historia, rasistiska politiker eller skandaler"

Tror att det är tredje krönikan med samma typ av självanalys jag läst idag på morgonen, och då har jag inte behövt leta! Tänk om journalisterna försökt agera självständigt innan valet och inte rusat blint dit drevkarlarna Mattson och Helin pekat, då hade vi sluppit se en hel yrkeskår förnedras och förnedra sig själva.

All publicitet är bra publicitet, som man brukar säga.

SD är ju även det enda parti som vågar erkänna att flykting- och invandrarpolitiken inte riktigt fungerar optimalt (för tycker någon att våra invandrare faktiskt får komma in i samhället som alla andra, och inte blir särbehandlade?). 

Det hade räckt med att ett enda annat parti hade tagit frågan på allvar och erbjudit en annan lösning (som INTE innebär att stänga gränserna helt), för att SD skulle ha fått betydligt färre röster.

Jag förespråkar inte SD. Jag försöker lugna ned rädda och oroliga människor genom att tala om varför SD fick så många röster och varför.