Integration – utrikes födda på arbetsmarknaden!

Statistiska centralbyrån

    Då sysselsättningsgraden är betydligt lägre bland de utrikes födda kan det få stora konsekvenser för den framtida sysselsättningen och därmed även för den framtida försörjningsbördan.

   Närmare 14 procent (ca 1 300 000) av befolkningen är födda i ett annat land och enligt befolkningsprognosen väntas allt fler komma till Sverige i framtiden.

   Efter tio år i Sverige är knappt 30 procent av männen och närmare 40 procent av kvinnorna arbetslösa.

   Två år efter invandringen är 80 – 90 procent av de som invandrat till Sverige av asylskäl arbetslösa.

   I gruppen med asyl som grund för bosättning ökar andelen sysselsatta varje år efter invandringen, dock från en nivå på runt tio procent sysselsatta året efter invandringen. Efter sex till sju år är hälften av gruppen sysselsatt.

   Bland personer som fått asyl bor cirka 90 procent fortfarande i landet efter 10 år. Bland arbetskraftsinvandrarna gäller detta för mindre än halva gruppen.

   Andelen som står utanför arbetskraften är betydligt högre bland de utrikes födda och då speciellt bland utrikes födda kvinnor.

   Jämfört med utrikes föddas andel i befolkningen är gruppen även överrepresenterad när det gäller outnyttjat arbetskraftsutbud.

   – Stämmer ovanstående med politikers positiva uttalanden? Exempelvis att den stora invandringen är nödvändig för att klara välfärden, att på sikt de flesta kommer i arbete och bidrar med skatteintäkter, att få är beroende av bidrag för sin försörjning.